PISA: en studie om kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse

I augusti 2023 lämnade Skolverket av misstag ut e-postadresser som tillhör kontaktpersoner på skolor som deltar i PISA 2022. Berörda och OECD har informerats av Skolverket att utlämnandet har skett. Personen som fick ut e-postloggen har informerats om att uppgifterna omfattades av sekretess och därför inte borde ha lämnats ut. Skolverket har också vidtagit åtgärder så att provresultat och innehåll i enkätsvar inte kan kopplas till en viss skola eller enskild person.

"Det är viktigt att allmänheten har insyn i vår verksamhet. Lika viktigt är det att vi snabbt vidtar åtgärder om uppgifter lämnas ut som inte ska det. Vi vill understryka att inga känsliga uppgifter har lämnats ut," säger Erik Janzon, avdelningschef på Skolverkets rättsavdelning.

Den svenska offentlighetsprincipen är långtgående och central för allmänhetens insyn i offentlig förvaltning. Det är samtidigt viktigt att uppgifter som omfattas av sekretess inte lämnas ut. Skolverket bedömer löpande risker och säkerställer att åtgärder vidtas så snart som möjligt om ett misstag ändå sker.

"Vi beklagar att vi har lämnat ut information som omfattas av sekretess. Vi har vidtagit åtgärder och vår bedömning är att ingen skola eller person har lidit skada, men självklart ska misstag av det här slaget inte ske. Förutom att vi har hanterat den uppkomna situationen, har vi även sett över våra rutiner vid utlämnande av allmänna handlingar", säger Erik Janzon.

Den 1 november 2021 överlämnade Skolverket redovisningen av regeringsuppdraget om förstärkta insatser för att säkerställa ett högt deltagande i PISA 2022. Skolverket följer som tidigare OECD:s riktlinjer men vidtar också ytterligare åtgärder för att så långt som möjligt säkerställa ett högt deltagande.

Riksrevisionens granskning och regeringsuppdraget

I april 2021 kom Riksrevisionen med sin granskningsrapport om PISA 2018. Riksrevisionen slog fast att Skolverket hade följt OECD:s riktlinjer för genomförandet av PISA 2018, men att myndigheten inte gjort tillräckligt för att försäkra sig om att OECD:s regler för exkluderingar tillämpats korrekt vid skolorna.

I samband med rapporten fick Skolverket i uppdrag av regeringen att säkerställa ett högt deltagande i enlighet med OECD:s gällande riktlinjer i PISA 2022.

Redan de åtgärder som ska vidtas enligt OECD:s riktlinjer för genomförandet av PISA 2022 ger en hög grad av säkerhet att rätt elever deltar. Därutöver föreslår Skolverket nu flera åtgärder i syfte att ytterligare öka deltagandet. Det är viktigt att resultaten från PISA ska fortsätta att vara tillförlitliga och fungera som ett av flera underlag för att utvärdera den svenska skolan.

Åtgärder för att säkerställa högt deltagande

Skolverket föreslår en rad åtgärder med syfte att säkerställa ett högt deltagande. Först och främst förstärker vi våra insatser för att så långt som möjligt säkerställa att skolorna uppfattat exkluderingskriterierna korrekt. Detta sker genom att

• vi har en tätare dialog och tätare kontakter med de utvalda skolorna
• ännu större vikt läggs vid instruktionerna om exkluderingar och bortfall i utbildningen av de skolsamordnare som ska genomföra PISA-undersökningen
• vi söker återkoppling kring utbildningen från skolsamordnarna i högre utsträckning än tidigare, i syfte att säkerställa att de uppfattat instruktionerna korrekt.

Skolverket kommer nu även i huvudstudien, och inte som tidigare endast i förstudien, att samla in uppgifter om elever som inte ska delta i PISA innan provgenomförandet. Syftet är att bättre kunna följa upp att skolorna har tillämpat exkluderingarna utifrån OECD:s riktlinjer på ett korrekt sätt.

