- Rätt till utbildning för personer som flytt från Ukraina
- Mottagande och skolplacering
- Organisering av utbildning och elevers rätt att fullfölja utbildningen
- Betyg för elever från Ukraina
- Elevhälsa och vaccinationer
- Kommunens kostnader för utbildningen
- Registerkontroll av personer som flytt från Ukraina
Vissa flyktingar från Ukraina kan nu bli folkbokförda. Den som uppfyller kraven för att bli folkbokförd har samma rätt till utbildning som andra personer som är eller ska vara folkbokförda här i landet, och barn som ska vara folkbokförda omfattas av skolplikt i Sverige.
Läs mer om detta här
Det är Skatteverket som beslutar om folkbokföring.
Information om folkbokföring av personer från Ukraina, Skatteverkets webbplats
Länk till annan webbplats.
Utbildning för personer som flytt från Ukraina
Här hittar du svar på vanliga frågor om utbildning för personer som flytt från Ukraina.
Rätt till utbildning för personer som flytt från Ukraina
EU:s medlemsstater beslutade i mars 2022 att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet vilket bland annat innebär att personer från Ukraina kan få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.
Vilken rätt till utbildning har personer med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som är eller ska vara folkbokförda i Sverige?
För barn, unga och vuxna med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som uppfyller kraven för att bli folkbokförda här i landet gäller samma bestämmelser om rätt till utbildning och skolplikt som för andra personer som är bosatta i Sverige, det vill säga som är eller ska vara folkbokförda här. De har alltså rätt till utbildning fullt ut, och barn med tillfälligt skydd som ska vara folkbokförda omfattas av skolplikt i Sverige.
Det här gäller för alla som uppfyller kraven för att bli folkbokförd enligt folkbokföringslagen. Det krävs inte att man faktiskt har blivit folkbokförd och fått ett personnummer för att rätten till utbildning och skolplikt ska inträda.
Information om vem som ska vara folkbokförd finns på Skatteverkets webbplats.
Källor: 7 kapitlet 2 § och 29 kapitlet 2 § skollagen.
Skolplikt och rätt till utbildning
Rätt, behörighet och antagning till komvux på grundläggande nivå
Rätt, behörighet och antagning till komvux på gymnasial nivå
Rätt, behörighet och antagning till komvux som anpassad utbildning
Vilken rätt till utbildning har barn och unga som ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som inte ska vara folkbokförda?
Barn och unga som har ansökt om eller fått ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som inte uppfyller kraven för att folkbokföras i Sverige har inte skolplikt, men de har samma rätt till utbildning som asylsökande barn och unga.
Det innebär att de har rätt till utbildning i
- förskola
- förskoleklass
- grundskola
- anpassad grundskola
- specialskola
- sameskola
- fritidshem
- gymnasieskola och anpassad gymnasieskola om utbildningen påbörjas innan de har fyllt 18 år.
Rätten till utbildning i förskola och fritidshem för dessa barn gäller på samma villkor som för barn som ska vara folkbokförda i Sverige.
Källor: 7 kapitlet 2 §, 8 kapitlet 3 §, 14 kapitlet 3 § och 29 kapitlet 2-3 §§ skollagen samt 21 kapitlet 2 § utlänningslagen.
Fritidshem och öppen fritidsverksamhet
Välja förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola
Har vuxna med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som inte ska vara folkbokförda rätt till sfi?
Nej, personer som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som inte är eller ska vara folkbokförda i Sverige har inte rätt till sfi eller annan utbildning inom komvux. Men en kommun får ändå låta en sådan person delta i en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk inom komvux och i sfi, om personen uppfyller villkoren för att delta i utbildningen. Utbildning i sfi får dock erbjudas till en sådan person först från och med andra kalenderhalvåret det år hen fyller 18 år. Ålderskravet skiljer sig alltså från det ålderskrav som i övrigt gäller för utbildning i sfi.
Migrationsverket ansvarar för att i lämplig omfattning ge vuxna som är asylsökande eller som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda sysselsättning, till exempel genom att de får tillfälle att delta i svenskundervisning. Detta är dock inte detsamma som sfi och regleras inte i skolans författningar, utan i lagen om mottagande av asylsökande.
