Sammanställning och spridning av forskningsresultat

Skolverket sammanställer och sprider forskningsresultat inom utbildningsområdet. Vi samarbetar med olika universitet och högskolor som bedriver mycket av den forskning som presenteras. I artiklarna om forskningsresultat på webbplatsen är det lärosätet och skribenten som ansvarar för urvalet.

Syftet med Skolverkets forskningsspridningsuppdrag är att öka kunskapen om och tillgängligheten till forskning och annan systematiskt sammanställd kunskap. Målgruppen är personal i alla skolformer. Att skolans personal ges möjlighet att ta del av forskning är en förutsättning för en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Via länken nedan kan du läsa mer om forskning i relation till skol- och undervisningsutveckling.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Syfte med webbartiklarna

En del i Skolverkets spridning av forskningsresultat är de artiklar som publiceras kontiunerligt på webbplatsen. Målsättningen med artiklarna är att erbjuda ett användbart kunskapsunderlag som ska inspirera till reflektion och utveckling av utbildning och undervisning inom det aktuella området.

Artiklar om forskning

Så här går det till

För att ta fram webbartiklar om forskningsresultat samverkar Skolverket med lärosäten. Varje lärosäte ansvarar för att kontinuerligt och långsiktigt bevaka och sammanställa resultat av forskning inom ett överenskommet område. Underlag kan utgöras av avhandlingar, vetenskapliga artiklar, rapporter och annat för området kvalitetsgranskat material.

Lärosätet och skribenten av respektive artikel ansvarar för urvalet av den forskning som beskrivs i artikeln. Skolverket kvalitetssäkrar innehållet utifrån relevans för målgrupperna.

Områden

För närvarande omfattar bevakningen och sammanställningen 11 områden:

Bedömning och betyg

Området bedömning och betyg bevakas av Linköpings universitet. Agneta Grönlund, Länk till annan webbplats. filosofie doktor i pedagogik, verksam vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL) ansvarar för uppdraget.

Forskning om bedömning och betyg

Två delvis motstridiga trender kan urskiljas inom bedömningsfältet idag. Å ena sidan ett ökat intresse för mätbara resultat av utbildning i form av internationella kunskapsmätningar och nationella prov. Å andra sidan ett intresse för klassrumsbedömningar i det dagliga arbetet med intentionen stödja elevers lärande och lärares undervisningsplanering. Såväl internationellt som i Sverige har intresset för bedömningsforskning ökat under senare år. Bedömning är en central aspekt av lärares arbete och skolans uppdrag och det uppfattas som en självklar och viktig del av verksamheten i skolan.

Kunskapsområdet omfattar summativ bedömning, i form av exempelvis betygssättning, och formativ bedömning, i syfte att stödja undervisning och lärande. Flera perspektiv kan bidra till att belysa kunskap om bedömning, exempelvis etiska, pedagogiska och ämnesdidaktiska perspektiv. Bedömningar och bedömningspraktiker får konsekvenser för den enskilde eleven men också för samhället. De påverkar lärarens undervisning och elevers lärande och välbefinnande. Därför är kunskap om bedömning och problematisering av bedömningspraktiker ett viktigt kunskapsområde som berör alla som omfattas av skolverksamheten, det gäller såväl politiker som huvudmän, skolpersonal, elever och föräldrar. Att bedöma är en del av lärares professionella kunnande och det är av största vikt att stödja lärarkåren i detta arbete.

Bevakningen kommer att omfatta nationella och internationella studier som rapporteras i vetenskapliga artiklar, avhandlingar, facklitteratur och publikationer från myndigheter. Ambitionen är att nå en variation när det gäller perspektiv och aspekter relaterade till bedömning. Ett viktigt mål med bevakningen av bedömningsfältet är att skolans personal skall uppleva texterna som tankeväckande, intressanta och relevanta i relation till den egna praktiken.

Två delvis motstridiga trender kan urskiljas inom bedömningsfältet idag. Å ena sidan ett ökat intresse för mätbara resultat av utbildning i form av internationella kunskapsmätningar och nationella prov. Å andra sidan ett intresse för klassrumsbedömningar i det dagliga arbetet med intentionen stödja elevers lärande och lärares undervisningsplanering. Såväl internationellt som i Sverige har intresset för bedömningsforskning ökat under senare år. Bedömning är en central aspekt av lärares arbete och skolans uppdrag och det uppfattas som en självklar och viktig del av verksamheten i skolan.

Kunskapsområdet omfattar summativ bedömning, i form av exempelvis betygssättning, och formativ bedömning, i syfte att stödja undervisning och lärande. Flera perspektiv kan bidra till att belysa kunskap om bedömning, exempelvis etiska, pedagogiska och ämnesdidaktiska perspektiv. Bedömningar och bedömningspraktiker får konsekvenser för den enskilde eleven men också för samhället. De påverkar lärarens undervisning och elevers lärande och välbefinnande. Därför är kunskap om bedömning och problematisering av bedömningspraktiker ett viktigt kunskapsområde som berör alla som omfattas av skolverksamheten, det gäller såväl politiker som huvudmän, skolpersonal, elever och föräldrar. Att bedöma är en del av lärares professionella kunnande och det är av största vikt att stödja lärarkåren i detta arbete.

Bevakningen kommer att omfatta nationella och internationella studier som rapporteras i vetenskapliga artiklar, avhandlingar, facklitteratur och publikationer från myndigheter. Ambitionen är att nå en variation när det gäller perspektiv och aspekter relaterade till bedömning. Ett viktigt mål med bevakningen av bedömningsfältet är att skolans personal skall uppleva texterna som tankeväckande, intressanta och relevanta i relation till den egna praktiken.

Didaktik

Området didaktik bevakas av Lunds universitet. Katarina Blennow, Länk till annan webbplats. filosofie doktor i utbildningsvetenskap, ansvarar för uppdraget.

Forskning om didaktik

Målgrupp

Undervisning och lärande är fenomen som röner stort intresse från allmänheten, medierna, politiken och vetenskapen. Syftet med bevakningen av området didaktik är att ge en bild av vad forskningen behandlar och förmedla resultat som kan vara av intresse för främst lärare och skolledare inom alla skolformer. Forskningsresultat inom didaktik ger redskap för att förstå undervisning och lärande samt för att praktiskt utforma undervisning.

Forskningsfältet

Ordet didaktik har ett grekiskt ursprung och betyder ungefär ”undervisa”, ”lära ut”, ”att tillägna sig”. Det är ett relativt ungt forskningsfält i Sverige och behandlar undervisningens och inlärningens teori och praktiska överväganden.

De klassiska frågorna inom didaktiken är vad, hur och varför.

  • Till vad-frågan hör vad vi ska undervisa om, alltså innehållet och målet med undervisningen.
  • Varför-frågan syftar på resonemang om varför vi ska välja just detta och inte något annat, och hur elever kan motiveras att lära sig just det här innehållet.
  • Hur handlar om hur undervisningen ska gå till utifrån reflektion över de andra frågorna. De didaktiska frågorna tydliggör att undervisning är en ytterst komplex verksamhet.

Ett annat sätt att förklara undervisning och lärande är att utgå från den didaktiska triangeln. Triangeln illustrerar didaktikens tre centrala element – innehållet, läraren och eleven – och relationerna mellan dem.