Dessutom höjs ambitionen vad gäller svarsfrekvensen i PISA, från 77 procent, som OECD kräver, till 90 procent. Det innebär att fler skolor kommer behöva anordna uppföljande prov, vilket bör höja svarsfrekvensen nationellt.

Rektorers ansvar för att genomföra studien på skolan lyfts fram tydligare och det betonas i ännu högre utsträckning hur viktigt deltagandet i PISA är för utvärderingar av skolsystemet. I de fall där frågor uppstår kommer Skolverket konsekvent att rådfråga OECD eller de organisationer som är involverade i undersökningens olika steg så att det blir tydligt att Skolverket fullföljer sitt uppdrag i genomförandet av PISA i Sverige.

De internationella studierna är frivilliga för eleverna

Skolverket delar regeringens ambition att säkerställa ett högt deltagande, både i PISA 2022 och i övriga internationella studier. Det finns emellertid utmaningar, och att helt säkerställa ett högt deltagande är inte möjligt. En utmaning är att studien inte är obligatorisk för de utvalda eleverna, vilket får konsekvenser för svarsfrekvensen.

Ökande bortfall är en utmaning

Det är också viktigt att notera att en hög exkluderingsgrad inte är ett problem så länge exkluderingarna är korrekt gjorda. Då andelen nyanlända elever har minskat de senaste åren finns det skäl att tro att den höga exkluderingsgraden i denna grupp är ett övergående problem. Däremot har vi skäl att misstänka att exkluderingar med anledning av kognitiva, beteendemässiga och emotionella funktionsnedsättningar ökar något.

På sikt är en större utmaning det ökande bortfallet av deltagande elever. I PISA 2018 var svarsfrekvensen 86,5 procent att jämföra med 90,7 procent i PISA 2015. Ökande bortfall är idag en utmaning för alla urvalsundersökningar. Jämfört med många andra nationella urvalsstudier har dock de internationella skolstudierna, inklusive PISA, fortfarande höga svarsfrekvenser.

Ta del av redovisningen av regeringsuppdraget

Sverige deltar i flera olika internationella studier som syftar till att mäta elevers kunskaper i olika ämnen samt attityder till skolan. Sverige deltar i dessa studier för att se hur det går för svensk skola i relation till andra länder men framför allt för att kunna följa kunskapsutvecklingen i den svenska skolan över tid.

Sverige har deltagit i internationella kunskapsmätningar sedan 1960-talet och de studier som vi nu deltar i är PISA, TIMSS, PIRLS, ICCS och ICILS. Dessa studier återkommer med jämna mellanrum och mäter kunskaper i olika ämnen och i olika årskurser. Dessutom deltar Sverige i TALIS, som är en enkätstudie till rektorer och lärare.

De resultat som framkommer från studierna utgör ett viktigt underlag i arbetet med att förbättra den svenska skolan. Men hur går en studie till?

Population, urval och genomförande

För att få reda på hur det går för svenska elever i de olika studierna behöver inte alla elever i Sverige delta. Studierna genomförs endast på ett urval av skolor och elever men resultaten gäller för alla elever i den årskurs eller ålder som man vill uttala sig om i studien, det vill säga den målpopulation som studien har definierat.

Det är ungefär 150 skolor och cirka 5 000 elever som ingår i urvalen och det här bestäms utifrån internationella regelverk. I ett första steg väljs skolenheter ut slumpmässigt så att vi får ett representativt urval av skolenheter. Det betyder till exempel att både stora och små skolor ingår i studierna, precis som fristående och kommunala skolor samt skolor på landsbygden och i städer. Därefter dras sedan slumpmässigt de elever som ska genomföra studien från dessa skolenheter.

Innan skolorna väljs ut upprättas en ram över alla skolenheter som kan tänkas ha elever som enligt den aktuella studien ingår i målpopulationen. Det är viktigt att alla skolenheter inkluderas i urvalsramen så att inga elever riskerar att missas. I detta arbete utgår vi från de skolenhets- och elevregister som Skolverket förfogar över, vilket sammantaget gör att de urvalsramar som tas fram för Sveriges räkning håller väldigt hög kvalité.