Personer som ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller som är asylsökande kan också erbjudas ”Svenska från dag ett”, som är en folkbildningsinsats som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor.
Information om vem som ska vara folkbokförd finns på Skatteverkets webbplats.
Källor: 20 kapitlet 11, 20-20 a och 31 §§ och 29 kapitlet 3 § skollagen, 7 kapitlet 8 a § förordningen om vuxenutbildning, 4 § lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. och förordning (2015:521) om statsbidrag till särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare.
Har personer som flytt från Ukraina möjlighet att genomgå prövning inom komvux?
Ja. Personer som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller som är asylsökande ska anses som bosatta i Sverige vid tillämpning av skollagen. Det innebär att de ska ha möjlighet att genomgå prövning inom komvux i alla kurser som det sätts betyg på och i komvuxarbete. Det gäller även kurser inom sfi.
Källor: 20 kapitlet 40 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:146) samt 29 kapitlet 2 § skollagen.
Har barn och unga som vistas i Sverige 90 dagar utan visum eller med Schengenvisum rätt till utbildning under denna tid?
Ukrainska barn och unga har normalt rätt att vistas utan visum i Sverige, eller i vissa fall med visum, under 90 dagar. Men för att de ska ha rätt till utbildning under denna tid behöver de ha ansökt om eller fått ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller ansökt om asyl.
En huvudman får dock erbjuda barn från Ukraina, och andra barn som inte anses bosatta i Sverige, utbildning i förskoleklass eller grundskola innan de har rätt till det. Barn får också tas emot i specialskolan om det finns särskilda skäl. En huvudman får även erbjuda utländska ungdomar utbildning i gymnasieskolan innan de har rätt till det om de uppfyller behörighetskraven och det finns plats på den sökta utbildningen.
När det gäller andra skolformer finns det inga bestämmelser i skolans regelverk som gör det möjligt för en kommun att erbjuda utbildning till andra barn och ungdomar än de som har rätt till det enligt skollagen.
Källor: 4 kapitlet 2-3 §§ skolförordningen och 12 kapitlet 11 § gymnasieförordningen.
Har ensamkommande barn som bor i familjehem rätt till förskola?
Barn som är asylsökande eller som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som inte är eller ska vara folkbokförda har rätt till förskola på samma villkor som barn som är eller ska vara folkbokförda i Sverige. Det gäller även ensamkommande barn.
Rätten till förskola innebär bland annat att barn från och med ett års ålder ska erbjudas förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier.
Det är hemkommunen som ansvarar för att barn erbjuds förskola i den omfattning som behövs.
Källor: 8 kapitlet 3-7 §§ skollagen.
Kan ungdomar som flytt från Ukraina tas emot till ett nationellt program i gymnasieskolan?
Ja, ungdomar med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som är folkbokförda eller som uppfyller kraven för att bli folkbokförda har rätt till utbildning i gymnasieskolan på samma sätt som andra ungdomar som är eller ska vara folkbokförda i Sverige.
Ungdomar som är asylsökande eller som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som inte är eller ska vara folkbokförda i Sverige har också rätt till utbildning i gymnasieskolan, men bara om utbildningen påbörjas innan de fyllt 18 år.
För ungdomar från Ukraina gäller samma behörighetskrav för att tas emot till ett nationellt program i gymnasieskolan som för andra sökande. För att vara behörig till ett nationellt program behöver man bland annat ha godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk från grundskolan eller motsvarande utbildning.
För en sökande som inte uppfyller behörighetskraven och som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att kunna gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning kan språkintroduktion vara ett alternativ.
Källor: 16 kapitlet 29-33 §§, 17 kapitlet 12 § och 29 kapitlet 3 § skollagen samt 7 kapitlet 1 § gymnasieförordningen.
Kan ungdomar som flytt från Ukraina tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ?
Samma behörighetskrav gäller för utbildning på gymnasieskolans introduktionsprogram för denna grupp elever som för andra elever.
Yrkesintroduktion och individuellt alternativ är öppna för ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett nationellt yrkesprogram. Men de är inte öppna för ungdomar som ska erbjudas språkintroduktion.
