- Mottagande och utbildning för nyanlända elever
- Kartlägga, placera och planera för utbildning
- Mallar för individuell studieplan
- Prioriterad och anpassad timplan samt andra bestämmelser och åtgärder
- Undervisa nyanlända elever
- Svenska som andraspråk
- Modersmålsundervisning och studiehandledning
- Fritidshem och språkutveckling
- Hälsa och lärande
- Studie- och yrkesvägledning
- Systematiskt kvalitetsarbete och nyanlända elever
- Insatslista som rör nyanländas lärande
- Forskning, rapporter och annat stöd
Organisera mottagande och utbildning av nyanlända elever i grundskolan
Alla elever behöver få goda förutsättningar för hälsa och lärande. För nyanlända elever finns även särskilda åtgärder och bestämmelser som ni som huvudmän, rektorer och lärare kan använda. På den här sidan kan ni läsa mer om vad som är viktigt att tänka på när ni tar emot och utbildar nyanlända elever i grundskolan.
Mottagande och utbildning för nyanlända elever
Det behövs rutiner för mottagande, kartläggning och överlämning av information för att verksamheten ska planeras utifrån en nyanländ elevs individuella förutsättningar och behov, både när det gäller hälsa och lärande. Skolan behöver se hela eleven samt de förmågor och resurser eleven har med sig från sin bakgrund och erfarenheter, både i och utanför skolan.
För att eleven ska kunna utvecklas så långt som möjligt är det viktigt att verksamheten organiseras med hänsyn både till undervisningen och elevens sociala inkludering. En strävan ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. För att ge varje enskild elev de bästa förutsättningarna finns stödåtgärder för nyanlända.
För varje enskild elev är det av betydelse hur utbildningen är organiserad och att eleverna upplever trygghet och känner tillit till de vuxna. Målet för skolan är att ge alla elever möjlighet att komma ut i samhället och i arbetslivet.
För att utveckla utbildningen och öka dess kvalitet behövs
- en samsyn i förhållningssätt på skolan
- att all personal på skolan tar ett gemensamt ansvar för de nyanlända elevernas välmående och lärande
- förutsättningar för elevens sociala delaktighet, så att de nyanlända eleverna ges möjlighet att lära känna andra, icke nyanlända, jämnåriga elever
- att den pedagogiska personalen har kunskap och kompetens om nyanlända elevers lärande
- att den individuella utvecklingsplanen revideras och utvärderas löpande
- att skolan har verktyg som både lärare och elev kan använda för att kunna se de framsteg som görs.
Definition av nyanländ elev inom de obligatoriska skolformerna
En nyanländ är en elev som har bott utomlands och som nu är bosatt i Sverige och har börjat sin utbildning efter det kalenderår eleven fyllt sju år. Efter fyra år i svensk skola räknas inte eleven som nyanländ längre.
Kartlägga, placera och planera för utbildning
För att skolan ska kunna placera den nyanlända eleven i rätt årskurs ska elevens bakgrund och tidigare skolerfarenheter kartläggas. Resultatet av den obligatoriska kartläggningen, tillsammans med elevens ålder och personliga förhållanden i övrigt, ligger till grund för rektorns beslut om placering i årskurs och i undervisningsgrupp. Kartläggningen ligger också till grund för planeringen av elevens fortsatta undervisning och hur undervisningstiden ska fördelas mellan ämnena.
Sidor om kartläggning av elevers kunskaper:
Mallar för individuell studieplan
Om ni tar emot en nyanländ elev på högstadiet i grundskolan eller specialskolan ska ni ta fram en individuell studieplan (ISP) för den eleven. Det ska ni göra senast två månader efter att eleven tagits emot. Målet med planen är att eleven ska bli behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan.
Följ länkarna för att läsa mer om vilket innehåll den individuella studieplanen ska ha, titta på mallförslag och vägledning till hur ni kan fylla i mallförslaget.
Prioriterad och anpassad timplan samt andra bestämmelser och åtgärder
För nyanlända elever finns särskilda bestämmelser och möjliga åtgärder som är till för att stödja eleven att nå så långt som möjligt i sin utbildning.
En nyanländ elev kan få delar av sin undervisning i en förberedelseklass. Syftet är att eleven ska få de kunskaper hen behöver för att så snart som möjligt kunna vara med i den ordinarie undervisningsgruppen på heltid.