Inriktning på bevakningen 2021

Det genomförs en stor mängd didaktiska forskningsprojekt både i Sverige och i övriga världen. Bevakningen syftar till att ge en bild av aktuell forskning och att förmedla resultat som kan vara relevanta för främst lärare och skolledare.

Ett forskningsområde som är av stort intresse 2021 är didaktik under coronapandemin: Vad lär oss pandemin och hur lär vi oss under den? Hur förändras ett ämnesområde när undervisningen är socialt distanserad eller kroppslös?

Målgrupp

Undervisning och lärande är fenomen som röner stort intresse från allmänheten, medierna, politiken och vetenskapen. Syftet med bevakningen av området didaktik är att ge en bild av vad forskningen behandlar och förmedla resultat som kan vara av intresse för främst lärare och skolledare inom alla skolformer. Forskningsresultat inom didaktik ger redskap för att förstå undervisning och lärande samt för att praktiskt utforma undervisning.

Forskningsfältet

Ordet didaktik har ett grekiskt ursprung och betyder ungefär ”undervisa”, ”lära ut”, ”att tillägna sig”. Det är ett relativt ungt forskningsfält i Sverige och behandlar undervisningens och inlärningens teori och praktiska överväganden.

De klassiska frågorna inom didaktiken är vad, hur och varför.

  • Till vad-frågan hör vad vi ska undervisa om, alltså innehållet och målet med undervisningen.
  • Varför-frågan syftar på resonemang om varför vi ska välja just detta och inte något annat, och hur elever kan motiveras att lära sig just det här innehållet.
  • Hur handlar om hur undervisningen ska gå till utifrån reflektion över de andra frågorna. De didaktiska frågorna tydliggör att undervisning är en ytterst komplex verksamhet.

Ett annat sätt att förklara undervisning och lärande är att utgå från den didaktiska triangeln. Triangeln illustrerar didaktikens tre centrala element – innehållet, läraren och eleven – och relationerna mellan dem.

Inriktning på bevakningen 2021

Det genomförs en stor mängd didaktiska forskningsprojekt både i Sverige och i övriga världen. Bevakningen syftar till att ge en bild av aktuell forskning och att förmedla resultat som kan vara relevanta för främst lärare och skolledare.

Ett forskningsområde som är av stort intresse 2021 är didaktik under coronapandemin: Vad lär oss pandemin och hur lär vi oss under den? Hur förändras ett ämnesområde när undervisningen är socialt distanserad eller kroppslös?

Digitalisering

Området digitalisering bevakas av Malmö universitet. Annette Johnsson, Länk till annan webbplats. universitetslektor vid Centrum för akademiskt lärarskap, ansvarar för uppdraget.

Förskolan

Området förskola bevakas av Umeå universitet. Kenneth Ekström, Carina Hjelmér, Anna Lindqvist, Annika Manni och Katarina Kärnebro vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Länk till annan webbplats. ansvarar för uppdraget.

Forskning om förskola

Forskning om förskola

Hur kan svensk förskola rusta sig för att möta dagens och morgondagens utmaningar? Och, vilka bidrag kan forskning ge för att belysa sådana frågor? Det här bevakningsområdet syftar till att bistå förskolans personal och förskolechefer med aktuell kunskap genom presentationer av olika teman i svensk och internationell forskning. Detta kan bidra till att barn utvecklas på bästa sätt och deras intressen tas tillvara i förskolans verksamhet.

Förskolans pedagogiska verksamhet

I internationell jämförelse är den svenska förskolans sammanhållna pedagogiska verksamhet för barn i åldrarna 0-6 år med en egen läroplan (Lpfö 98, reviderad 2016) något ovanligt. Verksamheten i dess nuvarande form, där lärande och omsorg kombineras i en och samma verksamhet, har utvecklats från 1970-talet och framåt. Förskolan har sedan 1970-talet kombinerat föräldrarnas behov av god omsorg för sina barn med barnens behov av stimulerande och utvecklande miljöer och aktiviteter. Samtidigt har den hela tiden förändrats i ljuset av skiftande pedagogiska ideal och ekonomiska förutsättningar. Dock är dess grundläggande uppdrag detsamma – att föra nya generationer av barn in i vårt samhälle, samtidigt som barnen sätts i centrum.

Utifrån att de flesta barn i åldrarna 0-6 år går i förskolan i Sverige får förskolan en samhällelig tyngd och betydelse som ställer krav på den pedagogiska verksamhetens kvalitet och kontinuerliga utveckling. Förskola och pedagogisk omsorg har stor påverkan på barns utveckling och lärande. En förskola med hög kvalitet har effekt på barns lärande och välmående långt upp i skolåldern. Här spelar forskning en viktig roll genom att ge en bas för reflektion och vidareutveckling.

Brett anslag av teman

Förskolans verksamhet är komplex och mångfacetterad. Den kan betraktas utifrån olika perspektiv och med en mängd olika frågeställningar. Urvalet av forskning här är praxisnära förankrat genom att vi främst bevakar sådant som har relevans för förskolans personal. En grundläggande fråga som vi vill belysa på olika sätt är hur svenska förskolor kan utvecklas och organiseras så att den pedagogiska verksamheten tar till vara barns initiativkraft och förmågor, samtidigt som förskolan bidrar till demokratisk och hållbar samhällsutveckling.

Som exempel på vad denna frågeställning kan betyda för vilken typ av forskning som presenteras här kan nämnas hur barn demokratiskt sett kan påverka sin förskola, eller hur frågor om hållbar utveckling blir en del av den dagliga praktiken. Andra teman som kan tas upp är läs- skriv- och språkutvecklande arbetssätt, naturvetenskap i förskolan, eller förutsättningar för kollegialt lärande. Musik, lek och dans, samt övergångar förskola – skola tillhör också det som kan belysas, liksom frågor om dokumentation, kvalitet och bedömning. Aktuella perspektiv att beakta är genus, etnicitet och klass.

Forskning om förskola

Hur kan svensk förskola rusta sig för att möta dagens och morgondagens utmaningar? Och, vilka bidrag kan forskning ge för att belysa sådana frågor? Det här bevakningsområdet syftar till att bistå förskolans personal och förskolechefer med aktuell kunskap genom presentationer av olika teman i svensk och internationell forskning. Detta kan bidra till att barn utvecklas på bästa sätt och deras intressen tas tillvara i förskolans verksamhet.

Förskolans pedagogiska verksamhet

I internationell jämförelse är den svenska förskolans sammanhållna pedagogiska verksamhet för barn i åldrarna 0-6 år med en egen läroplan (Lpfö 98, reviderad 2016) något ovanligt. Verksamheten i dess nuvarande form, där lärande och omsorg kombineras i en och samma verksamhet, har utvecklats från 1970-talet och framåt. Förskolan har sedan 1970-talet kombinerat föräldrarnas behov av god omsorg för sina barn med barnens behov av stimulerande och utvecklande miljöer och aktiviteter. Samtidigt har den hela tiden förändrats i ljuset av skiftande pedagogiska ideal och ekonomiska förutsättningar. Dock är dess grundläggande uppdrag detsamma – att föra nya generationer av barn in i vårt samhälle, samtidigt som barnen sätts i centrum.

