Prövning för betyg

En prövning är en bedömning av en persons kunskaper i förhållande till de kunskapskrav som finns i kursplaner eller ämnesplaner. Den som genomgår en prövning får ett betyg i det specifika ämne eller den specifika kurs som prövningen avser. I vardagligt tal kallas att göra en prövning också att tenta av ett ämne eller en kurs.

Prövningstillfället

Vad händer vid prövningstillfället?

Det är läraren som utformar prövningen i detalj, men det måste vara möjligt för den som gör prövningen att nå alla betygssteg. Den prövandes kunskaper ska bedömas i förhållande till alla delar av kunskapskraven för ämnet eller kursen. En prövning får inte vara en komplettering där bara vissa delar av kunskapskraven prövas.

Prövningen kan exempelvis innehålla

  • inlämningsuppgifter
  • skriftliga och muntliga prov
  • laborationer
  • praktiska moment
  • aktiviteter som genomförs tillsammans med andra prövande eller med elever som läser den aktuella kursen.

Det är skolan eller vuxenutbildningen som bestämmer hur och när en prövning ska genomföras. Den som har rätt att göra en prövning ska få ett erbjudande om att göra det, men hen kan inte kräva att få göra prövningen vid en specifik tidpunkt.

Källa: Skolverkets allmänna råd om prövning, sidorna 19-20.

Prövning i grundskolan och specialskolan

Vilken rätt har man att göra en prövning i grundskolan och specialskolan?

Den som vill ha betyg från grundskolan eller specialskolan i ett eller flera ämnen har rätt att göra en prövning. Det gäller både den som är elev i någon av dessa skolformer och den som inte är elev.

Det finns inte någon begränsning av hur många gånger en person kan göra en prövning i samma ämne. Rätten till prövning gäller även personer som tidigare har fått betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från grundskolan eller specialskolan.

I grundskolan görs prövningen i förhållande till kunskapskraven för slutet av årskurs 9 och i specialskolan görs prövningen i förhållande till kunskapskraven för slutet av årskurs 10. Bestämmelserna om bedömning och betyg i läroplanerna gäller även vid prövning. Det innebär att den lärare som sätter betyg ska använda all tillgänglig information om den prövandes kunskaper i förhållande till kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.

Källor: 10 kapitlet 23 § och 12 kapitlet 23 § skollagen, kapitel 2.7 i Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet, kapitel 2.7 i Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall.

Får en elev som gjort en prövning fortsätta att delta i undervisningen?

Om en elev i grundskolan eller specialskolan har gjort en prövning och fått lägst betyget E måste hen inte närvara vid resten av undervisningen i ämnet. Men eleven får fortsätta att delta i undervisningen om hen önskar det. Om eleven väljer att göra det ska hen få ett nytt betyg när undervisningen i ämnet har avslutats.

Källor: 10 kapitlet 15 och 23 §§, 12 kapitlet 15 och 23 §§ skollagen, Skolverkets allmänna råd om prövning, sidorna 8–9.

Har elever som deltar i lovskola rätt att göra en prövning?

Obligatoriskt anordnad lovskola

Alla skolhuvudmän är skyldiga att erbjuda prövning för de elever som deltar i obligatoriskt anordnad lovskola därför att de inte har blivit behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan efter årskurs 9 i grundskolan. Skyldigheten gäller de ämnen som undervisningen i lovskolan har avsett. Prövningen ska ske i anslutning till lovskolan. Enligt Skolverket innebär det att den behöver genomföras direkt efter att lovskolan avslutats eller under tiden i lovskolan, senast under juni månad.

En elev som begär det har också rätt att göra prövning i andra ämnen än de som ingått i lovskolan och i ämnen som hen redan har fått ett godkänt avslutande betyg i. Men en sådan prövning måste inte erbjudas i anslutning till lovskolan, utan får genomföras när det finns praktiska förutsättningar för det.

Källor: 10 kapitlet 23 § skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidorna 36–37.

Frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola

Även elever som deltar i frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola ska erbjudas att göra en prövning för betyg i anslutning till lovskolan. Med frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola menas lovskola som huvudmannen anordnar under andra månader än juni och som får räknas av från den obligatoriska lovskolan i juni.