Rektorn kan besluta att en nyanländ elev ska få prioriterad timplan och under högst ett år få mer undervisning i svenska än andra elever i samma årskurs. Syftet är att eleven ska lära sig språket snabbare för att kunna följa med i undervisningen i övriga ämnen.
Rektorn kan också besluta att en nyanländ elev får anpassad timplan, det vill säga en timplan som avviker från vad som annars gäller. Syftet är att eleven ska kunna bli behörig till gymnasieskolan genom att läsa ett urval av ämnen.
På vår webbplats finns sidor med fördjupande information om dessa och andra åtgärder och bestämmelser som gäller för nyanlända elever. Följ länkarna för att läsa mer om de bestämmelser som reglerar de här och andra möjliga åtgärder.
Sidan tar bland annat upp bestämmelser och åtgärder om
- bedömning av nyanlända och vissa andra elevers kunskaper
- årskursplacering
- förberedelseklass
- prioriterad timplan
- individuell studieplan
- anpassad timplan
- studiehandledning på modersmålet
- nyanlända elevers rätt till extra anpassningar och särskilt stöd.
Skolplikt och rätt till utbildning - att gå om ett år
Sidan tar bland annat upp att eleven under vissa förutsättningar kan få gå om en årskurs. Det är rektorn som beslutar om detta. Ett beslut om att en elev ska gå om en årskurs ska alltid tas med barnets bästa som utgångspunkt.
När en nyanländ elev byter skola eller skolform finns det en risk för att viktig information går förlorad. För eleven är det därför viktigt att den information som framkommit i kartläggningen och genom andra bedömningar överförs på rätt sätt.
Den avlämnande skolan behöver göra en bedömning av vilka uppgifter ska lämnas. Den mottagande skolan behöver informera den avlämnande skolan om att man har tagit emot eleven.
Övergångar inom och mellan skolor och skolformer - nyanlända elever
Här hittar du Specialpedagogiska skolmyndighetens stödmaterial ”Särskilt stöd för nyanlända elever” om vad skolan kan behöva göra – och tänka på – när en elev är nyanländ och kan vara i behov av särskilt stöd.
Särskilt stöd till nyanlända elever, Spsm:s webbplats
Länk till annan webbplats.
Undervisa nyanlända elever
Lärarnas kompetens i att undervisa nyanlända elever är en avgörande faktor för skolframgång. Samverkan mellan undervisande lärare och studiehandledare ökar förutsättningarna för elevens möjlighet att prestera väl.
Genom ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt samt svenska som andraspråk får eleven möjlighet att utveckla både det svenska språket och ämneskunskaper parallellt.
Här kan du läsa mer om undervisning och betygsättning för nyanlända elever:
En del nyanlända elever har intellektuell funktionsnedsättning som påverkar deras förutsättningar i skolan. När eleven både har en funktionsnedsättning och är nyanländ kan frågan om vilka tillgänglighetslösningar och vilket särskilt stöd hen behöver, vara mer komplex än annars. Krigsskador eller trauman kan i sig leda till funktionsnedsättningar och tillgången på läkarvård, rehabilitering och habilitering kan ha varit begränsad under barnets uppväxt. Elevens och vårdnadshavarens kunskap och medvetenheten om funktionsnedsättningen kan variera stort. Synen på, och bedömningen av, vad som utgör en funktionsnedsättning kan också skilja sig åt mellan länder och även mellan individer.
Nyanlända elever som eventuellt tillhör målgruppen för anpassad grundskola
Om man misstänker att en elev tillhör målgruppen för anpassad grundskola ska elevens rektor informeras. Detta kan komma fram i kartläggningen av den nyanlända elevens kunskaper. Nästa steg i processen är att rektorn kontaktar den person i elevens hemkommun som beslutar om mottagande och informerar om att det finns ett behov av att göra en utredning. Sedan ska hemkommunen utreda frågan skyndsamt.
Källa: 7 kapitlet 5 § skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Läs mer: Mottagande i anpassad grundskola
Svenska som andraspråk
Ämnet svenska som andraspråk syftar till att ge elever med annat förstaspråk än svenska möjlighet att utveckla sina språkförmågor på samma villkor som elever med svenska som förstaspråk.
Medan barn som har svenska som förstaspråk kan fortsätta att utveckla den språkliga bas de har med sig när de kommer till skolan, behöver barn med svenska som andraspråk både utveckla den språkliga basen i svenska och det språk som skolans ämnen kräver.