Utifrån att de flesta barn i åldrarna 0-6 år går i förskolan i Sverige får förskolan en samhällelig tyngd och betydelse som ställer krav på den pedagogiska verksamhetens kvalitet och kontinuerliga utveckling. Förskola och pedagogisk omsorg har stor påverkan på barns utveckling och lärande. En förskola med hög kvalitet har effekt på barns lärande och välmående långt upp i skolåldern. Här spelar forskning en viktig roll genom att ge en bas för reflektion och vidareutveckling.

Brett anslag av teman

Förskolans verksamhet är komplex och mångfacetterad. Den kan betraktas utifrån olika perspektiv och med en mängd olika frågeställningar. Urvalet av forskning här är praxisnära förankrat genom att vi främst bevakar sådant som har relevans för förskolans personal. En grundläggande fråga som vi vill belysa på olika sätt är hur svenska förskolor kan utvecklas och organiseras så att den pedagogiska verksamheten tar till vara barns initiativkraft och förmågor, samtidigt som förskolan bidrar till demokratisk och hållbar samhällsutveckling.

Som exempel på vad denna frågeställning kan betyda för vilken typ av forskning som presenteras här kan nämnas hur barn demokratiskt sett kan påverka sin förskola, eller hur frågor om hållbar utveckling blir en del av den dagliga praktiken. Andra teman som kan tas upp är läs- skriv- och språkutvecklande arbetssätt, naturvetenskap i förskolan, eller förutsättningar för kollegialt lärande. Musik, lek och dans, samt övergångar förskola – skola tillhör också det som kan belysas, liksom frågor om dokumentation, kvalitet och bedömning. Aktuella perspektiv att beakta är genus, etnicitet och klass.

Flerspråkighet

Området flerspråkighet bevakas av Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet. Susan Sayehli, Länk till annan webbplats. universitetslektor, ansvarar för uppdraget.

Forskning om flerspråkighet

Forskning om flerspråkighet

Globalt sett har flerspråkighet alltid förekommit men i takt med att människor, information och produkter rör sig allt mer och snabbare över världen har flerspråkighet kommit att ägnas större uppmärksamhet, inte minst i forskningen.

Flerspråkigheten för med sig nya frågor, insikter och utmaningar. Det blir allt vanligare att människor är flerspråkiga eller gärna vill bli det. Här presenterar vi resultat av forskning om flerspråkighet. Det omfattar rapporter, studier, avhandlingar och konferenser som på olika sätt berör flerspråkighet hos individen, flerspråkighet i skolan och flerspråkighet i samhället. Ambitionen är att bevaka såväl nationell som internationell forskning som rör flerspråkighet. I första hand prioriteras forskning som har direkt relevans för lärare och elever, skola och utbildning men även grundforskning beaktas.

Vad är flerspråkighet?

Att definiera flerspråkighet och att avgöra vem som är flerspråkig kan verka enkelt men är vid närmare eftertanke ganska komplext. Det finns många olika definitioner och vad som vägs in i begreppet flerspråkighet skiljer sig åt mellan olika teoretiska perspektiv. Beroende på definitionen kan antingen väldigt många eller mycket få komma att betraktas som flerspråkiga. Vissa definitioner utgår från talarens färdighetsnivå eller flyt i flera språk, andra fokuserar mer på hur ofta och i vilka sammanhang flera språk används eller uppehåller sig vid om en person identifierar sig själv eller identifieras av andra som flerspråkig. Flerspråkighet kan dessutom utgå ifrån ett samhällsperspektiv likaväl som ett individperspektiv.

Sverige är idag ett flerspråkigt samhälle där det talas upp emot 150 olika språk. Många växer upp med flera modersmål och de allra flesta som bor i Sverige lär sig någon gång under sin livstid mer än ett språk. Enligt Eurobarometer (2012) kan till exempel 86 procent av den svenska befolkningen tala engelska och cirka 40 procent anger att de talar det mycket väl och använder det dagligen.

Internationellt sett finns i Sverige ett relativt starkt lagstadgat stöd för flerspråkighet. Alla som är bosatta i Sverige ska med grund i Språklagen (SFS2009:600) ges möjlighet att både ”lära sig, utveckla och använda svenska” och ges möjlighet ”att utveckla och använda sitt modersmål”. Genom Skollagen (SFS 2010:800) har elever i grundskolan dessutom rätt till modersmålsundervisning, om de har minst en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska, har grundläggande kunskaper i språket och det används som vardagligt umgängesspråk i hemmet. Dessa restriktioner gäller dock inte för Sveriges nationella minoritetsspråk; finska, samiska, meänkieli, jiddisch och romani chib, som har starkare rättigheter till modersmålsundervisning.

Stödet för flerspråkighet finns även på europeisk nivå. EU-kommissionen har i ett flertal dokument uttalat sig om flerspråkighet både som en tillgång och ett åtagande och förespråkar främjandet av såväl minoritetsspråk som regionala språk. I det så kallade ”Barcelona-målet” (2002) nämns målsättningen att alla EU-medborgare bör ges förutsättningar att lära sig att kommunicera på två språk utöver sitt modersmål.

Forskningsbevakningen

Flerspråkighet som forskningsfält spänner över många olika ämnesområden. Några mer konkreta delområden och centrala frågeställningar som kommer att tas upp i den aktuella forskningsbevakningen är följande:

1. Den flerspråkiga individen

Vad säger forskningen om vilka sociala, individuella och psykologiska faktorer som påverkar en individs möjligheter och sätt att lära och använda flera språk? Hur påverkar flerspråkigheten våra kognitiva funktioner? Visar forskningen på några för- eller nackdelar med flerspråkighet? Och vad säger de senaste årens forskning om hur man lär sig ett nytt språk och hur det nya språket fungerar och samspelar med tidigare inlärda språk?

2. Utvecklingsperspektiv på flerspråkighet

Vad säger forskningen om vad som karakteriserar ett andraspråk i utveckling, från nybörjare till avancerad nivå? Hur förändras flerspråkigheten under livets gång? Kan balansen mellan en individs olika språk förändras över tid och vad orsakar i så fall förändringen? Hur kan man kartlägga hur en flerspråkig individ lär in, använder och behärskar olika språk och hur kan man bedöma ett språk i utveckling?

3. Flerspråkighet i skolan

Vad visar forskningen angående hur undervisningen bäst kan organiseras och genomföras för att gynna elevers flerspråkighet? Vilka lärdomar kan dras från internationell och nationell forskning om flerspråkiga utbildningsmodeller och forskning om flerspråkiga praktiker i skolan? Vilken roll spelar till exempel tillgången till undervisning i svenska som andraspråk och modersmålsundervisning för elevers lärande enligt aktuell forskning? Hur kan man i undervisningen på bästa sätt stödja de elever som är i färd med att lära sig svenska som andraspråk? Och vilken roll spelar undervisningen i så kallade moderna språk för främjandet av flerspråkighet?

4. Flerspråkighet i familjen

Vad visar forskningen om hur flerspråkiga familjer går till väga för att fostra sina barn flerspråkigt? Spelar familjernas språkpolicy, det vill säga deras riktlinjer och strategier för barnens språkinlärning och språkanvändning, någon roll för hur barnen i slutänden lär sig och använder olika språk? På vilket sätt bidrar familjernas språkpolicyer till språkens bevarande eller försvinnande och hur samspelar detta med skolans och undervisningens roll för språkens bevarande och utveckling? Och vad är det som formar familjernas ideologier/föreställningar om språkanvändning, språkinlärning och språks olika värden?