Källa: Skolverkets allmänna råd om prövning, sidan 16.

Annan frivilligt anordnad lovskola

Vissa huvudmän väljer att frivilligt anordna annan lovskola för elever. Sådan lovskola regleras inte i skollagen. För den som deltar i sådan frivilligt anordnad lovskola finns inga specifika bestämmelser om prövning i anslutning till lovskolan, utan då gäller de generella bestämmelserna om prövning i grundskoleämnen. Det innebär att prövningen får genomföras på begäran av eleven när det finns praktiska förutsättningar för det. 

Källor: 2 § förordningen om statsbidrag för undervisning under skollov samt Skolverkets allmänna råd om prövning, sidan 16.

Lovskola

Får en grundskola anordna prövning i en gymnasiekurs?

Nej. En elev som ligger långt fram kan få ta del av innehållet i en gymnasiekurs redan i grundskolan. Däremot får en grundskola inte sätta betyg i gymnasiekurser, med undantag för de grundskolor som ingår i försöksverksamheten med spetsutbildning i högstadiet. Om en elev i grundskolan vill ha betyg i en gymnasiekurs måste eleven därför vända sig till en gymnasieskola och begära att få göra en prövning där.

En elev som har fått betyg i en gymnasiekurs innan eleven har påbörjat sin gymnasieutbildning har rätt att gå om kursen och få ett nytt betyg när hen börjar i gymnasieskolan.

Källor: 3 kapitlet 2 § och 10 kapitlet 23 § skollagen samt 8 kapitlet 23 och 25 §§ gymnasieförordningen.

Försöksverksamhet med spetsutbildning i högstadiet

Prövning i gymnasieskolan

Vilken rätt har man att göra en prövning i gymnasieskolan?

Det finns olika bestämmelser för prövning beroende på om man är elev eller inte elev i gymnasieskolan.

Prövning för den som är elev i gymnasieskolan

En elev i gymnasieskolan har rätt att göra en prövning på skolan i alla kurser, grundskoleämnen och det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan, om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen, i grundskoleämnet eller på gymnasiearbetet eller om eleven har fått betyget F.

Källa: 8 kapitlet 24 § gymnasieförordningen.

Prövning för den som inte är elev i gymnasieskolan

En person som inte är elev i gymnasieskolan har rätt att göra en prövning i alla kurser som får finnas på ett nationellt program, förutom de kurser som bara får anordnas på vissa utbildningar. Rätten gäller också gymnasiearbetet. Man får bara göra en prövning om skolan anordnar den aktuella kursen. I så fall kan eleven göra en prövning även om hen tidigare har fått ett godkänt betyg på kursen.

Källa: 8 kapitlet 25 § gymnasieförordningen.

Kan en elev i grundskolan göra en prövning i gymnasiekurser?

Ja, den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg därifrån har rätt att göra en prövning i de kurser som finns inom ett nationellt program, med undantag för de kurser som bara får anordnas på vissa utbildningar. Även elever i grundskolan omfattas av denna rätt. Man får bara göra en prövning vid en skolenhet som anordnar den aktuella kursen. Om en elev fått betyg i en gymnasiekurs innan hen påbörjat sin gymnasieutbildning har eleven rätt att läsa kursen och få ett nytt betyg i kursen när eleven sedan börjar i gymnasieskolan.

Källor: 8 kapitlet 23 och 25 §§ gymnasieförordningen.

Är det möjligt att göra en prövning i grundskoleämnen och gymnasiekurser om man går på ett introduktionsprogram?

Ja, en elev som läser på ett introduktionsprogram har rätt att göra en prövning på sin skola i alla kurser och grundskoleämnen som ingår i elevens individuella studieplan. Det gäller dock bara om eleven inte tidigare har fått betyg i kursen eller grundskoleämnet, eller om eleven har fått betyget F.

Källa: 8 kapitlet 24 § gymnasieförordningen.

Kan en elev göra en prövning under en pågående kurs?

