Fritidshemmets pedagogik utgör en stor potential för lärande i matematik

I läroplanen lyfts matematik fram som ett område som fritidshemmets undervisning ska behandla. För att fritidshemmets potential att bidra positivt till elevers lärande i matematik ska tillvaratas, är det viktigt att skapandet av matematik utgår från fritidshemmets specifika pedagogiska arbetsformer.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Anna Wallin vid Stockholms universitet har i sin doktorsavhandling studerat hur matematik i fritidshem kan gå till, utifrån ett verksamhetsnära perspektiv. Detta är ett område som det finns lite forskningsbaserad kunskap om. En betydelsefull utgångspunkt i avhandlingen är att studera hur matematik går till i fritidshemmets specifika pedagogiska kontext.

I läroplanens del 4 som avser fritidshemmet, anges både former och innehåll för vad elever ska möta i undervisningen. Gällande formerna framhålls att ”lärandet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat samt utgå från elevernas behov, intressen och initiativ ”. I det centrala innehållet är matematik ett framlyft område och beskrivs i termer av att det ska ”användas som redskap för att beskriva vardagliga företeelser och för att lösa vardagliga problem” (Skolverket, 2022).

Studien tar utgångspunkt i hur personal i fritidshem tar sig an läroplanens skrivningar om matematik och hur dessa processas, görs och förstås. Vidare problematiseras de spänningar som ofta framhålls finnas i uppdraget. Som att i undervisningen utgå från elevers intressen och samtidigt bearbeta ett specifikt innehåll, exempelvis matematik.

Studiens resultat bygger på data som samlats in i form av att personal registrerat olika matematiska aktiviteter, deltagande observationer och intervjuer med både personal och elever i två olika fritidshem.

Vad kan matematik vara i fritidshem?

För att närma sig vad matematik kan vara i fritidshem tar studien sin utgångspunkt i Alan Bishops sex identifierade matematiska aktiviteter som finns i olika kontexter och kulturer där deltagarna

räknar
lokaliserar
mäter
designar
leker
förklarar.

Dessa olika aktiviteter visar på den mångfald av sammanhang där matematik används. Förutom matematiska aktiviteter spelar, enligt Bishop, också matematiska värderingar en roll, vilket handlar om hur man ser på matematik.

Exempelvis finns ofta skillnader hur matematik värderas i olika miljöer som i fritidshem respektive i skola, vilket får konsekvenser för hur lärare tar sig an matematik. I ett skolsammanhang utgör matematiken oftast förgrunden på en matematiklektion medan matematik i fritidshem snarare blir en bakgrund för att exempelvis kunna spela ett spel tillsammans med kompisar och där socialt relationsskapande ses som det centrala.

Matematik i fritidshem – att matematik-a

Studien visar att många olika aktiviteter som sker i fritidshem kan härledas till matematik. För att lyfta fram den matematik som skapas i fritidshem används i studien begreppet ”matematik-a”. Det innebär att viktiga kännetecken för hur matematik skapas är att

det är något som sker i samspel mellan elever, personal, material och kontext
lek och socialt samspel är centralt
material är betydelsefullt. Det handlar om vilket material elever får tillgång till och hur det används, vilket får stor betydelse för vilka matematikaktiviteter som sker
matematikaktiviteterna ofta utgår från elevers intressen
elevernas användning av matematik i fritidshem inte bedöms eller värderas.

Olika sätt som matematik skapas i fritidshem

Studien lyfter även fram olika sätt som matematik skapas i fritidshem mellan personal och elever och elever emellan samt i relation till olika typer av material. Här spelar också miljön stor roll för vad som händer i de olika situationerna.

Helt informell. Matematik sker spontant i stunden, exempelvis i en café-lek där elever använder matematik genom att köpa och sälja varor.
Halvt informell. Personalen initierar ett material i en leksituation, som robotar att programmera, som leder till att olika matematiska frågeställningar aktualiseras.
Halvt formell. Här tar personalen en tydligare utgångspunkt i matematik genom att de exempelvis ställer frågor kring ett matematiskt innehåll under en samling.
Helt formell. En situation där ett tydligt matematiskt innehåll sker. I studien exemplifieras det med studiehjälp som genomförs av lärare under fritidshemstid.

Betydelsefullt i de olika sätten som matematik skapas i fritidshem är vilken roll elever respektive personal får i de olika situationerna. I de två första sätten: helt informell och halvt informell får eleven en aktiv roll medan personalen stödjer elevernas aktiviteter och exempelvis initierar material.

Det sker mycket interaktion mellan eleverna kring matematik. Eleverna positioneras som att de är matematiska, vilket betyder att de ses som kunniga och initierade att kunna använda matematik.

I de två senare sätten: halvt formell och helt formell har personalen en tydligare ledarroll och aktiviteterna utgår till stor del från deras planeringar. Eleverna får framför allt en roll i att interagera med den vuxna, exempelvis genom att svara på frågor.

I dessa situationer positioneras eleven i stället som någon som kan bli matematisk. Exempelvis genom att man som elev behöver träna mer på matematik.

I studien beskrivs hur dessa olika sätt att ta sig an matematik sker parallellt. De har olika syften och svarar också mot olika behov och syften i fritidshemmet.

Betydelsefullt för arbetet med matematik i fritidshem

För att utveckla arbetet med matematik i fritidshemmet är studiens följande resultat om lärares arbetssätt centrala och betydelsefulla:

Utgå från fritidshemmets specifika arbetsformer och ta tillvara den potential dessa utgör för att arbeta med matematik på ett annat sätt än i skolan. Det gör att elever kan närma sig matematik på ett annat sätt och tillägna sig både viktiga färdigheter och förmågor.
Reflektera i arbetslaget över vad matematik kan vara i det egna fritidshemmet och hur det kan tas tillvara.
Iscensätt situationer som uppmuntrar till matematik.
Reflektera över er roll som personal, respektive hur eleverna positioneras i olika matematikaktiviteter.
Var följsam för elevers egna initiativ, exempelvis i leken där personalen kan berika leken med olika typer av matematiskt innehåll utan att för det styra eller ta över elevernas lek.

Text: Helene Elvstrand, Linköpings universitet