4. Flerspråkighet i samhället

Vad visar aktuell forskning avseende relationen mellan de lagar och beslut som reglerar hanteringen av flerspråkighet på samhällelig nivå i Sverige och hur dessa lagar och regler implementeras i praktiken? Hur påverkar aktuellt regelverk barns och vuxnas möjligheter att lära sig, använda och utveckla flera språk? Vilka föreställningar/ ideologier om olika språk och sätt att tala svenska genomsyrar samhället enligt de senaste årens forskning, hur har dessa ideologier vuxit fram historiskt och hur sätter de gränser för hur olika språk och språkliga uttryck värderas och hanteras till exempel inom utbildningsväsendet och i arbetslivet?

6. Flerspråkighet och funktionsnedsättningar

Vad visar aktuell forskning angående hur man kan avgöra om språkliga svårigheter i ett andraspråk beror på en generell språklig eller kognitiv funktionsnedsättning eller om det är resultatet av att personen i fråga fortfarande håller på att lära sig språket och kanske har begränsade möjligheter att höra och använda andraspråket? Hur yttrar sig en specifik språkstörning hos flerspråkiga barn? Hur lätt eller svårt är det för barn med dyslexi eller med neuropsykiatriska diagnoser som ADHD och autismspektrumstörning att bli flerspråkiga enligt de senaste årens forskning?

Tips på vidareläsning

Aronin, Larissa & Singleton, David. 2012. Multilingualism. Amsterdam: John Benjamins.

Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger. 2013. Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle.

Weber, Jean Jacques, & Horner, Kristine. 2012. Introducing multilingualism: a social approach. London/New York: Routledge.

Forskning om flerspråkighet

Globalt sett har flerspråkighet alltid förekommit men i takt med att människor, information och produkter rör sig allt mer och snabbare över världen har flerspråkighet kommit att ägnas större uppmärksamhet, inte minst i forskningen.

Flerspråkigheten för med sig nya frågor, insikter och utmaningar. Det blir allt vanligare att människor är flerspråkiga eller gärna vill bli det. Här presenterar vi resultat av forskning om flerspråkighet. Det omfattar rapporter, studier, avhandlingar och konferenser som på olika sätt berör flerspråkighet hos individen, flerspråkighet i skolan och flerspråkighet i samhället. Ambitionen är att bevaka såväl nationell som internationell forskning som rör flerspråkighet. I första hand prioriteras forskning som har direkt relevans för lärare och elever, skola och utbildning men även grundforskning beaktas.

Vad är flerspråkighet?

Att definiera flerspråkighet och att avgöra vem som är flerspråkig kan verka enkelt men är vid närmare eftertanke ganska komplext. Det finns många olika definitioner och vad som vägs in i begreppet flerspråkighet skiljer sig åt mellan olika teoretiska perspektiv. Beroende på definitionen kan antingen väldigt många eller mycket få komma att betraktas som flerspråkiga. Vissa definitioner utgår från talarens färdighetsnivå eller flyt i flera språk, andra fokuserar mer på hur ofta och i vilka sammanhang flera språk används eller uppehåller sig vid om en person identifierar sig själv eller identifieras av andra som flerspråkig. Flerspråkighet kan dessutom utgå ifrån ett samhällsperspektiv likaväl som ett individperspektiv.

Sverige är idag ett flerspråkigt samhälle där det talas upp emot 150 olika språk. Många växer upp med flera modersmål och de allra flesta som bor i Sverige lär sig någon gång under sin livstid mer än ett språk. Enligt Eurobarometer (2012) kan till exempel 86 procent av den svenska befolkningen tala engelska och cirka 40 procent anger att de talar det mycket väl och använder det dagligen.

Internationellt sett finns i Sverige ett relativt starkt lagstadgat stöd för flerspråkighet. Alla som är bosatta i Sverige ska med grund i Språklagen (SFS2009:600) ges möjlighet att både ”lära sig, utveckla och använda svenska” och ges möjlighet ”att utveckla och använda sitt modersmål”. Genom Skollagen (SFS 2010:800) har elever i grundskolan dessutom rätt till modersmålsundervisning, om de har minst en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska, har grundläggande kunskaper i språket och det används som vardagligt umgängesspråk i hemmet. Dessa restriktioner gäller dock inte för Sveriges nationella minoritetsspråk; finska, samiska, meänkieli, jiddisch och romani chib, som har starkare rättigheter till modersmålsundervisning.

Stödet för flerspråkighet finns även på europeisk nivå. EU-kommissionen har i ett flertal dokument uttalat sig om flerspråkighet både som en tillgång och ett åtagande och förespråkar främjandet av såväl minoritetsspråk som regionala språk. I det så kallade ”Barcelona-målet” (2002) nämns målsättningen att alla EU-medborgare bör ges förutsättningar att lära sig att kommunicera på två språk utöver sitt modersmål.

Forskningsbevakningen

Flerspråkighet som forskningsfält spänner över många olika ämnesområden. Några mer konkreta delområden och centrala frågeställningar som kommer att tas upp i den aktuella forskningsbevakningen är följande:

1. Den flerspråkiga individen

Vad säger forskningen om vilka sociala, individuella och psykologiska faktorer som påverkar en individs möjligheter och sätt att lära och använda flera språk? Hur påverkar flerspråkigheten våra kognitiva funktioner? Visar forskningen på några för- eller nackdelar med flerspråkighet? Och vad säger de senaste årens forskning om hur man lär sig ett nytt språk och hur det nya språket fungerar och samspelar med tidigare inlärda språk?

2. Utvecklingsperspektiv på flerspråkighet

Vad säger forskningen om vad som karakteriserar ett andraspråk i utveckling, från nybörjare till avancerad nivå? Hur förändras flerspråkigheten under livets gång? Kan balansen mellan en individs olika språk förändras över tid och vad orsakar i så fall förändringen? Hur kan man kartlägga hur en flerspråkig individ lär in, använder och behärskar olika språk och hur kan man bedöma ett språk i utveckling?

3. Flerspråkighet i skolan

Vad visar forskningen angående hur undervisningen bäst kan organiseras och genomföras för att gynna elevers flerspråkighet? Vilka lärdomar kan dras från internationell och nationell forskning om flerspråkiga utbildningsmodeller och forskning om flerspråkiga praktiker i skolan? Vilken roll spelar till exempel tillgången till undervisning i svenska som andraspråk och modersmålsundervisning för elevers lärande enligt aktuell forskning? Hur kan man i undervisningen på bästa sätt stödja de elever som är i färd med att lära sig svenska som andraspråk? Och vilken roll spelar undervisningen i så kallade moderna språk för främjandet av flerspråkighet?

4. Flerspråkighet i familjen

Vad visar forskningen om hur flerspråkiga familjer går till väga för att fostra sina barn flerspråkigt? Spelar familjernas språkpolicy, det vill säga deras riktlinjer och strategier för barnens språkinlärning och språkanvändning, någon roll för hur barnen i slutänden lär sig och använder olika språk? På vilket sätt bidrar familjernas språkpolicyer till språkens bevarande eller försvinnande och hur samspelar detta med skolans och undervisningens roll för språkens bevarande och utveckling? Och vad är det som formar familjernas ideologier/föreställningar om språkanvändning, språkinlärning och språks olika värden?