Källor: 17 kapitlet 11-12 §§ skollagen.
Vilka behörighetskrav finns för de olika introduktionsprogrammen?
Kan en 17-årig ungdom med gymnasieexamen från Ukraina tas emot till språkintroduktion?
Ungdomar som har gått igenom en utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning, eller som har avlagt International Baccalaureate (IB), är inte längre behöriga för introduktionsprogram och nationella program i gymnasieskolan. Det är upp till huvudmannen att bedöma om en ukrainsk gymnasieutbildning kan anses vara en likvärdig utbildning.
Källor: 15 kapitlet 5-6 §§ skollagen.
Att man är bosatt i Sverige innebär vid tillämpning av skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.
Det finns även personer som räknas som bosatta trots att de inte är eller ska vara folkbokförda i Sverige. Det gäller
- personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande med flera, det vill säga bland andra asylsökande och personer som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda här i landet
- personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras
- personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
- familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen om immunitet och privilegier och som inte omfattas av punkt 3, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land
- personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.
Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för de flesta av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.
Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.
Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplats
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.
Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.
Mottagande och skolplacering
Vem ansvarar för att barn och ungdomar från Ukraina får tillgång till utbildning och hur ska mottagandet gå till?
För nyanlända barn och ungdomar från Ukraina gäller samma bestämmelser som för andra nyanlända elever. Hemkommunen ansvarar för att alla barn och ungdomar i kommunen som har rätt till och vill ha utbildning får det.
Det fria skolvalet till obligatoriska skolformer gäller för nyanlända elever precis som för alla andra elever.
Vidare är huvudregeln att en bedömning av elevernas kunskaper ska göras. Det gäller både vid mottagande i grundskolan och motsvarande obligatoriska skolformer och när en elev ska tas emot till språkintroduktion. Vid bedömning i grundskolan och motsvarande skolformer ska Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2 användas. Bedömningen ska göras skyndsamt och därefter ska rektorn fatta beslut om lämplig placering i årskurs och undervisningsgrupp för eleven.
Källor: 3 kapitlet 12 c-e §§, 8 kapitlet 12 §, 9 kapitlet 12 §, 10 kapitlet 24 §, 11 kapitlet 24 §, 15 kapitlet 30 §, 17 kapitlet 14 a § skollagen och 18 kapitlet 27 § skollagen samt 1 och 3 §§ Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2016:10) om underlag för bedömning av nyanlända elevers kunskaper.
Bedömning av nyanlända elevers kunskaper
Stöd i arbetet
Kan nyanlända barn från Ukraina tas emot i fristående skolor?
Ja. Det fria skolvalet gäller för alla barn som har rätt till utbildning i Sverige.
Källor: 9 kapitlet 17-18 §§, 10 kapitlet 35-36 §§ och 11 kapitlet 34-35 §§ skollagen.
Hur snabbt ska barn från Ukraina tas emot i skolan?
Barn och unga som är asylsökande eller som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som inte är eller ska vara folkbokförda här i landet ska tas emot så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Men de bör tas emot senast en månad efter ankomsten till Sverige.
Källor: 1 kapitlet 10 § skollagen, 4 kapitlet 1 a § skolförordningen och 12 kapitlet 14 § gymnasieförordningen samt proposition 2000/01:115 Asylsökande barns skolgång m.m., sidan 20.
Inget krav på personnummer eller samordningsnummer för plats i förskola eller skola
Vilket ansvar har hemkommunen om ukrainska barn inte vill börja i svensk skola?
Barn som är asylsökande eller som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som inte är eller ska vara folkbokförda har rätt till utbildning, men de har inte skolplikt. De har alltså inte någon skyldighet att gå i svensk skola. Utifrån skolans regelverk har kommunen därför inte något ansvar för dessa barn, men det kan finnas annan lagstiftning som innebär ansvar och skyldigheter för hemkommunen.
Skolverket uppmanar vårdnadshavare att ta kontakt med sin hemkommun så att ukrainska barn och unga får ta del av den utbildning som de har rätt till. Förutom att ge utbildning fyller skolan en viktig funktion genom att erbjuda barn och unga en meningsfull vardag och en möjlighet att träffa andra jämnåriga i en trygg miljö.