En del elever ska inte delta i studierna av olika anledningar. Proven som eleverna i Sverige genomför är på svenska och det finns nästan inga möjligheter att tillgodose elevers eventuella behov av olika anpassningar i provet, som eleverna till exempel får i de nationella proven. Det innebär att en del elever inte ges förutsättningar att visa sina kunskaper i de ämnen som studierna mäter. Av denna anledning har de internationella regelverken bestämt att vissa elever ska exkluderas från studierna. Det handlar om elever med olika funktionsnedsättningar men också om språkbegränsningar.

Exkluderingarna görs för att få bättre jämförelser över tid samt ökade möjligheter till jämförelser mellan de deltagande länderna. Det senare med anledning av att de deltagande länderna har betydande skillnader i hur deras skolsystem ser ut. Men gemensamt för alla studier är att man arbetar för att inkludera så många elever som möjligt. Därför betonar Skolverket vikten av att så många elever som möjligt deltar samt följer upp i princip alla exkluderingar som görs ute på de deltagande skolorna.

Inför själva genomförandet kontaktar Skolverket de skolor som ska ingå i studien samt planerar för när och hur genomförandet ska ske. I samband med detta genomför Skolverket ett flertal aktiviteter för att öka kunskapen ute på skolorna, både om studiens innehåll och syften så väl som vad som förväntas av de deltagande skolorna så att resultatet av genomförandet blir så korrekt och rättvisande som möjligt.

Därefter får de utvalda eleverna vid ett särskilt tillfälle besvara ett digitalt prov samt besvara en enkät. Det tar ungefär tre timmar att genomföra studien för eleverna. Lärare och rektorer får besvara enkäter och i några av studierna får också elevernas vårdnadshavare besvara en enkät. Dessa enkäter bidrar med viktig bakgrundinformation som är relevant för att förstå och tolka studiernas resultat.

Provens konstruktion ger en hög tillförlitlighet

I de internationella studierna vill man mäta kunskaper i ämnen som till exempel läsförståelse, matematik, naturvetenskap, datorkunskap och demokrati- och medborgarkunskap. Länderna som deltar är med och bestämmer vad det är för kunskaper man tycker att elever ska kunna inom dessa områden. För att kunna säga hur det går för ett lands elever i de olika ämnena behöver man en stor mängd provuppgifter som tillsammans ger en tillförlitlig bild, både sett ur ett innehållsligt och ett mättekniskt perspektiv, över de kunskaper man vill mäta.

En enskild elev kan inte besvara så många provfrågor själv, det skulle ta alldeles för lång tid. Därför har man konstruerat flera olika prov vilka var för sig endast omfattar ett färre antal provfrågor. Sett över alla provhäften finns emellertid alla de provuppgifter med som man behöver för att på ett tillförlitligt sätt mäta det som den aktuella studien ämnar mäta.

Provhäftena överlappar dessutom varandra till viss del sett till de provuppgifter de innehåller, vilket gör att alla provuppgifter blir ihoplänkade. Man kan säga att vi har ett stort prov för hela Sverige men där de utvalda eleverna endast besvarar en liten del var. Detta kallas för en roterande provdesign och ger tillförlitliga resultat på riksnivå.

Proven genomfördes tidigare på papper, men har på senare år kommit att genomföras digitalt där eleverna gör proven på dator eller surfplatta. Denna digitalisering har medfört att nya mer innovativa kunskapsområden och provformat har kunnat realiseras.

Som exempel på det senare har till exempel PISA-studien gått från ett traditionellt testande till ett så kallat adaptivt testande. Med adaptivt testande menas att eleven som gör provet i större utsträckning får möta provuppgifter som motsvarar dennas kunskapsnivå. Vilket ger en högre mätsäkerhet.

För att resultaten ska vara jämförbara över tid är en del av provfrågorna exakt desamma som vid tidigare genomförda studier.