4. Flerspråkighet i samhället

Vad visar aktuell forskning avseende relationen mellan de lagar och beslut som reglerar hanteringen av flerspråkighet på samhällelig nivå i Sverige och hur dessa lagar och regler implementeras i praktiken? Hur påverkar aktuellt regelverk barns och vuxnas möjligheter att lära sig, använda och utveckla flera språk? Vilka föreställningar/ ideologier om olika språk och sätt att tala svenska genomsyrar samhället enligt de senaste årens forskning, hur har dessa ideologier vuxit fram historiskt och hur sätter de gränser för hur olika språk och språkliga uttryck värderas och hanteras till exempel inom utbildningsväsendet och i arbetslivet?

6. Flerspråkighet och funktionsnedsättningar

Vad visar aktuell forskning angående hur man kan avgöra om språkliga svårigheter i ett andraspråk beror på en generell språklig eller kognitiv funktionsnedsättning eller om det är resultatet av att personen i fråga fortfarande håller på att lära sig språket och kanske har begränsade möjligheter att höra och använda andraspråket? Hur yttrar sig en specifik språkstörning hos flerspråkiga barn? Hur lätt eller svårt är det för barn med dyslexi eller med neuropsykiatriska diagnoser som ADHD och autismspektrumstörning att bli flerspråkiga enligt de senaste årens forskning?

Tips på vidareläsning

Aronin, Larissa & Singleton, David. 2012. Multilingualism. Amsterdam: John Benjamins.

Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger. 2013. Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle.

Weber, Jean Jacques, & Horner, Kristine. 2012. Introducing multilingualism: a social approach. London/New York: Routledge.

Hälsofrämjande perspektiv

Området hälsofrämjande perspektiv bevakas av Karlstads universitet. Universitetslektor Louise Persson, Länk till annan webbplats. Institutionen för hälsovetenskaper, avdelningen för folkhälsovetenskap, ansvarar för uppdraget.

Forskning om hälsofrämjande perspektiv

Målgrupp

De huvudsakliga målgrupperna för texterna inom området är skolledare, lärare, fritidspedagoger och elevhälsopersonal inom alla skolformer.

Forskningsfältet

Inom området presenteras forskning som är relevant för det praktiska hälsofrämjande arbete som utförs inom förskolan och skolan. Det hälsofrämjande arbetet spänner över olika vetenskapliga delar, såsom allmändidaktiska, ämnesdidaktiska samt utvecklings- och ledningsperspektiv. Ur ett forskningsperspektiv ska det hälsofrämjande arbetet beskrivas som tvärvetenskapligt, genom att det inbegriper flera olika ämnestraditioner.

Flera olika aktörer inom skolan och i övriga samhället kan bidra till en positiv hälsoutveckling för både barn och vuxna. Det är inte minst av vikt att det finns en skolledning som värdesätter och prioriterar hälsofrågor på olika sätt och nivåer inom den egna organisationen, och som också bygger broar till övriga samhället i frågor som rör det hälsofrämjande arbetet.

Inriktning på bevakningen 2021

En viktig utgångspunkt i det hälsofrämjande arbetet är att elevers hälsa och lärande är sammankopplade. Enligt skollagen ska förebyggande och hälsofrämjande insatser stödja elevernas utveckling mot skolans mål.

Bevakningen för år 2021 lyfter fram exempel från forskning på hur detta kan stärkas. Det handlar exempelvis om vikten av hälsolitteracitet, olika sätt att arbeta med hälsofrågor i ordinarie undervisning samt skolans samarbete med vårdnadshavare utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Tips på vidare läsning, fördjupning och litteratur ges successivt i de olika artiklarna.

Målgrupp

De huvudsakliga målgrupperna för texterna inom området är skolledare, lärare, fritidspedagoger och elevhälsopersonal inom alla skolformer.

Forskningsfältet

Inom området presenteras forskning som är relevant för det praktiska hälsofrämjande arbete som utförs inom förskolan och skolan. Det hälsofrämjande arbetet spänner över olika vetenskapliga delar, såsom allmändidaktiska, ämnesdidaktiska samt utvecklings- och ledningsperspektiv. Ur ett forskningsperspektiv ska det hälsofrämjande arbetet beskrivas som tvärvetenskapligt, genom att det inbegriper flera olika ämnestraditioner.

Flera olika aktörer inom skolan och i övriga samhället kan bidra till en positiv hälsoutveckling för både barn och vuxna. Det är inte minst av vikt att det finns en skolledning som värdesätter och prioriterar hälsofrågor på olika sätt och nivåer inom den egna organisationen, och som också bygger broar till övriga samhället i frågor som rör det hälsofrämjande arbetet.

Inriktning på bevakningen 2021

En viktig utgångspunkt i det hälsofrämjande arbetet är att elevers hälsa och lärande är sammankopplade. Enligt skollagen ska förebyggande och hälsofrämjande insatser stödja elevernas utveckling mot skolans mål.

Bevakningen för år 2021 lyfter fram exempel från forskning på hur detta kan stärkas. Det handlar exempelvis om vikten av hälsolitteracitet, olika sätt att arbeta med hälsofrågor i ordinarie undervisning samt skolans samarbete med vårdnadshavare utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Tips på vidare läsning, fördjupning och litteratur ges successivt i de olika artiklarna.

Ledarskap & organisation

Området ledarskap & organisation bevakas av Stockholms universitet. Universitetslektor Pia Skott, Länk till annan webbplats. Institutionen för pedagogik och didaktik, ansvarar för uppdraget.

Forskning om ledarskap & organisation

Forskning om ledarskap & organisation

Skolors och förskolors ledarskap och organisation har kommit allt mer i fokus under senare år. Det har bland annat att göra med att skolledare i alla skolformer fått mer uttalat ansvar för att leda och samordna arbetet för barns och elevers lärande. Det har också att göra med de nyckelroller skolledare kan spela i lärares lärande och yrkesutveckling, samt skolförbättring och lokalt arbete med reformer.

I Sverige har såväl rektorers som förskolechefers ansvar för verksamheten blivit tydligare i skollag och läroplaner. Samtidigt som kraven på den enskilde ledaren ökar har skolors uppdrag och verksamheter kommit att bli allt mer komplexa. Att leda och organisera för verksamhetsutveckling handlar därför till stor utsträckning om att förstå och hantera komplexiteter, samt att kunna navigera mellan generella lärdomar från forskning och sådant som är specifikt för den egna verksamheten. Till detta kommer krav på att verksamheten ska vila på vetenskaplig grund vilket kan ses som skolledares angelägenhet.

Denna forskningsbevakning syftar till att bidra till att verksamma inom skolsektorn kan orientera sig inom forskningsfältet ledarskap och organisation för deras egna och ofta olika syften. Vi vill betona att läsaren själv måste avgöra vad som är relevant för det egna ledarskapet i den egna verksamheten. Att bygga ett utvecklingsarbete på vetenskaplig grund är större än att ta del av forskning. Det handlar om ett helt förhållningssätt. Forskningsbevakningen kan i bästa fall bidra till och samverka med skolledares utvecklingsarbete, och utveckling av vetenskapliga förhållningssätt lämpliga för skolledares yrkesliv.

