Elevhälsa

Alla elever i skolan ska ha tillgång till elevhälsa, som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande, och ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Här kan du läsa om skollagens regler om elevhälsa.

Tillgång till elevhälsa

I vilka skolformer ska det finnas elevhälsa?

Elevhälsa ska finnas i

• förskoleklassen
• grundskolan
• anpassade grundskolan
• specialskolan
• sameskolan
• gymnasieskolan
• anpassade gymnasieskolan.

En huvudman för komvux får anordna elevhälsa för sina elever, men det är frivilligt.

Källor: 2 kapitlet 25–26 §§ skollagen.

Vilka insatser och yrkeskategorier ska elevhälsan omfatta?

Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt specialpedagog eller speciallärare.

Källa: 2 kapitlet 25 § skollagen.

Vad menas med att det ska ”finnas tillgång” till elevhälsans olika yrkeskategorier?

Utifrån de lokala behoven och förutsättningarna avgör huvudmannen hur skollagens krav på tillgång till elevhälsa ska uppfyllas. Varje yrkeskategori måste inte finnas anställd på varje skola, men huvudmannen måste organisera elevhälsan så att det finns tillgång till de olika yrkeskategorierna i den omfattning som behövs för att eleverna ska få det stöd de behöver. Huvudmannen måste också säkerställa att all elevhälsopersonal har adekvat utbildning.

Källor: 2 kapitlet 25 § skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet sidorna 275-276 och 656-657.

Organisation av elevhälsan

Elevhälsans uppdrag och verksamhet

Vad är elevhälsans uppdrag?

Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.

I elevhälsans uppdrag ingår att erbjuda hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller, undersökningar av syn och hörsel samt andra begränsade hälsokontroller. Vid behov får elever även vända sig till elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser.

Elevhälsan ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete.

Källor: 2 kapitlet 25 och 27 §§ skollagen.

Hälsobesök och enkla sjukvårdsinsatser

Vad gäller kring elevhälsans medverkan i skolans systematiska kvalitetsarbete?

Egenvård regleras inte i skollagens bestämmelser om elevhälsa

Hur ska elevhälsans arbete bedrivas?

Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå. Det innebär att insatserna ska riktas till såväl enskilda elever som till grupper av elever och till skolan i dess helhet.

På individnivå är elevhälsans mål att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt, vilket enligt förarbetena bland annat innebär ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling.

Elevhälsans ansvar att på grupp- och skolenhetsnivå bidra till en god lärandemiljö och goda och trygga uppväxtvillkor innebär bland annat att dess medverkan är viktig när det gäller generella frågor om elevernas arbetsmiljö och skolans värdegrund. Enligt förarbetena har elevhälsan en viktig roll när det exempelvis gäller

• arbetet mot kränkande behandling
• undervisning om tobak, alkohol, andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa
• undervisning om jämställdhet
• undervisning om sexualitet, samtycke och relationer

Källor: 2 kapitlet 25 § skollagen, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 276 samt proposition 2021/22:162 Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning, sidan 157.

Vilken roll har elevhälsan i utredningar om frånvaro och utredningar om särskilt stöd?

Den utredning som görs när en elev i förskoleklassen, grundskolan eller en motsvarande skolform har upprepad eller längre frånvaro ska alltid genomföras i samråd med elevhälsan. För gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan finns inte reglerade krav på hur frånvaroutredningen ska utformas, men i förarbetena betonas vikten av att skolans arbete med att tidigt fånga upp elever som riskerar att avbryta studier eller som mår dåligt sker i samråd med elevhälsan.

När en elevs behov av särskilt stöd utreds är huvudregeln också att samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Det gäller samtliga skolformer som omfattas av skollagens bestämmelser om särskilt stöd.

Källor: 3 kapitlet 7 §, 7 kapitlet 19 a §, 15 kapitlet 16 § och 18 kapitlet 16 § skollagen samt proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla, sidan 75.

Frånvaro i skolan

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Vad gäller kring samverkan mellan elevhälsan och annan personal i och utanför skolan?

Elevhälsans arbete ska bedrivas i samverkan med lärare och övrig personal i skolan.