Vissa provfrågor är flervalsfrågor och en del av frågorna är öppna frågor där eleverna får skriva sina svar eller visa sina uträkningar. De öppna frågor som inte kan automaträttas får en bedömning av utbildade kodare. I Sverige är det forskare på olika lärosäten som ansvarar för att centralt koda alla elevsvar utifrån en bedömning av vad som är rätt eller fel.

Denna kodning görs utifrån internationellt bestämda manualer och alla länders kodare får en gemensam utbildning. För att kodningen ska bli så bra som möjligt så bedöms cirka hälften av alla elevsvar två gånger men av olika kodare. På detta sätt mäter man reliabiliteten i kodningen, det vill säga hur tillförlitlig bedömningen anses vara. Om samma elevsvar får olika bedömningar av olika kodare blir reliabiliteten låg och kodningen behöver ibland göras om.

För att säkerställa att bedömningen av elevsvaren görs på samma sätt över tid får varje land koda om elevsvar från tidigare studier. Dessutom ingår också ett antal engelska elevsvar som är samma för alla deltagande länder för att så långt som möjligt garantera att länder inte gör olika bedömningar.

Komplex mätmodell ger komplexa data

De metoder som används i de internationella studierna, för att få data av hög kvalitet, är till sin karaktär väldigt komplexa. Vi har till exempel redan nämnt att urvalen görs som så kallade flerstegsurval samt att kunskapsproven tillämpar det som kallas roterande design. Att metoderna är komplexa medför att de data som de genererar också är komplexa. Det finns därför flera aspekter som är viktiga att känna till samt nödvändiga att hantera på korrekt vis då data ska användas och analyseras.

Som vi redan nämnt så är de internationella studierna urvalsstudier och urvalsstudier är alltid behäftade med ett mätfel som kommer sig av att vi endast mäter kunskaper hos ett urval av elever, inte hela rikets alla elever. Detta mätfel brukar kallas urvalsfel men är inte det enda mätfelet vi behöver förhålla oss till då vi ska analysera resultatdata från de internationella studierna. Det finns flera källor till mätfel och för att få korrekta resultat behöver man ta hänsyn till alla dessa felkällor i de analyser man gör.

I alla internationella kunskapsmätningar där Sverige deltar tillämpas det som kallas modern testteori, eller Item Response Theory (IRT). IRT är och har varit det ledande angreppsättet för kunskapsmätande inom psykometrin de senaste 30 åren.

IRT gör det möjligt att placera eleverna och deras kunskapsnivåer på samma skala som provuppgifterna. En skala som går från lättare till svårare vad det gäller provuppgifter samt från lägre till högre kunskapsnivå då det gäller elever. En annan sak som IRT ger möjlighet till är att skatta provuppgifternas egenskaper. Med egenskaper menar vi deras svårighetsgrad, diskrimineringsgrad (det vill säga hur väl en provuppgift kan differentiera mellan två elever med olika kunskapsnivå) samt möjlighet till att gissa rätt.

Dessa egenskaper, som brukar kallas parametrar, estimeras med hjälp av de resultat som elevernas provdeltagande givit upphov till. Vi kan dock aldrig veta de exakta egenskaper en provuppgift har. På samma vis kan vi inte veta en elevs exakta kunskapsnivå baserat på hur denna har presterat på ett visst prov. Vi kommer alltid att ha ett mätfel som påverkas av hur pass tillförlitligt det aktuella provet är.

IRT gör det också möjligt att bedöma hur pass bra eller dålig mätsäkerheten är på olika delar av skalan. Till exempel om vi har många observationer på en del av skalan så har vi mer information där och får således en bättre mätsäkerhet jämfört med en annan del av skalan där vi har få observationer.

Vid konstruktion av prov i de internationella studierna är praxis att optimera testen utifrån där de flesta av eleverna befinner sig längs kunskapsskalan, i möjligaste mån strävar man efter en provuppgiftsfördelning som speglar elevernas kunskapsfördelning. Detta innebär, då det finns färre elever ute i kunskapsfördelningens ”svansar”, att det även i fördelningen över provuppgifter finns färre uppgifter ute i svansarna.