Andraspråksutveckling
Språket i skolans olika ämnen ställer andra krav på språkförmågan än vardagslivet gör. Ju högre upp i skolåren, desto högre blir kraven på abstraktionsförmåga, såväl i tänkande som i språkhandling. Språkforskningen använder ofta begreppen ”vardagsspråk” och ”skolspråk”, när man menar språk i vardagliga sammanhang och det språk som krävs för att utveckla olika förmågor i skolans ämnen.
Källa: Skolverket, Kommentarmaterial svenska som andraspråk
För att aktivt arbeta med elevens andraspråksutveckling mot avancerad nivå och samtidigt arbeta mot innehållet i ämnets kurs- och ämnesplan, finns ämnet svenska som andraspråk.
Bygga svenska ett bedömningsstöd för andraspråksutveckling
För att följa elevens andraspråksutveckling (oberoende av ämnet svenska som andraspråks kurs- och ämnesplan) finns vårt bedömningsstöd Bygga svenska.
Svenska som andraspråk – ett behovsprövat ämne
Ta del av hur man kan få reda på om en elev behöver undervisning utifrån ämnet svenska som andraspråk. Du får också veta hur en behovsprövning kan gå till. Materialet ger stöd i hur man kan organisera så att elever utvecklar det svenska språket mot en avancerad nivå.
Svenska som andraspråk – ett behovsprövat ämne Länk till annan webbplats.
Modersmålsundervisning och studiehandledning
Modersmålet har stor betydelse för barns språk, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Möjlighet att få utveckla modersmål underlättar inlärningen både av nya språk och kunskaper.
Skolan har i uppdrag att organisera undervisningen för elever med ett annat modersmål, så att eleverna får förutsättningar att utveckla språk (både modersmål och svenska) och kunskaper parallellt.
Syftet med modersmålsundervisning är att ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. Undervisningen styrs av kursplaner och ämnesplaner för ämnet.
Bedömning och betygssättning sker på samma sätt som i övriga ämnen. Elevens visade kunskaper och förmågor bedöms utifrån bedömningskriterier i kursplanen eller ämnesplanen.
Syftet med studiehandledning är att ge eleven förutsättningar för lärande genom att de använder sitt starkaste språk. Den kan också hjälpa eleven att bygga vidare på tidigare skolkunskaper och erfarenheter.
Studiehandledning ges på modersmål eller på elevens starkaste skolspråk och stödjer elevens språk- och kunskapsutveckling i olika ämnen.
Framgångsfaktorer är:
- att man först bedömer elevens språk- och ämneskunskaper
- att insatserna anpassas efter elevens förutsättningar och behov
- att skolan har kompetens om flerspråkighet
- att studiehandledaren och elevens lärare samverkar runt elevens undervisning
- att studiehandledning ges växelvis på elevens modersmål, eller starkaste skolspråk, och på svenska för att eleven ska utveckla verktyg för sitt eget lärande.
Stödmaterial i olika delar för studiehandledning på modersmål som innehåller film och artiklar och har fokus på organisation, ansvar och roller samt samverkan mellan ämneslärare och studiehandledare. Materialet i sin helhet lämpar sig bra för utvecklingsarbete, t ex på en skola, eller för en huvudman, kring studiehandledning på modersmål.
För huvudman och rektor:
För ämneslärare och studiehandledare:
Samarbete för framgångsrik studiehandledning
För studiehandledare:
- Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt i studiehandledning
- Studiehandledning på modersmålet i praktiken
- Digitala resurser i studiehandledning på modersmål
Skriften Studiehandledning på modersmålet tar upp undervisningens innehåll och organisation, studiehandledarens uppdrag och vilka elever som ska erbjudas studiehandledning på modersmålet.
Studiehandledning på modersmålet – att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever
Det tredje steget i kartläggningen är ett stöd för den undervisande ämnesläraren i att planera undervisningen utifrån var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling i respektive ämne samt hur studiehandledningen kan planeras.
Fritidshem och språkutveckling
I fritidshemmet kan elevernas språkutveckling stimuleras i många situationer. Där har många elever med annat modersmål möjlighet att använda sina språk i andra sammanhang och aktiviteter än i skolan eller hemmet, vilket är stimulerande för deras språkliga utveckling.
När elever som har flera modersmål ges möjlighet att utveckla dessa språk, kan de också utveckla en språklig medvetenhet som i sin tur kan bidra till att till exempel läsfärdigheten utvecklas.
Skolverket har tagit fram kommentarmaterial för Fritidshemmet.