Ja, det är tillåtet att göra en prövning i en kurs innan den är avslutad. Men det är skolan som bestämmer vid vilken tidpunkt en prövning ska genomföras. Det finns ingen skyldighet för skolan att anordna en prövning vid en viss tidpunkt. Det innebär att kursen kan hinna avslutas innan prövningen har kommit till stånd.

Källa: 8 kapitlet 24 § gymnasieförordningen.

Kan man göra en prövning i en överliggande kurs även om man inte har betyg i underliggande kurser?

Ja, men man får bara betyg i den kurs som prövningen avser. Om en person gör en prövning i en kurs så avser prövningen bara den kursen, till exempel franska som Moderna språk 4 eller Matematik 4. Den prövande får inte automatiskt betyg i de underliggande kurserna i samma ämne, i detta fall franska som Moderna språk 1–3 eller Matematik 1–3.

Källa: 8 kapitlet 24–25 §§ gymnasieförordningen.

Vilka regler gäller vid prövning i gymnasiearbetet?

Prövning i gymnasiearbetet får bara genomföras vid skolor som anordnar utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet handlar om. Det gäller även personer som inte tillhör gymnasieskolans målgrupp. Det som avgör om en skola anses anordna utbildning inom det kunskapsområde som ett gymnasiearbete handlar om är den tidpunkt då den som ska göra prövningen vill genomföra den.

Källor: 8 kapitlet 25 § skollagen, Skolverkets allmänna råd om prövning sidan 11.

Måste elever som studerat utomlands och fått kunskaper som motsvarar en svensk gymnasiekurs göra en prövning för att få betyg?

Nej, i vissa fall kan rektorn ge en elev som går i gymnasieskolan betyget E på en kurs utan att eleven gör en prövning och utan att eleven följt undervisningen i kursen. Det gäller om det finns betyg, intyg eller liknande som visar att eleven studerat utomlands eller på annat sätt fått sådana kunskaper som krävs för betyget E. Den aktuella kursen måste också anordnas vid skolan. Ett sådant rektorsbetyg kan inte bli högre än E.

Källa: 8 kapitlet 27 § gymnasieförordningen.

Prövning inom komvux

Vilken rätt har man att göra en prövning inom vuxenutbildningen?

Den som är bosatt i Sverige har möjlighet att göra en prövning inom kommunal vuxenutbildning (komvux) i alla kurser som det sätts betyg på och i komvuxarbete. Det gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen, komvuxarbetet, ett gymnasiearbete eller ett gymnasiesärskolearbete.

Den som är elev i gymnasieskolan eller i gymnasiesärskolan får dock inte genomgå prövning inom kommunal vuxenutbildning i en kurs som eleven fått minst godkänt betyg på.

Prövning får göras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen eller, när det gäller komvuxarbete, utbildning inom det kunskapsområde som komvuxarbetet avser.

Utgångspunkten för om en huvudman anses anordna utbildning inom det kunskapsområde som ett komvuxarbete avser är den tidpunkt då den som ska göra prövningen vill genomföra den.

Ett betyg som har satts inom komvux kan ingå i en gymnasieexamen som utfärdas av komvux. Ett betyg som har satts inom komvux kan däremot inte ingå i en gymnasieexamen som utfärdas av en gymnasieskola.

Källor: 16 kapitlet 26-28 §§ och 20 kapitlet 40 § skollagen, 8 kapitlet 12-17 och 19 §§ gymnasieförordningen, 4 kapitlet 14-19 §§ förordningen om vuxenutbildning samt Skolverkets allmänna råd om prövning, sidan 12.

Vad innebär det att man är bosatt i Sverige?

Att man är bosatt i Sverige innebär vid tillämpning av skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen

  1. personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande, med flera, det vill säga bland andra asylsökande
  2. personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras
  3. personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  4. familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen om immunitet och privilegier och som inte omfattas av punkt 3, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land
  5. personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för de flesta av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Att man är bosatt i Sverige innebär vid tillämpning av skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen

  1. personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande, med flera, det vill säga bland andra asylsökande
  2. personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras
  3. personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  4. familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen om immunitet och privilegier och som inte omfattas av punkt 3, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land
  5. personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för de flesta av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Måste den som vill göra en prövning vända sig till den kommun där hen bor?

