Missvisande resultat kan förklara skillnader mellan nationella prov och betyg

Lärare upplever att betyget på de nationella proven kan vara missvisande på grund av hur proven är utformade. Men skillnaderna mellan provbetyg och betyg kan också bero på att proven gett läraren information om elevers kunskapsbrister som sedan hunnit åtgärdas innan betyget satts. Det visar en studie om tänkbara förklaringar till att resultaten på de nationella proven och elevernas ämnesbetyg skiljer sig åt.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

2018 skärptes skrivningen i skollagen om hur lärare ska hantera resultat på nationella prov (NP) genom formuleringen att lärare vid betygssättningen ska ”särskilt beakta” elevens resultat på NP om sådant ges i ämnet. Det framgår inte hur dessa ska beaktas eller vilken vikt de ska ha i relation till övrigt betygsunderlag. I de allmänna råden om betyg och betygssättning ges viss vägledning.

Det finns ingen forskning som undersökt hur lärarna hanterar detta och forskarna Anders Jönsson och Alli Klapp fann det därför intressant att undersöka hur lärare förklarar skillnader mellan provresultat och ämnesbetyg. I studien ingår 21 lärare som undervisar i historia eller fysik på grundskolan.

Resultaten från en så liten studie kan inte generaliseras, men de kan bidra till förståelse av relationen mellan betyg och provresultat ur lärares perspektiv. Lärarna har själva anmält intresse att delta via sociala medier.

Stora skillnader mellan provbetyg och ämnesbetyg

Andelen elever som får samma ämnesbetyg som provbetyg varierar mellan 61 och 73 procent i de olika ämnena, enligt Skolverket (2019). Det är vanligast att betygen är högre, förutom i engelska där de är lägre. I en rapport från Skolinspektionen (2018) framgår att mer än hälften av elevlösningarna fick olika bedömningar av skolans lärare och Skolinspektionens bedömare när en ombedömning genomfördes.

I årskurs 9 ges NP i tio ämnen men eftersom endast ett av ämnena inom NO och SO ges varje år så skriver den enskilde eleven fem prov. Dessa består av delprov, vilket innebär att det kan bli upp till 16 tillfällen. Till skillnad från betygssättningen, där alla krav måste vara uppfyllda för en betygsnivå, är bedömningen på flera av de nationella proven tydligt kompensatorisk. Det innebär att en elev exempelvis kan få betyget E på provet som helhet trots att det finns delprov som är underkända.

Missvisande prov eller åtgärdade brister

Det huvudsakliga skälet till att elevens ämnesbetyg blir annorlunda än resultatet på nationella provet är att provresultaten anses vara missvisande. En anledning till detta är att principen för sammanvägningen döljer elevernas brister genom att brister i ett delprov kan uppvägas av att eleven lyckats i ett annat delprov. Denna orsak framförs av samtliga lärare i engelska.

Ett annat skäl är att provet inte testar hela kursplanen utan att det finns delar som inte prövas, och därmed blir provet missvisande. Det finns också uppfattningar som spretar åt olika håll, exempelvis menar en del av fysiklärarna att elevernas faktakunskaper spelar för liten roll i proven medan andra menar att proven i stället testar detaljkunskaper i alltför stor utsträckning.

Ytterligare en orsak som framförs är att elever som är vana vid att ha tillgång till anpassningar i undervisningen inte får detta på proven och att proven därför blir missvisande. Det kan gälla elever med dyslexi som brukar använda talsyntes eller nyanlända elever med bristande ordkunskap. Eleverna kan också drabbas av stress vid provtillfället vilket kan påverka resultatet, enligt lärarna.

Skillnader mellan provresultat och ämnesbetyg kan också uppstå genom att lärarna genom de nationella proven upptäcker brister i elevernas kunskaper som de sedan hinner arbeta med i undervisningen fram till dess betyg ska sättas. Bristerna hinner därmed avhjälpas innan betyget sätts.

Ingen extern påverkan enligt lärarna

Utifrån tidigare forskning finns det anledning att anta att lärare väger in andra faktorer i betygen förutom elevers kunskaper och att extern påverkan från skolledning och/eller vårdnadshavare kan ha betydelse. Författarna menar att det särskilt i Sverige finns skäl att anta att extern press på läraren kan ha stort inflytande.

Detta eftersom vi dels har en gräns för godkända prestationer i vårt betygssystem och att betygen i årskurs 9 avgör om eleven kommer in på ett nationellt gymnasieprogram. Dessutom har vi en konkurrenssituation mellan skolor. Det visade sig dock i studien att ingen av läraren tog upp extern påverkan som en faktor av betydelse när det gäller skillnaden mellan provbetyg och ämnesbetyg.

Inte den egna praktiken

I diskussionen lyfts fram att de intervjuade lärarna tycks ha analyserat tänkbara avvikelser och att processen när lärarna beaktar resultaten framstår som genomtänkt. Lärarna utgår ifrån att det är provresultaten som är missvisande och det egna betygsunderlaget antas vara mer rättvisande.

Ett viktigt argument här är att lärarna har ett mer omfattande underlag än vad ett nationellt prov kan ge. Författarna menar dock att det är anmärkningsvärt att ingen av lärarna lyfter fram sin egen bedömningspraktik som bidragande till skillnaderna.

Bättre att särskilt beakta delproven

En annan möjlig förklaring till lärarnas upplevelser av att de nationella proven kan vara missvisande förs fram av forskarna. Den handlar om relationen mellan NP-resultatet och ämnesbetyget när läraren jämför dem inför betygssättningen. Den jämförelsen sker vanligtvis gentemot det sammanfattande NP-betyget.

Både provbetyg och ämnesbetyg använder den ordinarie betygsskalan, vilket inbjuder till att jämföra dessa rakt av och att beakta det sammanfattande provbetyget snarare än resultaten på delproven i betygsunderlaget. Ett förslag förs fram om att i stället betrakta de olika delproven som bidrag till betygsunderlaget.

Text: Agneta Grönlund

Källor:

Jönsson, A., & Klapp, A. (2020). Svenska lärares syn på avvikelser mellan resultat på nationella prov och ämnesbetyg Länk till annan webbplats.. Educare - Vetenskapliga Skrifter, (4), 88-108.

Skolinspektionen (2018). Ombedömning av nationella prov 2017 – Fortsatt stora skillnader. Rapport 2017:342. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket (2019). Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor. Rapport 475. Stockholm: Skolverket.

Sverige Betygsutredningen 2018 (2020). Bygga, bedöma, betygssätta: betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper Länk till annan webbplats.. Stockholm: Norstedts juridik.

Publicerad 05 oktober 2021.