Skolverket har följt regelverket för elevurval i PISA
Uppgifter i medier gör gällande att en stor mängd utrikesfödda elever felaktigt plockats bort ur PISA-urvalet. Det stämmer inte. Skolverket har följt OECD:s regelverk och OECD har också granskat och godkänt våra data. Samma regler gäller för alla länder och har gällt i alla PISA-undersökningar sedan starten för 20 år sedan.
För att möjliggöra jämförelser mellan länder och deras skolsystem är det viktigt att alla länder väljer ut elever som ska delta i PISA-testet på samma sätt. OECD som organiserar PISA har fastställt ett antal kriterier som Skolverket följer när det gäller Sveriges deltagande i studien.
I PISA ingår ett urval av alla 15-åringar som går i skolans årskurs 7 eller högre. Samtliga elever i PISA 2018 är födda år 2002. I varje land ska urvalet omfatta minst 150 skolor och 37 elever inom respektive skola. I PISA 2018 gjordes för Sveriges del ett urval av 227 skolenheter i ett första steg. Det är OECD som ansvarar för urvalet av skolorna. Därefter gjordes ett slumpmässigt urval av sammanlagt 7133 elever på dessa 227 skolenheter.
Sverige följer OECD:s regler
Ända sedan PISA startade för 20 år sedan har reglerna för exkludering av elever varit desamma. Från 2015 kom det många nyanlända elever och det påverkar andelen elever som exkluderas.
Elever kan exkluderas från urvalet. Både enskilda elever och hela skolor kan exkluderas utifrån de regler som OECD bestämt. Ett krav för att göra PISA-provet är att man ska ha gått i svensk skola och fått undervisning i svenska i minst ett år. Exkludering av hela skolor innebär för Sveriges del att en skolenhet och alla dess elever har exkluderats med anledning av att den antingen är en grundsärskola eller en specialskola.
Det är den utsedde skolsamordnaren på respektive skola som avgör om enskilda elever som kommit med i urvalet ska exkluderas. Skolsamordnaren är normalt sett en lärare eller en biträdande rektor på skolan och har utbildats av Skolverkets personal enligt en manual som OECD fastslagit. Samtliga skolsamordnare genomgår en heldagsutbildning i Skolverkets regi där samordnarna bland annat får information om hur eventuella exkluderingar ska genomföras. Skolsamordnaren uppmanas också att kontakta Skolverket vid oklarheter.
Samma regler gäller för alla deltagande länder
Sverige har med 11,1 procent den största andelen exkluderingar av alla länder i hela PISA 2018 och den har ökat med drygt fem procentenheter sedan PISA 2015. Genomsnittet för OECD-länderna är 4,0 procent. Sverige har följt OECD:s regelverk och OECD har också granskat och godkänt våra data.
Samma regler gäller för alla länder och har gällt i alla PISA-undersökningar sedan starten för 20 år sedan. En granskning som Skolverket gjort visar också att beräkningarna för exkluderingarna är tillförlitliga.
Att Sveriges exkluderingsgrad har ökat beror på att när PISA 2018 genomfördes fanns det en större andel elever som faller in under den kategori som ska exkluderas. Dessa exkluderingsregler har gällt sedan den första PISA-mätningen år 2000. Sverige har under den period som föregick PISA 2018 tagit emot en större invandring per capita än något annat europeiskt land. Därför är det naturligt att andelen elever som exkluderas är ovanligt stor i PISA 2018.
PISA-urvalets representativitet
Att använda sig av Migrationsverkets statistik som vissa medieuppgifter gjort gällande är problematiskt eftersom den inte säger något om hur länge en elev har gått i svensk skola och ännu mindre om hur länge en elev fått undervisningen på svenska, något som är ett krav för att kunna medverka i PISA. Det är också vanskligt att – som gjorts – räkna ut hur stor exkluderingen skulle fått vara enligt denna metod och jämföra med hur stor den var, eftersom vi inte vet den exakta storleken på exkluderingar enligt språkkriteriet. På grund av svensk lagstiftning kan vi inte särskilja de olika grunderna för exkludering av eleverna. Vi misstänker att den största delen av ökningen av exkluderingar beror på språkexkluderingar, men vi kan inte utesluta att det också finns andra grupper som ökat. I Norge – som också har en relativt hög exkluderingsgrad – har gruppen med kognitiva funktionsnedsättningar ökat. Av det skälet, menar vi, att det är mer rimligt att beräkna effekter av eventuella överexkluderingar genom att titta på PISA-urvalets faktiska representativitet i denna aspekt och då jämföra med vad PISA-studien syftar till att representera, nämligen 15-åriga elever som utbildats i det svenska skolsystemet.
Syftet är att mäta hur bra ett lands skolsystem fungerar
Grundsyftet med PISA är att mäta hur bra ett lands skolsystem fungerar. Att ta med elever som inte har gått i den svenska skolan alls eller bara har gått en väldigt kort tid i svensk skola skulle ge en missvisande bild av hur den svenska skolan fungerar respektive andra länders skolor. Det är också viktigt att tillämpa reglerna för exkludering på samma sätt, inte bara i alla länder som deltar, utan även i alla PISA-undersökningar som genomförts över tid för att kunna mäta utvecklingen i skolan.
OECD granskar länders data och bedömer representativiteten för varje lands data. Det är OECD som räknar fram PISA-poängen – inte Skolverket. Ska omräkningar göras så måste de göras för olika typer av under- och överrepresentativitet och för samtliga länder och samtliga tidigare undersökningar. Det är varken meningsfullt eller realistiskt.
PISA-undersökningens syfte, genomförande och representativitet
PISA-provet är frivilligt för eleverna
PISA-provet är frivilligt att genomföra för eleverna. Varken skolan eller Skolverket har laglig rätt att tvinga elever, eller de föräldrar som vägrar låta sina barn delta, att genomföra provet. I kontakt med skolor och vårdnadshavare understryker Skolverket vikten av att de utvalda eleverna deltar.
Resultat finns uppdelat för olika elevgrupper
Om man är intresserad av hur Sveriges och övriga länders resultat skulle se ut om man bortser från samtliga utlandsfödda elever eller elever med utländsk bakgrund redovisas resultaten även för elever med svensk/inhemsk bakgrund i så väl den svenska som den internationella PISA-rapporten. För Sveriges del förbättrades resultaten mellan 2015 och 2018 i samtliga ämnesområden för den elevgruppen.
PISA 2018. 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap
Om PISA 2018 på OECD:s webbplats, på engelska
Länk till annan webbplats.