Nyorientering av fritidshemmets undervisning ger breddad förståelse för teknikaktiviteter

I fritidshemmet har problemlösande och skapande aktiviteter varit en kärnverksamhet under lång tid. När läroplanen introducerade ett centralt innehåll för fritidshemmet blev det också större fokus på kunskapsinnehåll utifrån de traditionella skolämnena. Genom att se problemlösande och skapande aktiviteter som del av en teknikundervisning kan skolans och fritidshemmets traditioner mötas.

Talet om undervisning i fritidshem etablerades i och med läroplanens del fyra i Lgr11 (Skolverket, 2016). Det var ett omstritt begrepp som många menade kunde riskera att fritidshemmets traditioner fick stå tillbaka för skolans traditioner.

Samtidigt menade andra att det som beskrevs i läroplanens centrala innehåll redan förekom i fritidshemmets vardagsaktiviteter. För dessa blev undervisningsbegreppet endast ett nytt sätt att tala om det som redan gjordes.

Ett kunskapsområde som lyftes i läroplanens del fyra var undervisning med ett teknikinnehåll. Det blev lärarna i fritidshems uppgift att tolka läroplanens skrivningar och avgöra om och på vilket sätt teknikundervisning var ett nytt krav, eller om det var något som redan gjordes.

Begreppet nyorientering används för att beskriva mötet mellan fritidshemmets traditioner och skolans traditioner i och med läroplanens tydliga fokus på undervisning i fritidshem.

I Magnus Janssons studie från Linköpings universitet undersöks hur teknikundervisning tar sig uttryck i fritidshem. Han utgår från ett teknikdidaktiskt perspektiv och har observerat teknikundervisning och intervjuat fritidslärare om teknikaktiviteter i tre olika fritidshem.

I studien används begreppet ”fritidslärare” för att benämna de som arbetar i fritidshem. De kan dock ha olika utbildningsbakgrund. I den här texten kommer därför begreppet ”fritidslärare” att användas på samma sätt.

Teknik i fritidshem är mer än digitala verktyg

Teknik i form av konstruktion och byggande har förekommit i fritidshemmet under lång tid, men utan att definieras som undervisning med teknikinnehåll. Idag är det vanligt att teknik i fritidshem associeras med lärplattor och andra digitala verktyg. Men historiskt sett har människan skapat teknik som ett sätt att lösa olika problem eller för att underlätta vissa behov eller önskningar.

Teknik har handlat om att utforma verktyg och konstruera olika saker. Med den förståelsen av kunskapsområdet, blir teknikundervisning något som handlar om mycket mer än digitala verktyg. Genom historien har exempelvis olika hantverk och skapandet av olika lösningar och föremål varit viktiga i den tekniska utvecklingen.

Slöjdämnet i skolan är därmed ett teknikämne enligt den här förståelsen. Teknikundervisning kan då liknas vid estetiska lärprocesser och kan handla om hur elever använder olika material och verktyg för att utforska omvärlden.

Vad är vardagliga teknikaktiviteter i fritidshemmet?

Observationerna av vardagsaktiviteter visar att teknikinnehåll förekommer ständigt i fritidshemmen, men uppmärksammas sällan som teknik. Sådant teknikinnehåll kan vara fritidslärares erbjudanden om att använda olika material eller verktyg eller att konstruera saker i form av pyssel eller byggen av olika slag.

Det finns en mängd konstruktionsmöjligheter i fritidshemmens miljöer och aktiviteter. Det möjliggör för eleverna att lösa problem med olika lösningar som en naturlig del i fritidshemmets vardag.

Vardagliga teknikaktiviteter är sällan definierade eller har ett uttalat teknikinnehåll. Det kan bero på fritidslärares okunskap i teknikämnet, men också ovana att formulera mål med aktiviteter. Teknikinnehållet i olika aktiviteter kan därför ofta synliggöras i efterhand, snarare än att ha ett förplanerat syfte. I vardagen nämner fritidslärarna sällan att olika hantverk och skapande också kan ses som teknik.