Fritidshemmet, kommentarmaterial
Fritidshemmets uppdrag och Fritidshemmets undervisning
Skolverket erbjuder webbkurser om fritidshemmets uppdrag och undervisning. Båda kursernas avsnitt fyra tar upp hur du kan ta till vara elevernas alla språk och erfarenheter. De består av filmer, artiklar och praktiska aktiviteter samt en avslutande uppföljning med syfte att samtala om er verksamhet för att synliggöra nuläget, identifiera eventuella utvecklingsområden och skapa goda förutsättningar för flerspråkiga och nyanlända elevers utveckling och lärande i fritidshemmet.
I skolans uppdrag ingår att främja en god samverkan och förtroendefulla relationer med vårdnadshavare. God samverkan mellan skola och vårdnadshavare kan i förlängningen bidra till högre måluppfyllelse för eleverna. Det är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och delaktighet samt möjlighet att påverka barnets skolgång.
- Utveckla skolans samverkan med hem och vårdnadshavare
- Forskningsartikel om föräldraskapsstöd
- Samverkan med vårdnadshavare – om samarbetsläxor
Pdf, 257 kB, öppnas i nytt fönster.
Information om det svenska skolsystemet på olika språk:
Det här är den svenska skolan, Utbildningsguiden Länk till annan webbplats.
UR har tagit fram korta filmer om den svenska skolan framtagna för nyanlända föräldrar:
Fatta svensk skola, UR:s material på youtube Länk till annan webbplats.
Hälsa och lärande
Hälsa och lärande påverkas i hög grad av samma faktorer. Barns och ungas hälsa, välbefinnande och lärande är varandras förutsättningar. Om man mår bra är det lättare att lära sig och när man lär sig kan det bidra till hälsa och välbefinnande. Genom utbildningen i traumamedveten omsorg får du lära dig mera om bemötande och förhållningssätt. Du lär dig att stötta barn och elever, inte sällan nyanlända, som utsatts för påfrestningar och traumatiska upplevelser.
TMO är ett forskningsbaserat förhållningssätt som utgår från skolans uppdrag att skapa en trygg miljö för lärande och utveckling genom ett gott bemötande och goda relationer till barn och elever.
TMO ger personal i förskolor och skolor ökade kunskaper och insikter om trauma och vilket bemötande och förhållningssätt som stödjer barn och elever som har varit med om svåra händelser och utgår från grundläggande mänskliga behov:
- Upplevd trygghet
- Behov av positiva relationer med omsorgsfulla och engagerade, viktiga vuxna
- Stöd att skapa copingstrategier som gör det lättare att hantera tankar, känslor och beteenden
Lär dig mer om TMO via vår utbildning
Studie- och yrkesvägledning
Nyanlända elever har ofta ett större behov av information om det svenska utbildningssystemet och om olika valalternativ. Därför kan det vara extra viktigt att de får vägledning.
Den individuella studieplanen tas med fördel fram i samarbete mellan rektorn, mentorn, lärarna samt studie- och yrkesvägledaren. Studie- och yrkesvägledarens roll är central i arbetet med information och vägledning, men det är inte den enskilda studie- och yrkesvägledarens uppgift att ta hela ansvaret för skolans vägledning även om studie- och yrkesvägledaren har särskild kompetens inom området.
Genom att integrera studie- och yrkesvägledning i undervisningen vidgas elevernas perspektiv på sig själva och på omvärlden så att de får möjlighet att fatta väl underbyggda studie- och yrkesval. Det bidrar till att öka elevernas motivation för skolan och till att minska elevernas avhopp.
Studie- och yrkesvägledningssamtal och vägledning med nyanlända elever kan innehålla utmaningar. I fyra artiklar resonerar Åsa Sundelin kring samtalsmetodiska ideal, frågor om lärande och karriärlärande i undervisningen.
Vägledning av nyanlända i skolan
Studie- och yrkesvägledning handlar om att vidga elevernas perspektiv på yrken och arbetsliv, och att stärka elevernas självkännedom så att de kan fatta väl underbyggda studie- och yrkesval. Arbetet med studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar där ni som lärare har en viktig och central roll. Den här modulen handlar om hur studie- och yrkesvägledning kan integreras och utvecklas i undervisningen redan från lägre åldrar och genom hela grundskolan.
Modul i Lärportalen: Studie- och yrkesvägledning i undervisningen åk F-9 Länk till annan webbplats.