Nej, den som vill göra en prövning behöver inte vända sig till den kommun där hen bor, utan kan välja att göra prövningen hos en annan huvudman. En kommun får inte säga nej till en person som är bosatt i Sverige och vill göra en prövning med hänvisning till att hen har en annan hemkommun. Kommunen har inte heller rätt till någon ersättning från hemkommunen för sina kostnader för prövningen. Däremot får prövningen bara göras hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen. Det som avgör om en kurs anses vara anordnad hos en huvudman är den tidpunkt då den som ska göra prövningen vill genomföra den.

Källor: 20 kapitlet 40 § skollagen och Skolverkets allmänna råd om prövning, sidan 12.

Kan elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan göra en prövning inom komvux?

Så länge man är elev i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan får man inte göra prövning inom vuxenutbildningen i en kurs som man redan fått minst godkänt betyg på. Däremot har en elev i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan möjlighet att göra en prövning inom vuxenutbildningen i alla kurser som det sätts betyg på och som eleven inte fått godkänt betyg på.

Efter att man har gått ut gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan kan man göra en prövning även i kurser som man fått godkänt betyg på. Man kan då välja att vända sig antingen till en gymnasieskola för att genomgå prövning i en kurs eller i gymnasiearbetet, eller till vuxenutbildningen för att genomgå prövning i en kurs eller i komvuxarbetet.

Källor: 20 kapitlet 40 § skollagen och 8 kapitlet 24–25 §§ gymnasieförordningen.

Kan man göra en prövning i en delkurs inom komvux?

Ja, Skolverket bedömer att den som vill ska kunna göra en prövning även i kurser som bedrivs i form av delkurser.

Om man är bosatt i Sverige och vill ha betyg från komvux på grundläggande eller gymnasial nivå har man rätt att göra en prövning i alla kurser som det sätts betyg på och i komvuxarbete. Prövning i en kurs innebär att någons kunskaper blir bedömda utifrån kunskapskraven i kursplaner och ämnesplaner. Det finns krav på att man ska få betyg på varje avslutad delkurs inom komvux på grundläggande och gymnasial nivå samt inom komvux som särskild utbildning som inte motsvarar träningsskolan. Därför bör man kunna göra en prövning även i kurser som bedrivs i form av delkurser.

Även den som redan har fått ett godkänt betyg i en delkurs har rätt att göra en prövning. Men man får bara göra en prövning hos en huvudman som anordnar den aktuella delkursen.

Källor: 20 kapitlet 35 och 40 §§ skollagen och 4 kapitlet 6 § förordningen om vuxenutbildning.

Är det möjligt att göra en prövning inom sfi?

Ja, den som är bosatt i Sverige och vill ha betyg på kurser i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandare (sfi) har rätt att göra en prövning. Det gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen. Prövning får bara göras hos en huvudman som anordnar den kurs som prövningen avser.

Källa: 20 kapitlet 40 § skollagen.

Vad är skillnaden mellan validering och prövning?

Inom komvux kan en elev få sina kunskaper och sin kompetens validerade. Validering innebär en strukturerad bedömning och värdering av kunskaper och kompetenser som en person fått genom till exempel studier eller samhällsliv och arbetsliv. Validering får ske inom ramen för alla kurser och ska utgå från elevens förutsättningar och behov.

Efter en validering ska eleven ha möjlighet att få skriftlig dokumentation över sina kunskaper och kompetenser, men valideringen i sig leder inte till betyg. För att eleven ska kunna få betyg måste hen genomgå en prövning, det vill säga få sina kunskaper bedömda i förhållande till kunskapskraven i kursplaner eller ämnesplaner. När eleven har genomfört en prövning får hen ett betyg.

Källa: 20 kapitlet 40, 42–43 §§ skollagen och 2 kapitlet 8 § förordningen om vuxenutbildning.

Validering av kunskaper och kompetens

Kan en elev göra en prövning under en pågående kurs?