Bevakningen sammanfattas i fyra olika perspektiv

Forskningsöversikter kring relevanta teman

Ett viktigt bidrag vi som forskare kan ge är att synliggöra hur forskning på olika sätt hanterar teman som är centrala för förskolans och skolans ledare. Bevakningen inrymmer därför sammanställningar eller översikter kring olika och aktuella teman som är relevanta för verksamma skolledare. Ett exempel är forskning om pedagogiskt ledarskap

Fördjupningar i intressanta forskningsstudier

Samtidigt som vi har som ambition att visa bredden av den forskning som finns kan det också vara meningsfullt att dyka ner i specifika studier, artiklar eller rapporter som äger relevans for skolledare. Här fördjupar vi kunskaper om specifika studier, och vi kan ibland publicera intervjuer med forskare som gjort studier värda att uppmärksamma

Spaningar och långsiktig, mångsidig bevakning

Forskning är inte fast och beständig. Den rör sig. Och när artiklar och rapporter publiceras har forskare ofta rört sig vidare. Vår ambition med forskningsbevakningen är därför inte enbart presentera dominerande perspektiv och etablerade lärdomar från forskningsfältet. Vi avser också synliggöra sådant vi uppfattar som aktuellt, kommande och innovativt. Vi kallar dessa inslag för spaningar, och använder den benämningen i de aktuella texterna.

Ledarskap och organisation berör forskare inom olika vetenskapliga discipliner. Det är ett mångdisciplinärt forskningsfält, som rymmer olika slags forskning med relevans för skolområdet. Bevakningen har som ambition att vara mångsidig och att täcka in såväl generella aspekter av intresse för samtliga läsare, som specifika aspekter vilka kan röra en viss skolform eller en viss grupp av ledare. Av naturliga skäl kan det dröja innan bevakningen nått den bredd som eftersträvas men det är vår ambition att bevaka med bredd, djup, spaning och mångsidighet.

Forskningsproducenterna i fokus

Det är viktigt att inte endast ha kunskap om forskningsresultaten, utan att också förstå vilka som producerar dem och i vilka sammanhang olika forskare verkar. För att fördjupa bevakningen inom området arbetar vi med att successivt synliggöra såväl svenska som internationella forskningsmiljöer av vikt för forskningsfältet skolors ledarskap och organisering.

I ett första skede presenteras forskningsgrupper vid lärosäten som bedriver det nationella rektorsprogrammet i Sverige. I ett senare skede kompletteras denna sverigekarta med andra lärosäten. Ambitionen är också att synliggöra ledande forskningsmiljöer i olika delar av världen. Med en större kunskap om var forskningsmiljöerna finns blir det också möjligt för den som vill forskningsbasera sin verksamhet att söka upp och ta del av det löpande forskningsarbete som inte kan få rum i bevakningen.

Ett samarbete med forskargruppen SOUL, Stockholms universitet

Forskningsbevakningen samordnas genom forskargruppen SOUL Länk till annan webbplats., Skolors organisering, utveckling och ledning, vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Forskarna i gruppen men också gästskribenter knutna till gruppen bidrar utifrån sina respektive expertområden.

Forskning om ledarskap & organisation

Skolors och förskolors ledarskap och organisation har kommit allt mer i fokus under senare år. Det har bland annat att göra med att skolledare i alla skolformer fått mer uttalat ansvar för att leda och samordna arbetet för barns och elevers lärande. Det har också att göra med de nyckelroller skolledare kan spela i lärares lärande och yrkesutveckling, samt skolförbättring och lokalt arbete med reformer.

I Sverige har såväl rektorers som förskolechefers ansvar för verksamheten blivit tydligare i skollag och läroplaner. Samtidigt som kraven på den enskilde ledaren ökar har skolors uppdrag och verksamheter kommit att bli allt mer komplexa. Att leda och organisera för verksamhetsutveckling handlar därför till stor utsträckning om att förstå och hantera komplexiteter, samt att kunna navigera mellan generella lärdomar från forskning och sådant som är specifikt för den egna verksamheten. Till detta kommer krav på att verksamheten ska vila på vetenskaplig grund vilket kan ses som skolledares angelägenhet.

Denna forskningsbevakning syftar till att bidra till att verksamma inom skolsektorn kan orientera sig inom forskningsfältet ledarskap och organisation för deras egna och ofta olika syften. Vi vill betona att läsaren själv måste avgöra vad som är relevant för det egna ledarskapet i den egna verksamheten. Att bygga ett utvecklingsarbete på vetenskaplig grund är större än att ta del av forskning. Det handlar om ett helt förhållningssätt. Forskningsbevakningen kan i bästa fall bidra till och samverka med skolledares utvecklingsarbete, och utveckling av vetenskapliga förhållningssätt lämpliga för skolledares yrkesliv.

Bevakningen sammanfattas i fyra olika perspektiv

Forskningsöversikter kring relevanta teman

Ett viktigt bidrag vi som forskare kan ge är att synliggöra hur forskning på olika sätt hanterar teman som är centrala för förskolans och skolans ledare. Bevakningen inrymmer därför sammanställningar eller översikter kring olika och aktuella teman som är relevanta för verksamma skolledare. Ett exempel är forskning om pedagogiskt ledarskap

Fördjupningar i intressanta forskningsstudier

Samtidigt som vi har som ambition att visa bredden av den forskning som finns kan det också vara meningsfullt att dyka ner i specifika studier, artiklar eller rapporter som äger relevans for skolledare. Här fördjupar vi kunskaper om specifika studier, och vi kan ibland publicera intervjuer med forskare som gjort studier värda att uppmärksamma

Spaningar och långsiktig, mångsidig bevakning

Forskning är inte fast och beständig. Den rör sig. Och när artiklar och rapporter publiceras har forskare ofta rört sig vidare. Vår ambition med forskningsbevakningen är därför inte enbart presentera dominerande perspektiv och etablerade lärdomar från forskningsfältet. Vi avser också synliggöra sådant vi uppfattar som aktuellt, kommande och innovativt. Vi kallar dessa inslag för spaningar, och använder den benämningen i de aktuella texterna.

Ledarskap och organisation berör forskare inom olika vetenskapliga discipliner. Det är ett mångdisciplinärt forskningsfält, som rymmer olika slags forskning med relevans för skolområdet. Bevakningen har som ambition att vara mångsidig och att täcka in såväl generella aspekter av intresse för samtliga läsare, som specifika aspekter vilka kan röra en viss skolform eller en viss grupp av ledare. Av naturliga skäl kan det dröja innan bevakningen nått den bredd som eftersträvas men det är vår ambition att bevaka med bredd, djup, spaning och mångsidighet.

Forskningsproducenterna i fokus

Det är viktigt att inte endast ha kunskap om forskningsresultaten, utan att också förstå vilka som producerar dem och i vilka sammanhang olika forskare verkar. För att fördjupa bevakningen inom området arbetar vi med att successivt synliggöra såväl svenska som internationella forskningsmiljöer av vikt för forskningsfältet skolors ledarskap och organisering.

I ett första skede presenteras forskningsgrupper vid lärosäten som bedriver det nationella rektorsprogrammet i Sverige. I ett senare skede kompletteras denna sverigekarta med andra lärosäten. Ambitionen är också att synliggöra ledande forskningsmiljöer i olika delar av världen. Med en större kunskap om var forskningsmiljöerna finns blir det också möjligt för den som vill forskningsbasera sin verksamhet att söka upp och ta del av det löpande forskningsarbete som inte kan få rum i bevakningen.