Lärar- och elevinitierade teknikaktiviteter

Teknikundervisning sker i fritidshemmets vardag i olika former, där fritidslärarens roll och elevernas initiativ och handlingsutrymme påverkar innehållet och lärandet:

• Planerade och lärarstyrda aktiviteter: Aktiviteterna har ett på förhand bestämt syfte och mål. Aktiviteten leds av läraren och eleverna följer lärarens instruktioner.
• Lärar- eller elevinitierade aktiviteter: Fritidsläraren erbjuder olika aktiviteter och material. Aktiviteten innehåller både formellt och informellt lärande. Eleverna interagerar med varandra och med läraren.
• Oplanerade aktiviteter: Teknik görs i aktiviteter som uppstår. Teknikinnehållet uppmärksammas inte som teknik. Fritidsläraren är inte aktiv i situationen och stöttar inte elevens lärande. Eleverna interagerar med varandra.

Strategier för att närma sig teknikundervisning i nyorienteringen

I fritidslärarnas tal om teknikundervisning synliggörs tre olika strategier för att hantera nyorienteringen av fritidshemmets undervisning.

Särskilja

Fritidslärarna påtalar att fritidshemmet ska vara något annat än skola. Fritidslärarna betonar att fritidspedagogik handlar om gruppen framför individen och att fritidspedagogik handlar om frivillighet och informellt lärande. Fritidslärarna vänder sig mot att närma sig skolans undervisning. Kunskapsområdet teknik tolkas som ett skolämne.

Skolnärma

Fritidslärarna talar om fritidshem och skola som en helhet som bidrar till utökat lärande. I talet om en helhet närmar sig fritidslärarna skolans traditioner. Fritidslärarna ser sig ha möjlighet att komplettera elevernas skolkunskaper i kunskapsområdet teknik.

Fritidshemsomvandla

Fritidslärarna särskiljer inte fritidspedagogiken, utan vill tolka och anpassa undervisningsuppdraget till fritidshemspraktiken. Fritidslärarna menar att nyorienteringen kan stärka fritidshemmets status. Fritidslärarna betonar att teknikundervisningen ska ske utifrån fritidspedagogiska tankar som innebär andra former än skolundervisningen.

Digitala verktyg riskerar att begränsa teknikundervisningen

I studien synliggörs att fritidslärarna i talet om teknik i fritidshem fokuserar på digitala verktyg. I den breddade förståelsen av teknikbegreppet som studien utgår ifrån, riskerar ett stort fokus på digitala verktyg att begränsa teknikundervisningens möjligheter och att teknikkunskaper går förlorade.

Studien visar också hur digitala verktyg, lärplattor och datorer, blir till huvudaktivitet i teknikundervisningen, till exempel att lära sig logga in på en dator. Fritidslärarnas medvetenhet om den breddade förståelsen av teknikbegreppet skulle kunna leda till att sådana verktyg i stället används som stöd i olika lärsituationer och aktiviteter och på så sätt öppnar upp för ökat lärande.

Behov av kunskap och resurser

Studien visar att teknik förekommer i fritidshemmets vardag, men att undervisning med teknikinnehåll inte alltid uppmärksammas av lärarna. Det gör att teknikinnehållet osynliggörs i fritidshemmets undervisning. Fritidslärare behöver öka kunskapen och medvetenheten om vad teknik kan vara, för att kunna identifiera situationer där tekniklärande sker.

Ofta saknar fritidslärare kunskaper och erfarenheter för att stötta elevers tekniklärande, bland annat genom att ställa produktiva frågor. Fritidslärare behöver stöd och resurser för att utveckla kompetensen inom teknikämnet, men också för att utveckla kompetensen för att arbeta målinriktat med den fritidspedagogiska undervisningen.

Text: Sanna Hedrén, Linköpings universitet

Källor:

Jansson, M. (2023). Vardagliga teknikaktiviteter i fritidshem. Organisation, didaktik och görande. Länk till annan webbplats. (Licentiatavhandling). Linköping: Linköpings universitet.

Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. (Reviderad 2016).