Ja, det är tillåtet att göra en prövning i en kurs innan den är avslutad. Men det är huvudmannen som bestämmer vid vilken tidpunkt en prövning ska genomföras. Det finns ingen skyldighet för huvudmannen att anordna en prövning vid en viss tidpunkt. Det innebär att kursen kan hinna avslutas innan prövningen har kommit till stånd.

Källa: 20 kapitlet 40 § skollagen.

Kan man göra en prövning i en överliggande kurs även om man inte har betyg i underliggande kurser?

Ja, men man får bara betyg i den kurs som prövningen avser. Om en person gör en prövning i en kurs så avser prövningen bara den kursen, till exempel franska som Moderna språk 4 eller Matematik 4. Den prövande får inte automatiskt betyg i de underliggande kurserna i samma ämne, i detta fall franska som Moderna språk 1–3 eller Matematik 1–3.

Källa: 20 kapitlet 40 § skollagen.

Vilka regler gäller vid prövning i komvuxarbetet?

Prövning i komvuxarbetet får bara genomföras hos en huvudman som anordnar utbildning inom det kunskapsområde som komvuxarbetet handlar om. Utgångspunkten för om en huvudman anses anordna utbildning inom det kunskapsområde som ett komvuxarbete handlar om är den tidpunkt då den som ska göra prövningen vill genomföra den.

Källor: 20 kapitlet 40 § skollagen och Skolverkets allmänna råd om prövning, sidan 12.

Vem ansvarar för prövningar inom komvux om kommunen lagt ut uppgifter på entreprenad?

Om en kommun har lagt ut uppgifter inom vuxenutbildningen på entreprenad har kommunen fortfarande kvar huvudmannaskapet för utbildningen. Det innebär att det är kommunen som är ytterst ansvarig för att den som har rätt att göra en prövning och önskar göra det får den möjligheten.

Källor: 2 kapitlet 8 § och 23 kapitlet 2 § skollagen.

Vilken rätt har utbildningsanordnare med betygsrätt att anordna prövningar?

Om en utbildningsanordnare har fått betygsrätt har utbildningsanordnaren rätt att anordna prövningar. Tillståndet från Skolinspektionen ger utbildningsanordnare rätt att sätta och utfärda betyg och att anordna prövningar.

Källa: 6 kapitlet 1 § förordning om vuxenutbildning.

Kostnaden för en prövning

Är det tillåtet att ta ut en avgift för en prövning?

Huvudmannen får ta ut en avgift på högst 500 kronor av den som vill göra en prövning i grundskolan, gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning inklusive komvux som särskild utbildning. Avgiften tillfaller huvudmannen.

När det gäller en elev som har slutfört sin utbildning i gymnasieskolan och har fått ett examensbevis eller ett studiebevis under 2020 eller 2021 får avgiften dock från och med den 17 juli 2021 uppgå till högst 150 kronor. Den tillfälligt sänkta avgiften gäller för ett prövningstillfälle per kurs.

Avgift får inte tas ut för

  • den som har gått ut grundskolan och inte uppnått de kunskapskrav som minst ska ha uppnåtts i årskurs 9 i det ämne som prövningen gäller
  • en elev i gymnasieskolan som har fått betyget F på den kurs eller i det grundskoleämne som prövningen gäller, eller som inte fått betyg i kursen eller grundskoleämnet för att det inte har funnits underlag för bedömning på grund av elevens frånvaro, det vill säga att eleven fått streck i kursen eller ämnet
  • en elev inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå som har fått betyget F på den kurs prövningen gäller
  • den som efter avslutad kurs inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning inte har nått upp till nivån för betyget E
  • den som efter avslutad kurs inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) eller motsvarande utbildning för den som har rätt att delta i sådan utbildning inte har nått upp till nivån för betyget E
  • en elev inom kommunal vuxenutbildning som inom ramen för en kurs går igenom en prövning efter validering.

Källa: 1­–3 §§ förordning (1991:1124) om avgifter för prövning inom skolväsendet

Tillfälligt sänkt avgift för prövning för elever som slutfört utbildning i gymnasieskolan 2020 eller 2021

Mer om vad som gäller vid prövning

Vem sätter betyg i samband med en prövning?