Sammantaget medför detta att mätosäkerheten ökar ju längre utåt ändarna av fördelningen man befinner sig. Det vill säga, mätosäkerheten är större bland de hög- respektive lågpresterande eleverna samt för de svåra respektive lätta provuppgifterna. Detta är anledningen till att man i till exempel PISA har börjat använda sig av adaptivt testande. Det ger möjlighet för hög- och lågpresterande elever att i större utsträckning möta uppgifter som motsvarar deras kunskapsnivå och då ökar mätsäkerheten även ute i ändarna av fördelningen.

Resultatmått och analys

Eftersom respektive elev endast besvarar ett begränsat antal provuppgifter i förhållande till den totala mängden provuppgifter medför den roterande designen att varje elev inte svarar på ett stort antal frågor, man får ett stort så kallat partiellt bortfall. För att hantera det mätfel som detta medför, och samtidigt eliminera potentiella risker för systematiska mätfel på gruppnivå, behöver så kallade plausibla värden genereras och sedermera användas vid analys. Så i stället för endast ett resultat i till exempel matematik eller naturvetenskap kommer varje enskild elev som har deltagit i studien ha en uppsättning resultat, det vill säga plausibla värden. Hur stor den uppsättningen är beror på vilken internationell studie vi betraktar. I regel är antalet plausibla värden som behövs för att få tillförlitliga resultat på riksnivå mellan fem och tio per elev och ämne.

De plausibla värdena genereras med hjälp av avancerade statistiska metoder. Mer konkret kan man säga att man kombinerar en elevs faktiska resultat med sådan relevant bakgrundsinformation som har betydelse för elevernas resultat, så att vi får en bättre bild av hur elevens kunskaper hade sett ut om den hade gjort alla provets provuppgifter.

Viktigt att notera är att även om de plausibla värdena för en enskild elev förväntas spegla den elevens kunskapsnivå, är de plausibla värdena inget annat än troliga värden genererade från en statistisk modell. Det innebär att för vissa elever kan kunskapsnivån överskattas och för andra elever kan kunskapsnivån underskattas.

De plausibla värdena kan därför inte användas som ett mått på en enskild elevs kunskapsnivå. Inte heller för den genomsnittliga kunskapsnivån på en skola. Däremot kan den genomsnittliga kunskapsnivån, baserade på ca 5 000 elever, användas som ett mått på ett lands kunskapsnivå. Detta för att slumpmässiga avvikelser jämnar ut sig i det långa loppet.

Utöver de källor till slumpmässiga mätfel vi precis har gått igenom och som vi behöver ta hänsyn till vid analys, tillkommer ett ytterligare slumpmässigt mätfel då vi vill studera trend, det vill säga när vi jämför en studies resultat från ett tillfälle med resultaten från samma studie fast från ett annat tillfälle. Detta mätfel kallas länkningsfel och kommer sig av att man behöver kalibrera respektive mättillfälles skala med varandra så att de blir helt jämförbara. Utan denna kalibrering av skalan kan man inte uttala sig om ett land eller en viss elevgrupp har blivit bättre eller sämre jämfört med ett tidigare mättillfälle.

Korrekt hantering av data är en nödvändighet

Sammanfattningsvis, då man har sina resultatdata på plats och vill ta fram deskriptioner eller göra analyser, är det viktigt att veta vad det finns för osäkerheter med data samt att man inkluderar och hantera dessa osäkerheter på ett korrekt vis. Om man inte gör det finns det en uppenbar risk att man som en konsekvens av detta drar felaktiga slutsatser.

För vilket ändamål samlas uppgifter in och behandlas?

