OECD:s granskning av Sveriges resultat i PISA 2018

Uppgifter i medier gör gällande att Skolverket styr OECD:s granskning av de svenska PISA-resultaten. Det stämmer inte. OECD bestämmer själva hur granskningen ska genomföras.

Beslutet om att OECD ska granska Sveriges resultat i PISA 2018 fattades i samråd mellan Skolverket och Utbildningsdepartementet. Syftet med granskningen är att kontrollera om de svenska resultaten i PISA 2018 är tillförlitliga. OECD kommer att granska all data igen och redovisa hur OECD har gjort bedömningen angående Sveriges resultat. OECD kommer även att beskriva de olika kvalitetsgranskningar som görs i samband med PISA-undersökningens genomförande.

- PISA är en viktig undersökning om kunskapsläget i den svenska skolan och det är viktigt att man kan lita på resultatet. Skolverket har inget intresse av att skönmåla bilden av svensk skola utan det viktiga är att undersöka hur väl det svenska skolsystemet fungerar. Vi välkomnar därför granskningen, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Skolverket har gett ett mycket övergripande uppdrag för granskningen. OECD bestämmer hur granskningen ska gå till och vilka underlag de behöver för att fullfölja sitt uppdrag. Skolverket bistår OECD med alla de underlag som de anser sig behöva i sin granskning. OECD har under granskningen skickat mejl till Skolverket där de frågat efter underlag och statistik samt velat reda ut frågor och oklarheter. Skolverket har svarat på dessa mejl och bistått OECD med det material de har efterfrågat. Uppgifter i medier gör gällande att Skolverket genom detta styr OECD i sin granskning, men detta är en helt normal rutin vid granskningar.

Problematiskt att använda Migrationsverkets statistik

Att använda sig av Migrationsverkets statistik som vissa medier har gjort är problematiskt eftersom den inte säger något om hur länge en elev har gått i svensk skola och ännu mindre om hur länge en elev fått undervisningen i svenska, något som är ett krav för att kunna medverka i PISA. OECD:s regler över vilka elever som får exkluderas enligt språkkriteriet säger ingenting om hur länge en person har varit bosatt i landet. Kravet för att få göra PISA-provet är att man ska ha fått undervisningen i svenska i minst ett år. De enda som kan avgöra om en elev fått undervisning i svenska i minst ett år är de skolsamordnare som finns på varje PISA-deltagande skola.

I media förekommer också missvisande uppgifter att skolorna plockat bort tusentals elever med utländsk bakgrund. Det kommer från en diskussion mellan Skolverket och OECD om viktade data. Totalt antal elever (inklusive elever med funktionsnedsättning) som skolorna har exkluderat i PISA 2018 var 681.

Granskning av skolor som deltagit inte möjlig

När det gäller granskningen av skolor kommer OECD inte att granska de enskilda skolornas exkludering och bortfall. En sådan granskning skulle i så fall behöva göras i samtliga länder som deltagit i PISA, och för alla tidigare PISA-undersökningar, för att kunna säkerställa jämförbarheten. OECD kommer däremot att granska och beskriva hur Skolverket informerat och utbildat de skolsamordnare som ansvarar för genomförandet av PISA på respektive skolor. OECD kommer också gå igenom de underlag som OECD har fått in av de kvalitetsobservatörer som besöker skolorna och rapporterar direkt till OECD.

Samma regelverk gäller för alla länder

PISA är den största och mest gedigna internationella kunskapsundersökning som någonsin genomförts och är omgärdad av ett rigoröst internationellt regelverk. Ända sedan PISA startade för 20 år sedan har reglerna för exkludering av elever varit desamma. För att få tillförlitliga resultat är det viktigt att reglerna för exkludering inte ändras mellan undersökningarna. Eftersom exkluderingar måste göras efter exakt samma riktlinjer i alla länder är det inte meningsfullt att räkna om Sveriges resultat utan att justera övriga länders resultat, inte bara för PISA 2018 utan för alla tidigare PISA-omgångar.

Granskning ska vara klar i slutet av september

När OECD har slutfört sin granskning och färdigställt sin rapport kommer de att överlämna den till Skolverket. Vi kommer då överlämna den till vår uppdragsgivare. Enligt OECD ska granskningen vara klar i slutet av september.

Senast uppdaterad 08 september 2020