Den eller de lärare som håller i prövningen sätter betyget. Bestämmelserna om betygssättning gäller även vid prövning när det är relevant.

Källor: 10 kapitlet 23 §, 12 kapitlet 23 § skollagen, 4 kapitlet 24 § förordningen om vuxenutbildning, Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2016:17) om prövning i gymnasieskolan, Skolverkets allmänna råd om prövning, sidan 13.

Att sätta betyg

Krävs lärarlegitimation för att hålla i en prövning och sätta betyg?

Huvudregeln är att en lärare ska ha lärarlegitimation för att få sätta betyg självständigt. Därför är det lämpligt att den lärare som håller i prövningen ska vara legitimerad och behörig att undervisa i ämnet. Modersmåls- och yrkeslärare som saknar legitimation och har blivit anställda utan tidsbegränsning för att undervisa i modersmål eller yrkesämnen får dock sätta betyg självständigt. Men det gäller bara betygssättning inom det ämne som läraren är anställd för att undervisa i, det vill säga just modersmål eller yrkesämnen.

Källa: Skolverkets allmänna råd om prövning, sidan 13.

Hur snabbt måste skolan eller huvudmannen erbjuda en prövning?

Det är ofta önskvärt för den som ska göra en prövning att tiden från anmälan tills det att prövningen genomförs inte är för lång. Men det går inte att fastställa någon generell tidsram. Det beror på att förutsättningarna för att genomföra en prövning skiftar och olika ämnen och kurser ställer olika praktiska krav. Huvudmän och skolor kan behöva tid att göra lämpliga förberedelser, som att utse lärare, boka lokaler och ställa i ordning utrustning. Lärare som håller i prövningar behöver också tid för att planera och förbereda sig. Det är önskvärt att prövningens olika delar ligger så nära varandra i tid som möjligt.

Det är lämpligt att huvudmän och skolor som anordnar många prövningar samordnar prövningar i samma ämnen eller kurser så att de genomförs under perioder som planerats i förväg. För att undvika att de som ska göra prövningar får vänta orimligt länge behöver dessa perioder återkomma regelbundet och vara anpassade till de tider då efterfrågan på prövningar är stor.

Källa: Skolverkets allmänna råd om prövning, sidorna 19–20.

Är det möjligt att göra en prövning i bara en del av en kurs eller en del av ett ämne?

Nej, den lärare som håller i prövningen måste alltid utforma prövningen så att det är möjligt att bedöma den prövandes kunskaper i förhållande till alla delar av kunskapskraven. En prövning får inte vara en komplettering där bara vissa delar av kunskapskraven prövas. Kunskaperna hos den som gör prövningen måste även kunna bedömas utifrån hela betygsskalan. Däremot går det bra att genomföra en prövning i en delkurs inom komvux på grundläggande eller gymnasial nivå eller inom komvux som särskild utbildning som inte motsvarar träningsskolan. Prövningen ska då avse delkursen i sin helhet.

Källa: Skolverkets allmänna råd om prövning, sidan 20.

Kan alla skolor och huvudmän anordna prövning i modersmål eller moderna språk?

Prövning i ett språk får bara genomföras vid en skola eller hos en huvudman som anordnar undervisning i det aktuella språket. För att en prövning ska kunna genomföras i modersmål måste undervisningen i språket dessutom anordnas inom ramen för ämnet modersmål. På samma sätt kan en prövning bara genomföras i ämnet moderna språk om skolan eller huvudmannen anordnar undervisning i det aktuella språket som moderna språk. Även om det handlar om samma språk, till exempel franska, så är modersmål och moderna språk olika ämnen med olika kurs- och ämnesplaner samt olika kunskapskrav.

Källa: 20 kapitlet 40 § skollagen, 8 kapitlet 24–25 §§ gymnasieförordningen, Skolverkets allmänna råd om prövning, sidorna 9 och 11–12.

Kan läraren använda ett nationellt prov vid en prövning?