Ett samarbete med forskargruppen SOUL, Stockholms universitet

Forskningsbevakningen samordnas genom forskargruppen SOUL Länk till annan webbplats., Skolors organisering, utveckling och ledning, vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Forskarna i gruppen men också gästskribenter knutna till gruppen bidrar utifrån sina respektive expertområden.

Likvärdighet

Området likvärdighet bevakas av Högskolan i Gävle. Guadalupe Francia, professor i pedagogik, Silvia Edling, professor i didaktik och Signhild Olsson, verksamhetsutvecklare för Regionalt Utvecklingscentrum Gävleborg, Länk till annan webbplats. ansvarar för uppdraget.

Forskning om likvärdig utbildning

Alla barn i det svenska skolväsendet har rätt till en likvärdig utbildning. Samtidigt är skolans och förskolans likvärdighetsuppdrag ett komplext fenomen som erfordrar kunskap och professionellt omdöme för att kunna genomföras. Uppdragets komplexitet kräver en kontinuerlig reflektion om vad likvärdighet innebär i praktiken. Det kan handla om vilka insatser som bör göras för att garantera likvärdighet i utbildningssammanhang. Och vem som ansvarar för likvärdigheten. Det handlar också framför allt, hur kan vi förstå och tolka likvärdighet i olika utbildningsmiljöer och lärandekontexter.

Bevakningen kommer att i första hand prioritera forskning som har direkt relevans för alla som arbetar i skolan och förskolan. I syftet att stödja skolans och förskolans likvärdighetsuppdrag presenterar denna bevakning forskning om likvärdighet i olika utbildningssammanhang. Den introducerar forskningsresultat från olika vetenskapliga områden. Den omfattar nationella och internationella studier rapporterade i vetenskapliga artiklar, avhandlingar, konferensbidrag och andra typer av publikationer från olika myndigheter och organisationer.

En grundläggande fråga som kommer att belysas är hur vi kan förhålla oss till och hantera likvärdighetens komplexitet i skolans och förskolans praktik. Ett exempel på vad bevakningen innehåller är utmaningen att både garantera en viss kunskapsnivå för alla barn och en respekt för individens särskilda behov och intresse. Hur mycket bör och kan vi individualisera utan att göra avkall på måluppfyllelsen?

Alla barn i det svenska skolväsendet har rätt till en likvärdig utbildning. Samtidigt är skolans och förskolans likvärdighetsuppdrag ett komplext fenomen som erfordrar kunskap och professionellt omdöme för att kunna genomföras. Uppdragets komplexitet kräver en kontinuerlig reflektion om vad likvärdighet innebär i praktiken. Det kan handla om vilka insatser som bör göras för att garantera likvärdighet i utbildningssammanhang. Och vem som ansvarar för likvärdigheten. Det handlar också framför allt, hur kan vi förstå och tolka likvärdighet i olika utbildningsmiljöer och lärandekontexter.

Bevakningen kommer att i första hand prioritera forskning som har direkt relevans för alla som arbetar i skolan och förskolan. I syftet att stödja skolans och förskolans likvärdighetsuppdrag presenterar denna bevakning forskning om likvärdighet i olika utbildningssammanhang. Den introducerar forskningsresultat från olika vetenskapliga områden. Den omfattar nationella och internationella studier rapporterade i vetenskapliga artiklar, avhandlingar, konferensbidrag och andra typer av publikationer från olika myndigheter och organisationer.

En grundläggande fråga som kommer att belysas är hur vi kan förhålla oss till och hantera likvärdighetens komplexitet i skolans och förskolans praktik. Ett exempel på vad bevakningen innehåller är utmaningen att både garantera en viss kunskapsnivå för alla barn och en respekt för individens särskilda behov och intresse. Hur mycket bör och kan vi individualisera utan att göra avkall på måluppfyllelsen?

NO-ämnen och teknik

Området naturvetenskapliga ämnen och teknik bevakas av Linköpings universitet. Gunnar Höst, Länk till annan webbplats. universitetslektor i visuellt lärande och kommunikation, verksam vid Institutionen för teknik och naturvetenskap, ansvarar för uppdraget.

Forskning om NO-ämnen och teknik

Målgrupp

De naturvetenskapliga ämnena och teknik innehåller en rad utmaningar för undervisning och lärande. Syftet med bevakningen är att lyfta fram forskning som på olika sätt kan stödja lärare, förskollärare och skolledare. Urvalet ger en bild av vilka typer av frågor som forskningen tar upp, och kan bidra med såväl nya perspektiv som konkret inspiration vid planering.

Forskningsfältet

Forskningsfältet handlar om de didaktiska frågeställningar som uppstår i anslutning till undervisning och lärande om naturvetenskap eller teknik. En grundläggande utgångspunkt är att lärande alltid är kopplat till ett ämnesinnehåll, och att karaktären på detta innehåll kan få viktiga konsekvenser för lärandet. Exempel på framträdande forskningsområden är interaktion i klassrummen, elevers motivation, lärares uppfattningar och strategier samt elevers begreppsbildning.

Inriktning på bevakningen 2021

Bevakningen syftar till att lyfta en bredd av forskning, inte minst när det gäller ämnesområden. Då teknik är nytt inom bevakningen för 2021 så kommer ett särskilt fokus att ligga på detta ämne. Den forskning som kommer att förmedlas sträcker sig från förskoleklass till gymnasium, och handlar bland annat om specifika begrepp som tekniska system, elevers förmåga att göra vetenskapliga undersökningar och programmering.

Artiklarna kommer även att publiceras i den digitala tidskriften ATENA Didaktik Länk till annan webbplats..

Målgrupp

De naturvetenskapliga ämnena och teknik innehåller en rad utmaningar för undervisning och lärande. Syftet med bevakningen är att lyfta fram forskning som på olika sätt kan stödja lärare, förskollärare och skolledare. Urvalet ger en bild av vilka typer av frågor som forskningen tar upp, och kan bidra med såväl nya perspektiv som konkret inspiration vid planering.

Forskningsfältet

Forskningsfältet handlar om de didaktiska frågeställningar som uppstår i anslutning till undervisning och lärande om naturvetenskap eller teknik. En grundläggande utgångspunkt är att lärande alltid är kopplat till ett ämnesinnehåll, och att karaktären på detta innehåll kan få viktiga konsekvenser för lärandet. Exempel på framträdande forskningsområden är interaktion i klassrummen, elevers motivation, lärares uppfattningar och strategier samt elevers begreppsbildning.

Inriktning på bevakningen 2021

Bevakningen syftar till att lyfta en bredd av forskning, inte minst när det gäller ämnesområden. Då teknik är nytt inom bevakningen för 2021 så kommer ett särskilt fokus att ligga på detta ämne. Den forskning som kommer att förmedlas sträcker sig från förskoleklass till gymnasium, och handlar bland annat om specifika begrepp som tekniska system, elevers förmåga att göra vetenskapliga undersökningar och programmering.

Artiklarna kommer även att publiceras i den digitala tidskriften ATENA Didaktik Länk till annan webbplats..

SO-ämnen

Forskningen om de fyra SO-ämnena bevakas av Karlstads universitet. Anders Broman, Länk till annan webbplats. lektor i statsvetenskap och verksam vid Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, ansvarar för uppdraget.