All hantering av personuppgifter i den internationella studien PISA (Programme for International Student Assessment) sker på den rättsliga grunden att den är nödvändig för att Skolverket ska kunna utföra en uppgift av allmänt intresse. I det här fallet handlar det om att se till att Sverige deltar i internationella kunskapsmätningar och andra individbaserade kunskapsmätningar på skolans område för att utvärdera och följa upp svensk skola. Uppgifterna samlas in för att möjliggöra genomförandet av PISA i enlighet med de krav som finns för studien. Personuppgiftsbehandlingen sker i enlighet med EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) samt lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

Vilken information begärs?

Utvalda elever på de deltagande skolorna i PISA ombeds att fylla i en enkät och att göra ett kunskapsprov i bland annat läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

Viss bakgrundsinformation samlas in för ändamålet (till exempel kön, ålder, födelsedatum, huruvida vårdnadshavarna är födda i Sverige eller inte). Även elevernas personnummer samlas in för framtida fördjupningsanalyser där data som samlats in genom PISA kompletteras med uppgifter ur register.

Deltagandet i PISA är inte obligatoriskt för eleverna. Eleverna har också möjlighet att hoppa över enskilda frågor i enkäten eller när som helst avbryta sitt deltagande.

Vilken typ av data samlas in?

När eleverna som deltar i PISA har gjort provet och fyllt i enkäten sparar Skolverket svaren och lagrar dem i form av koder som representerar de olika svaren (ett svar på en flervalsfråga eller ja/nej-markering kodas med exempelvis en etta eller en tvåa). Informationen i sig kan inte användas för att identifiera enskilda respondenter efter namn, men ett unikt elev-ID registreras för att kunna särskilja eleverna i genomförandet. Kopplingen mellan detta ID och elevnamnet är känt endast för Skolverket och skolsamordnare på de deltagande skolenheterna. Detta delas inte med OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) som är den internationellt ansvariga organisationen som sammanställer alla deltagande länders data, eller någon annan tredje part.

Efter insamlingen av data i studien gallras alla elevnamn och personnummer och den databas som används för analyser och publicering byter ut alla elev-ID mot nya ID-nummer, som inte kan identifieras av de deltagande skolorna eller eleverna.

Var, hur och hur länge lagras data från PISA?

PISA-data lagras på ett säkert sätt och kan inte nås av externa personer eller system. Alla anställda vid OECD samt kontrakterade konsulter till OECD, som får tillgång till uppgifterna för behandling, har dessutom blivit informerade om vad som utgör en acceptabel behandling av data och har undertecknat ett sekretessavtal.

Uppgifterna lagras på följande sätt:

Uppgifterna lagras på Skolverkets server. Alla personuppgifter gallras hos Skolverket när studien är avslutad. Svarsdata lagras på obestämd tid så att de förblir tillgängliga för analys, utan namn och personnummer men kopplade till ID-nummer som genererats inom PISA-studien. Dessa svar resulterar så småningom i en databas som gör det möjligt för forskare att jämföra utbildningssystem mellan olika länder (se Allmänhetens tillgänglighet nedan).

Med vem och hur delas data från PISA?

I Skolverkets internationella kunskapsmätningar omfattas uppgifter om personliga förhållanden av sekretess enligt Offentlighets- och sekretessförordning (2009:641) 7§ om Statens skolverk.

Svarsuppgifter skickas från Skolverket till OECD, i pseudonymiserat format. Det innebär att uppgifterna behandlas på ett sådant sätt att personuppgifterna inte längre kan hänföras till en specifik person utan att ytterligare information används. Sådan ytterligare information hålls separat och omfattas av tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att personuppgifterna inte tillskrivs en identifierad eller identifierbar fysisk person.

Dataanalyser av PISA-data görs av ACER, (Australian Council for Educational Research) och Westat. Dessa organisationer är kontrakterade av OECD för genomförandet av PISA och är baserade i Australien respektive USA. Data skickas mellan Skolverket och dessa organisationer via en säker sftp-server eller via en låst plattform i pseudonymiserat format.