Ja, nationella prov eller delar av nationella prov kan med fördel användas vid prövningar i ämnen eller kurser där nationella prov ges. Proven är utvecklade med utgångspunkt i kurs- och ämnesplanerna och utprövade för att ge tillförlitliga resultat. I lärarinformationen till de nationella proven står det hur provet förhåller sig till kunskapskravens delar. Men en prövning kan inte bara bestå av ett nationellt prov. Prövningen kan samordnas med ordinarie provtillfällen på skolenheten. Om det inte är möjligt är det viktigt att använda nationella prov som fortfarande är sekretesskyddade. Läraren behöver vara uppmärksam på att den som gör prövningen redan kan ha gjort ett nationellt prov i ett annat sammanhang och att provets syfte inte kan uppnås om den prövande gör om samma nationella prov. En skola kan inte beställa tidigare nationella prov till en prövning, utan behöver använda prov som redan finns på skolan.

Källa: Skolverkets allmänna råd om prövning, sidorna 22–23.

Nationella prov Länk till annan webbplats.

Är det tillåtet att genomföra en prövning på ett annat språk än svenska?

Det är den lärare som håller i prövningen som får avgöra om eleven ska få redovisa sina kunskaper på ett annat språk. Det är inte reglerat att en prövning måste genomföras på svenska, men den som gör prövningen har heller inte rätt att få visa sina kunskaper på ett annat språk. Vid all betygssättning måste läraren göra en allsidig bedömning av den prövandes kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Det är upp till läraren att avgöra om den bedömningen är möjlig att göra om svaren ges via en tolk, modersmålslärare eller studiehandledare.

Källa: Skolverkets allmänna råd om betyg och betygssättning, sidorna 20-21.

Vilken information om kunskaperna hos den som gör prövningen ska ingå i bedömningen?

Enligt läroplanerna för de olika skolformerna ska läraren använda all tillgänglig information om elevens kunskaper när hen sätter betyg. Det kan hända att en lärare har information om den prövandes kunskaper redan före prövningen. Läraren kan till exempel ha haft hen som elev eller så kan den prövande ha lämnat in intyg från praktik, arbetsplatsförlagd utbildning eller liknande. Även om läraren har sådan information, så måste prövningen avse alla delar av kunskapskraven.

Läraren ska sätta betyg med utgångspunkt i vad den som gör prövningen kan vid prövningstillfället. Om läraren har annan information om hens kunskaper är det viktigt att läraren noggrant värderar om den informationen kan användas tillsammans med prövningsunderlaget. Den som gör prövningen kan inte kräva att läraren ska ta hänsyn till dokument eller intyg som är okända för hen. Det är läraren som värderar och bestämmer vad som kan ingå i bedömningen. Men tidigare information om den prövandes kunskaper får inte användas för att motivera ett lägre betyg än det betyg som resultatet efter prövningen visar.

Källa: Skolverkets allmänna råd om prövning, sidan 21.

Kan lärare använda undantagsbestämmelsen vid prövningar?

Ja, det är möjligt att använda undantagsbestämmelsen vid prövningar, men det är upp till läraren att besluta om det är möjligt i det enskilda fallet. Det ska finnas särskilda skäl för att lärare ska kunna bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen. Med särskilda skäl menas en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Om elevens svårigheter kan avhjälpas genom stödinsatser får läraren inte använda undantagsbestämmelsen. För att en lärare ska få använda undantagsbestämmelsen ska det vara omöjligt för eleven att nå kunskapskravet, oavsett i vilka former och i vilken omfattning särskilt stöd ges.

Källor: 10 kapitlet 21 §, 12 kapitlet 21 §, 15 kapitlet 26 § och 20 kapitlet 38 § skollagen samt Skolverkets allmänna råd om prövning, sidorna 15 och 24–25.

Mer om undantagsbestämmelsen i olika skolformer Länk till annan webbplats.

Vad händer om någon avbryter eller inte genomför en planerad prövning?

Den som avbryter och inte genomför alla delar i en prövning får varken betyget F eller ett streck. Streck kan inte användas vid prövning.

Källa: Skolverkets allmänna råd om prövning, sidan 15.

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 28 oktober 2021

Innehåll på denna sida