Mer information och verktyg
På Utbildningsguiden hittar du information och verktyg för att underlätta val av skola och utbildning. Här finns också en beskrivning av den svenska skolan på engelska och ytterligare fem språk för dig som är ny i Sverige.
Systematiskt kvalitetsarbete och nyanlända elever
Organisering av nyanländas utbildning ska ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. I kvalitetsarbetet är det viktigt med en tydlig roll- och ansvarsfördelning genom hela styrkedjan och att huvudman och skolenhet följer upp och analyserar resultat och verksamhet.
Det är viktigt att huvudmannens och rektorns planering och beslut bygger på en behovsanalys som har gjorts i verksamheten och att arbetet med nyanlända och flerspråkiga elever blir en del av det ordinarie systematiska kvalitetsarbetet.
Styrning och planering
I denna Power Pointpresentation ligger fokus på styrning, ansvar, planering och beslut för nyanlända och flerspråkiga elever. Presentationen är till för nämnder eller styrelser, förvaltning och skolledning med flera.
Presentation: Introduktion till skolans arbete med nyanlända elever Powerpoint, 1 MB. (Powerpoint, 1 MB)
Skolverket har inom insatsen Samordnare för nyanländas lärande tagit fram underlag för systematiskt kvalitetsarbete "nulägesbeskrivning, analys och nulägesbedömning" samt "utvecklingsplan" som kan användas som ett komplement till andra underlag.
Nulägesbeskrivningen är tänkt att vara ett stöd för att beskriva nuläget i arbetet på alla nivåer i styrkedjan. Med hjälp av nulägesbeskrivningen kan sedan en analys och nulägesbedömning göras och därefter sammanställs en utvecklingsplan
Samtal om systematiskt kvalitetsarbete
I följande fyra filmer intervjuas Anniqa Sandell Ring och Mikael Olofsson. De samtalar om erfarenheter och framgångsfaktorer kring det systematiska kvalitetsarbetet för nyanlända och flerspråkiga elevers utbildning.
Film: Kartläggningens roll för planering och genomförande av utbildning (tid: 5:33)
Film: Kompetens att undervisa språkutvecklande (tid: 4:59)
Film: Studiehandledning och samverkan i undervisning (tid: 4:54)
Film: Mottagande och utbildning - på ledningsnivå (tid: 4:34)
Insatslista som rör nyanländas lärande
Insatslistan är en sammanställning av de utbildningar, insatser och material som Skolverket erbjuder. Den kan användas i arbetet med nyanlända och flerspråkiga elevers lärande. Innehållet är sorterat efter de nationella skolutvecklingsprogrammen.
Forskning, rapporter och annat stöd
Skolverket
På Skolverkets webbplats kan du söka efter forskning utifrån olika skolformer, ämnen och fokusområden, till exempel fokusområdet nyanlända.
Under fokusområdet nyanlända finns till exempel de här två artiklarna:
- Så kan lärare använda sin flerspråkighet i undervisningen Länk till annan webbplats.
- Nyanlända elever främjas av goda relationer och klart uttalade regler Länk till annan webbplats.
Skolinspektionen
- Skolors arbete vid elevers övergång till årskurs 7, rapport Länk till annan webbplats.
- Studiehandledning på modersmålet i årskurs 7–9, rapport Länk till annan webbplats.
- Skolhuvudmännens mottagande av nyanlända elever i grundskolan, rapport Länk till annan webbplats.
- Skolans arbete med extra anpassningar, rapport Länk till annan webbplats.
Skolforskningsinstitutet
- Skolforskningsinstitutet – Språk- och kunskapsutvecklande undervisning Länk till annan webbplats.
- Språkutveckling och social inkludering Länk till annan webbplats.
Övriga rapporter och forskningsartiklar
- BRIS rapport - Skolans roll för barn som flytt Länk till annan webbplats.
- Rapporter - Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet Länk till annan webbplats.
- Malin Brännström: Mellan osynlighet och avvikelse – nyanlända elever med kort skolbakgrund, Stockholms universitet Länk till annan webbplats.
- Forskare Denis Tajic om nyanlända elevers villkor, Stockholms universitet Länk till annan webbplats.
- Intensivsvenska, Stockholms universitet Länk till annan webbplats.
- Integration och utbildning – en forskningsöversikt, Vetenskapsrådet Länk till annan webbplats.
- Helen Egerhag: Att främja läsutveckling i svenska som andraspråk: undervisning och tidiga insatser, Linnéuniversitetet Länk till annan webbplats.
Det finns ingen utpekad sida att hämta puffar ifrån!