Forskare kan med förbehåll få data utlämnad i specifika forskningssyften, enligt 11 kap. 3 § OSL och 7 § offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641), OSF. De uppgifter som efterfrågas ska vara motiverade att inhämta utifrån forskningsprojektets frågeställningar.

Tillgänglighet för allmänheten

Den slutliga internationella forskningsdatabasen blir tillgänglig för allmänheten från följande webbplats: https://www.oecd.org/pisa/data/ Länk till annan webbplats.

All data i databasen är i pseudonymiserat format och kan inte kopplas till enskilda skolenheter eller personer.

Automatiserat beslutsfattande och profilering

Inget automatiserat beslutsfattande, inklusive profilering, genomförs.

Registrerades rättigheter

Den registrerade (respondenterna) har de rättigheter som nämns i artikel 15–20 i dataskyddsförordningen: den registrerades rätt till tillgång (artikel 15), rätt till rättelse (artikel 16), rätt till radering ”rätten att bli bortglömd” (artikel 17), rätt till begränsning av behandling (artikel 18), den personuppgiftsansvariges anmälningsskyldighet (artikel 19), rätt till dataportabilitet (artikel 20).

Skolverket är personuppgiftsansvarig, vilket bland annat innebär att vi är skyldiga att på begäran av rätta uppgifter som är felaktiga, ofullständiga eller missvisande. Du har också rätt att begära ett registerutdrag för att kontrollera vilken information som finns registrerad om dig.

Mer information om dina rättigheter och om vart du kan vända om du har frågor eller klagomål gällande Skolverkets behandling av dina personuppgifter finns här: Skolverkets hantering av personuppgifter - Skolverket Länk till annan webbplats.

Kontaktuppgifter till registeransvariga

Skolverket
Svetsarvägen 16
171 41 Solna
Tel (växel): 08-527 332 00
E-post: skolverket@skolverket.se

OECD PISA
2, rue André Pascal
75016 Paris
Frankrike

Tel: +33 1 45 24 82 00
E-post: edu.pisa@oecd.org

PISA 2018: Positiv svensk PISA-trend håller i sig

Resultat från PISA 2018 bekräftar att trendbrottet i PISA 2015 inte var en tillfällighet. Svenska 15-åringar presterar nu över OECD-genomsnittet inom alla tre ämnesområden som PISA undersöker. I läsförståelse är det bara fyra OECD-länder som har bättre resultat. De svenska resultaten är nu tillbaka på samma nivå som 2006, innan de började sjunka.

Mer om resultaten från PISA 2018

I PISA 2012 presterade svenska elever långt under genomsnittet bland OECD-länderna i samtliga tre ämnesområden. I PISA 2015 vände resultaten uppåt och i PISA 2018 har Sveriges resultat i ett internationellt perspektiv förbättrats ytterligare då svenska elever nu presterar över OECD-genomsnittet inom alla tre ämnesområden. När enbart de svenska elevernas resultat jämförs över tid har resultaten förbättrats jämfört med PISA 2012. Jämfört med PISA 2015 ökar visserligen den uppmätta poängen men förbättringen är inte statistiskt säkerställd.

Skolverkets huvudrapport om PISA 2018

Läsförståelse i PISA 2018 – Om relationen mellan läsförståelseuppgifterna i PISA och den svenska kursplanen

Matematik i PISA 2018 – Nuvarande innehåll och kommande förändringar

Naturvetenskap i PISA 2018 – Elevers svar på epistemiska uppgifter i naturvetenskap

Om PISA 2018 på OECD:s webbplats, på engelska Länk till annan webbplats.

PISA 2018: Undersökningens syfte, genomförande och representativitet

5 500 femtonåringar deltog i PISA 2018

I PISA 2018 deltog totalt 600 000 femtonåriga elever från 79 länder. I Sverige deltog nästan 5 500 elever från 207 grundskolor och 16 gymnasieskolor. Utöver prov i läsförståelse, matematik och naturvetenskap har eleverna fått besvara en enkät med bland annat frågor om sin bakgrund, sitt lärande samt engagemang och motivation att lära sig ämnena. Rektorerna på de utvalda skolorna har fått besvara en enkät om hur undervisningen organiseras.