Forskning om SO-ämnen

Målgrupp

Forskning om skolans SO-ämnen är relevant för alla som är intresserade av skolan och dess roll i samhället. Skolledare och lärare inom SO-ämnen är en primär målgrupp för bevakningen. Undervisningen i SO-ämnen handlar om kunskaper och färdigheter som eleverna använder i sitt vardagsliv såväl som i skolan, och därmed breddas målgruppen för bevakningen till alla lärare och alla samhällsintresserade.

Forskningsfältet

De fyra skolämnena (geografi, historia, samhällskunskap, religionskunskap) som ingår i SO-blocket har alla egna ämnesdidaktiska forskningsfält, vilka var för sig kommer att ingå i forskningsbevakningen. Forskningen utgår ofta från de ämnesdidaktiska grundfrågorna Vad?, Hur? och Varför? och behandlar planerad eller faktisk undervisning i respektive ämne utifrån olika perspektiv.

Hur ämnet uppfattas av lärare och elever, och vilka uttryck ämnet får i undervisningen är vanliga forskningsfrågor. SO-ämnena har också en viktig roll för undervisningens externa mål, sådana mål som gäller utanför de specifika ämneskunskaperna, inte mist kring demokrati och samhällsengagemang. Forskning om SO-ämnenas externa mål är också en viktig del av forskningsfältet.

Inriktning på bevakningen 2021

Målet är att både ha med didaktisk forskning om flera specifika SO-ämnen och att även presentera forskning som tar upp gemensamma perspektiv. Forskning om undervisning i kontroversiella samhällsfrågor (ksf) har ökat de senaste åren och har både ämnesspecifika och ämnesövergripande perspektiv, och detta kommer att finnas med i bevakningen. Vi hoppas också på att det hinner komma forskning om pandemins och distansundervisningens specifika påverkan på undervisningen i SO-ämnen och att detta kan finnas med i bevakningen.

Målgrupp

Forskning om skolans SO-ämnen är relevant för alla som är intresserade av skolan och dess roll i samhället. Skolledare och lärare inom SO-ämnen är en primär målgrupp för bevakningen. Undervisningen i SO-ämnen handlar om kunskaper och färdigheter som eleverna använder i sitt vardagsliv såväl som i skolan, och därmed breddas målgruppen för bevakningen till alla lärare och alla samhällsintresserade.

Forskningsfältet

De fyra skolämnena (geografi, historia, samhällskunskap, religionskunskap) som ingår i SO-blocket har alla egna ämnesdidaktiska forskningsfält, vilka var för sig kommer att ingå i forskningsbevakningen. Forskningen utgår ofta från de ämnesdidaktiska grundfrågorna Vad?, Hur? och Varför? och behandlar planerad eller faktisk undervisning i respektive ämne utifrån olika perspektiv.

Hur ämnet uppfattas av lärare och elever, och vilka uttryck ämnet får i undervisningen är vanliga forskningsfrågor. SO-ämnena har också en viktig roll för undervisningens externa mål, sådana mål som gäller utanför de specifika ämneskunskaperna, inte mist kring demokrati och samhällsengagemang. Forskning om SO-ämnenas externa mål är också en viktig del av forskningsfältet.

Inriktning på bevakningen 2021

Målet är att både ha med didaktisk forskning om flera specifika SO-ämnen och att även presentera forskning som tar upp gemensamma perspektiv. Forskning om undervisning i kontroversiella samhällsfrågor (ksf) har ökat de senaste åren och har både ämnesspecifika och ämnesövergripande perspektiv, och detta kommer att finnas med i bevakningen. Vi hoppas också på att det hinner komma forskning om pandemins och distansundervisningens specifika påverkan på undervisningen i SO-ämnen och att detta kan finnas med i bevakningen.

Specialpedagogik

Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping ansvarar för bevakningsområdet specialpedagogik. Ansvarig för uppdraget är filosofie doktor Gunvie Möllås. Länk till annan webbplats. Avdelningen för psykologi och pedagogik.

Forskning om specialpedagogik

Forskning om specialpedagogik

Målgrupp

Det specialpedagogiska forskningsområdet är mångsidigt och omfattar samtliga skolformer. Till målgruppen hör de som på olika sätt bidrar till att skapa förutsättningar för alla barns och elevers lärande och utveckling. Det handlar om beslutsfattare på olika nivåer och alla yrkesgrupper som har ansvar för och deltar i arbetet med barn, ungdomar och vuxna.

Forskningsfältet

Specialpedagogiken har sin grund i pedagogiken, men det finns kopplingar till andra vetenskapliga discipliner som psykologi, medicin och sociologi. Den rymmer alltså en riklig mängd studieobjekt med varierande inriktningar och fokus, vilket också krävs för att belysa och utveckla kunskapsområdets komplexitet.

Ideologiska frågeställningar som rör demokrati, likvärdighet, rättvisa, jämlikhet, maktförhållanden och kontroll kan stå i centrum. Det kan vara utbildningens organisering, innehåll och genomförande i den vardagliga praktiken som undersöks. Här kan nämnas pedagogiska och didaktiska frågor, samverkan, ledarskap, specifika yrkesprofessioner, grupprocesser, inkluderings- och exkluderingsprocesser. På individnivå kan forskning om exempelvis funktionsnedsättningar och individers möjlighet till delaktighet och självbestämmande stå i fokus.

Inriktning på bevakningen 2022

Vi har en strävan efter att bevaka forskning som genomförs på olika nivåer och i varierande skolformer. Om det är möjligt görs försök till tematisering, där åtminstone några artiklar faller inom ett visst område. För närvarande beskrivs forskning om olika funktionsnedsättningar, sett utifrån olika perspektiv. Sökarljuset riktas även mot språkutveckling och studier som belyser pandemins konsekvenser.

Forskning om specialpedagogik

Målgrupp

Det specialpedagogiska forskningsområdet är mångsidigt och omfattar samtliga skolformer. Till målgruppen hör de som på olika sätt bidrar till att skapa förutsättningar för alla barns och elevers lärande och utveckling. Det handlar om beslutsfattare på olika nivåer och alla yrkesgrupper som har ansvar för och deltar i arbetet med barn, ungdomar och vuxna.

Forskningsfältet

Specialpedagogiken har sin grund i pedagogiken, men det finns kopplingar till andra vetenskapliga discipliner som psykologi, medicin och sociologi. Den rymmer alltså en riklig mängd studieobjekt med varierande inriktningar och fokus, vilket också krävs för att belysa och utveckla kunskapsområdets komplexitet.

Ideologiska frågeställningar som rör demokrati, likvärdighet, rättvisa, jämlikhet, maktförhållanden och kontroll kan stå i centrum. Det kan vara utbildningens organisering, innehåll och genomförande i den vardagliga praktiken som undersöks. Här kan nämnas pedagogiska och didaktiska frågor, samverkan, ledarskap, specifika yrkesprofessioner, grupprocesser, inkluderings- och exkluderingsprocesser. På individnivå kan forskning om exempelvis funktionsnedsättningar och individers möjlighet till delaktighet och självbestämmande stå i fokus.

Inriktning på bevakningen 2022

Vi har en strävan efter att bevaka forskning som genomförs på olika nivåer och i varierande skolformer. Om det är möjligt görs försök till tematisering, där åtminstone några artiklar faller inom ett visst område. För närvarande beskrivs forskning om olika funktionsnedsättningar, sett utifrån olika perspektiv. Sökarljuset riktas även mot språkutveckling och studier som belyser pandemins konsekvenser.

Senast uppdaterad 06 december 2021

Innehåll på denna sida