Barn med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som är folkbokförda eller som uppfyller kraven för att folkbokföras omfattas av skolplikt i Sverige. Hemkommunen ansvarar för att skolpliktiga barn får den utbildning de har rätt till.
Källor: 7 kapitlet 2 och 21 §§ skollagen.
Organisering av utbildning och elevers rätt att fullfölja utbildningen
Hur ska skolan tänka kring årskursplacering av elever från Ukraina?
Skolverket har inte någon särskild rekommendation kring årskursplacering av elever från Ukraina eller andra nyanlända elever. Det är rektorn som i det enskilda fallet bedömer vilken årskurs en elev ska tas emot i.
Kan ukrainska elever få sin undervisning på engelska?
Utgångspunkten är att undervisningen i svenska skolor ska ske på svenska men en elev som behöver studiehandledning på sitt modersmål har rätt till det.
I grundskolan får huvuddelen av undervisningen dock anordnas på engelska för elever som vistas i Sverige under en begränsad tid och har tillräckliga kunskaper i engelska för att kunna delta i undervisningen. Avvikelse får göras från timplanen i ämnena svenska och engelska men antalet timmar i svenska får inte understiga 480. En huvudman som anordnar sådan undervisning ska anmäla det till Skolinspektionen.
Under vissa förutsättningar får en huvudman anordna delar av undervisningen på engelska även för andra elever i grundskolan. Under den sammanlagda tid som en elev får engelskspråkig undervisning får då högst hälften av undervisningen ges på engelska.
För att en huvudman ska få anordna engelskspråkig undervisning i grundskolan för andra elever än de som vistas en begränsad tid i Sverige krävs ett särskilt tillstånd från Skolinspektionen.
Det är också möjligt att anordna engelskspråkig undervisning i gymnasieskolan. För detta krävs inte något tillstånd.
Källor: 5 kapitlet 4 § och 9 kapitlet 14 och 17-19 §§ skolförordningen samt 9 kapitlet 9 § gymnasieförordningen.
Kan en elev gå i svensk skola och samtidigt ta del av ukrainsk distansundervisning?
Distansundervisning utifrån ukrainsk läroplan är inte något som kan anordnas inom ramen för det svenska skolväsendet.
En elev som är inskriven i en svensk skola förväntas delta fullt ut i den verksamhet som skolan anordnar. Det gäller även elever som inte har skolplikt, exempelvis elever med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som inte är eller ska vara folkbokförda. Om eleven vill ta del av ukrainsk undervisning på distans är det något som får ske på elevens fritid.
Det innebär att ukrainsk distansundervisning inte heller kan vara en del av utbildningen på språkintroduktion. Syftet med språkintroduktion är att eleven så snart som möjligt ska kunna komma vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning inom det ordinarie utbildningssystemet i Sverige.
Källor: 7 kapitlet 17 §, 15 kapitlet 16 §, 17 kapitlet 8 och 12 §§ och 18 kapitlet 16 § skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 448.
Ska elever från Ukraina erbjudas att läsa ett modernt språk i grundskolan, även om de inte har läst något annat språk än ukrainska tidigare?
Ja. Alla elever i grundskolan ska erbjudas moderna språk inom ramen för språkval. Skyldigheten att erbjuda undervisning i moderna språk ligger hos huvudmannen. Men en elev måste inte läsa ett modernt språk. Eleven kan under vissa förutsättningar välja att i stället läsa modersmål, svenska eller svenska som andraspråk, engelska eller teckenspråk.
Elever från Ukraina har, på samma sätt som övriga elever, rätt till stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd om de riskerar att inte uppfylla de betygskriterier som minst ska uppfyllas. Det finns också åtgärder som är särskilt utformade för att stödja nyanlända elever i deras skolgång.
Källor: 3 kapitlet 5-12 och 12 f-i §§ samt 10 kapitlet 4 § skollagen samt 9 kapitlet 4 a-7 §§ skolförordningen.
Får den garanterade undervisningstiden minskas för elever på introduktionsprogram om skolan har brist på lokaler eller personal?