Klargöranden och yttrande om PISA 2018

Här finns Skolverkets yttrande på Riksrevisionens granskningsrapport. Skolverket svarar även på de frågor som väckts om det svenska resultatet samt om exkluderingar och bortfall.

14 juni 2021

Yttrande avseende Riksrevisionens granskningsrapport

3 maj 2021

Ytterligare kommentar om Riksrevisionens granskning av PISA 2018

29 april 2021
Riksrevisionens rapport om PISA-undersökningen 2018

1 oktober 2020
PISA-resultaten är tillförlitliga visar OECD:s rapport

28 september 2020
Riksrevisionens granskning av PISA-undersökningen 2018

8 september 2020
OECD:s granskning av Sveriges resultat i PISA 2018

3 juni 2020
Skolverket har följt regelverket för elevurval i PISA

Resultat PISA 2015, 2012 och 2009

Huvudrapport PISA 2015

Huvudrapport PISA 2012 Länk till annan webbplats.

Sammanfattning av PISA 2012 Länk till annan webbplats.

Huvudrapport PISA 2009 Länk till annan webbplats.

Sammanfattning av PISA 2009 Länk till annan webbplats.

Uppgifter från tidigare PISA-studier

Frisläppta uppgifter läsförståelse

Uppgifter läsning PISA 2009 Pdf, 1 MB. (Pdf, 1 MB)

Uppgifter läsförståelse PISA 2000 Pdf, 954 kB. (Pdf, 954 kB)

Uppgifter läsförståelse PISA 2000 - kopieringsunderlag Pdf, 773 kB. (Pdf, 773 kB)

Frisläppta uppgifter matematik

Matematikuppgifter PISA 2012 Pdf, 2 MB. (Pdf, 2 MB)

Uppgifter problemlösning PISA 2003 Pdf, 39 kB. (Pdf, 39 kB)

Matematikuppgifter PISA 2000 Pdf, 412 kB. (Pdf, 412 kB)

Frisläppta uppgifter naturvetenskap

Uppgifter naturvetenskap PISA 2000 - 2006 Pdf, 2 MB. (Pdf, 2 MB)

Uppgifter naturvetenskap PISA 2003 Pdf, 266 kB. (Pdf, 266 kB)

Uppgifter naturvetenskap PISA 2000 Pdf, 174 kB. (Pdf, 174 kB)

Elevenkäter och skolenkäter från tidigare PISA-studier

Frisläppta enkäter från PISA 2012

Elevenkät A Pdf, 839 kB. (Pdf, 839 kB)

Elevenkät B Pdf, 741 kB. (Pdf, 741 kB)

Elevenkät C Pdf, 841 kB. (Pdf, 841 kB)

Skolenkät Pdf, 635 kB. (Pdf, 635 kB)

Frisläppta enkäter från PISA 2009

Elevenkät 2009 Pdf, 318 kB. (Pdf, 318 kB)

Skolenkät 2009 Pdf, 286 kB. (Pdf, 286 kB)

Frisläppta enkäter från PISA 2006

Elevenkät 2006 Pdf, 471 kB. (Pdf, 471 kB)

Skolenkät 2006 Pdf, 325 kB. (Pdf, 325 kB)

Frisläppta enkäter från 2003

Elevenkät 2003 Pdf, 462 kB. (Pdf, 462 kB)

Skolenkät 2003 Pdf, 145 kB. (Pdf, 145 kB)

Enkät om IKT 2003 Pdf, 103 kB. (Pdf, 103 kB)

Frisläppta enkäter från PISA 2000

Elevenkät 2000 Pdf, 278 kB. (Pdf, 278 kB)

Skolenkät 2000 Pdf, 126 kB. (Pdf, 126 kB)

Enkät om IKT 2000 Pdf, 108 kB. (Pdf, 108 kB)