Lärare har ett särskilt ansvar för att eleverna ska nå de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas. Det är viktigt att det finns former och förutsättningar för förebyggande informationsutbyte och dialog mellan undervisande lärare och elevhälsan, innan svårigheter för en elev uppstår.

Vidare har all personal i skolan ett ansvar och en uppgift att utifrån sin funktion och kompetens delta i arbetet med att främja elevers lärande, utveckling och hälsa.

Vid behov ska elevhälsan även samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Sådan samverkan med andra samhällsfunktioner kan vara såväl åtgärdande som förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsans samverkan med andra aktörer kan exempelvis syfta till att främja elevers hälsa och skolnärvaro, och till att förebygga kriminalitet eller ohälsa.

Källor: 1 kapitlet 4 § och 2 kapitlet 25 § skollagen, läroplanerna för respektive skolform samt proposition 2021/22:162 Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning, sidan 102 och 157.

Stöd i arbetet

Främja närvaro och förebygga frånvaro

Starta och arbeta med skolsociala team

Skolans ansvar för barn som far illa

Vad gäller kring elevhälsans medverkan i skolans systematiska kvalitetsarbete?

Elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete. I förarbetena betonas vikten av att elevhälsan inte bara ska bidra till det systematiska kvalitetsarbetet, utan vara en integrerad del av det.

Källor: 2 kapitlet 25 § skollagen och proposition 2021/22:162 Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning, sidan 103.

Ansvar för systematiskt kvalitetsarbete

Hälsobesök och enkla sjukvårdsinsatser

Vad gäller kring hälsobesök, kontroller av syn och hörsel samt andra hälsokontroller?

Varje elev i grundskolan, anpassade grundskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan, som består av årskurs 1-6, ska erbjudas minst två sådana hälsobesök. Det första hälsobesöket får göras i förskoleklassen i stället för i grundskolan eller motsvarande skolformer. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Med ”skoltiden” avses den sammanlagda tiden i förskoleklass och påföljande utbildning i grundskolan eller motsvarande skolform. Mellan hälsobesöken ska eleverna erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller.

Varje elev i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök med en allmän hälsokontroll.

Källor: 2 kapitlet 27 § skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 658.

Hur ska hälsobesöken fördelas över tid om en elev i en obligatorisk skolform byter skola?

Varje elev ska erbjudas minst tre hälsobesök under sin sammanlagda skoltid i en eller flera av de obligatoriska skolformerna. Om en elev byter till en skola med en annan huvudman får det avgöras från fall till fall hur hälsobesöken ska fördelas över tid så att eleven sammanlagt erbjuds tre hälsobesök under skoltiden.

Källor: 2 kapitlet 27 § skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 658.

Vad innebär enkla sjukvårdsinsatser?

Elever i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får vid behov vända sig till elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. Enligt förarbetena kan det exempelvis handla om omplåstring eller preliminära bedömningar i samband med mindre olyckor som skett i skolans verksamhet.

Källor: 2 kapitlet 28 § skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 658.

Organisation av elevhälsan

Hur ska elevhälsan organiseras?

Skolhuvudmannen ansvarar för att alla elever har tillgång till elevhälsa i den omfattning som de har rätt till enligt skollagen.

Huvudmannen kan anställa egen elevhälsopersonal, eller lägga ut uppgifter inom elevhälsan på entreprenad till en enskild fysisk eller juridisk person.

Under vissa förutsättningar kan det finnas möjlighet för en huvudman att överlåta ansvaret för medicinska insatser inom elevhälsan till en region eller en kommun. Ansvaret för de medicinska insatserna övergår då till utföraren. Det är enbart ansvaret för medicinska insatser som kan överlåtas till en kommun eller en region på detta sätt, inte ansvar för övriga delar av elevhälsan.

Källor: 2 kapitlet 8 och 25-28 §§ samt 23 kapitlet 10 och 25-26 §§ skollagen.

Vilka insatser och yrkeskategorier ska elevhälsan omfatta?

Entreprenad, samverkan och överlåtelse av ansvar för medicinska insatser

Tillsyn över elevhälsan

Vilken myndighet har tillsyn över elevhälsan?

Skolinspektionen har tillsyn över vissa delar av elevhälsan och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har tillsyn över andra delar.

Tillsynsmyndigheter inom skolområdet