Nej. Elever från Ukraina har rätt till samma undervisningstid som övriga elever. Elever på introduktionsprogram har rätt till i genomsnitt 23 timmars undervisning i veckan (garanterad undervisningstid). Utbildningens omfattning får dock minskas för en elev som begär det om huvudmannen bedömer att det finns särskilda skäl, exempelvis för att eleven har svårigheter att vistas i skolmiljön på heltid eller behöver långa raster mellan lektionerna. Svårigheter med lokaler eller bemanning kan inte anses utgöra särskilda skäl för att minska utbildningens omfattning för en elev.
Källor: 17 kapitlet 6 § skollagen och proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla, sidan 144-145.
Har elever på språkintroduktion, som har fått en ukrainsk gymnasieexamen genom exempelvis distansundervisning vid sidan av sina studier, rätt att fullfölja utbildningen?
Ja. Rätten att fullfölja en påbörjad utbildning på språkintroduktion, eller på andra introduktionsprogram eller nationella program i gymnasieskolan, gäller på samma sätt för nyanlända elever som för övriga elever. Att en elev efter mottagandet till utbildningen har fått en gymnasieexamen från ett annat land påverkar inte elevens rätt att fullfölja sin utbildning.
Källor: 16 kapitlet 37 och 49-49 a §§ samt 17 kapitlet 15 § skollagen.
Kan en 17-årig ungdom med gymnasieexamen från Ukraina tas emot till språkintroduktion?
Betyg för elever från Ukraina
Elevhälsa och vaccinationer
Vad gäller kring elevhälsa och vaccinationer för elever från Ukraina?
Barn och ungdomar som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller som är asylsökande och som går i svensk skola ska ha samma tillgång till elevhälsan som övriga elever. På Folkhälsomyndighetens webbplats finns information om vaccinationer gällande personer som flytt från Ukraina.
Källor: 2 kapitlet 25-28 §§ skollagen.
Kan en förskola eller skola säga nej till att ta emot ett barn från Ukraina som inte har genomgått hälsoundersökning eller vaccinerats?
Nej. Det får inte ställas något krav på hälsoundersökning eller vaccination för att ett barn ska få ta del av den utbildning som barnet har rätt till. Ett barn som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller som har sökt asyl har rätt till utbildning på samma villkor som andra barn som är bosatta i Sverige.
Källor: 7 kapitlet 3 §, 8 kapitlet 3 § och 15 kapitlet 5 § skollagen.
Kommunens kostnader för utbildningen
Hur får kommunen ersättning för sina kostnader för utbildning för barn från Ukraina?
En kommun som ger utbildning i förskola och skola till barn och unga som är asylsökande eller som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda i Sverige kan få statlig ersättning för sina kostnader. Ansökan om ersättning görs hos Migrationsverket.
Källa: förordning (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.
Statlig ersättning till kommuner, Migrationsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Behöver kommunen erbjuda förskola till barn som kommunen inte kan få statlig ersättning för?
Barn som är asylsökande eller som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som inte är eller ska vara folkbokförda har rätt till utbildning i förskola på samma villkor och i samma omfattning som barn som är eller ska vara folkbokförda i Sverige.
Att rätten till statlig ersättning är begränsad, och bara omfattar kostnader för vissa barn, fråntar inte kommunen skyldigheten att erbjuda förskola till alla barn som har rätt till det.
Källor: 8 kapitlet 3 § och 29 kapitlet 2 § skollagen samt förordning (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.
Statlig ersättning till kommuner, Migrationsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Registerkontroll av personer som flytt från Ukraina
Vad gäller kring registerkontroll vid anställning av personer som flytt från Ukraina?
Samma regler om registerkontroll gäller för personer från Ukraina som för all annan personal som anställs, anlitas eller tas emot i verksamheter där registerkontroll är obligatorisk.
Källa: 2 kapitlet 31 § skollagen.
Utdrag ur det ukrainska belastningsregistret kan inte användas som underlag vid registerkontroll
Kan ett utdrag ur ett annat lands belastningsregister användas för registerkontroll?
-
Utbildningsguiden
Om svensk förskola och skola
-
Regler och ansvar
Nyanlända elevers utbildning
-
