Betygssättning försvårar grupparbeten

Förutsättningarna för samarbete i grupp är bättre i årskurs 5 än i årskurs 8, enligt en svensk studie. Elever i årskurs 8 ger uttryck för mer konkurrenstänkande än samarbete i jämförelse med eleverna i årskurs 5, särskilt bland flickor. Resultatet pekar på att betygssättning kan försämra möjligheterna att använda grupparbete som ett sätt att utveckla elevers samarbetsförmågor.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Grupparbete är en arbetsmetod som kan ge elever möjlighet att utveckla samarbetsförmågor som att lyssna på andra och uttrycka sig tydligt. Att arbeta i grupp kan ge utrymme för kreativitet och nya idéer när olika perspektiv möts.

Tidigare forskning har pekat på att grupparbeten kan försvåra lärarens bedömningsarbete. Utmaningarna består dels i att läraren inte kan följa arbetet i alla grupper och dels i att gruppen ofta producerar en gemensam slutprodukt där individuella bidrag och enskilda elevers kunskaper kan vara svåra att urskilja.

Den här studien fokuserar på grupparbetets möjligheter och utmaningar utifrån elevernas perspektiv. Syftet med studien var att undersöka vad som påverkar elevers uppfattningar om sina möjligheter att som grupp genomföra en arbetsuppgift.

Samarbete eller konkurrens

Arbete i grupp kan både inspirera elever och vara en källa till frustration. Att bli bedömd som del i en grupp kan leda till samarbete men det kan också bidra till konkurrens mellan gruppmedlemmar, visar tidigare forskning. I den här studien tillfrågades eleverna individuellt genom en enkät om sin tillit till den egna och gruppens förmåga att genomföra en uppgift. De tillfrågades också om hur de upplever det ömsesidiga beroende som ofta uppstår när elever tillsammans ska åstadkomma en produkt eller lösa en uppgift och därmed blir beroende av varandra.

Ömsesidigt beroende kan vara positivt och bidra till möjligheter till samarbete mellan gruppmedlemmar men det kan också vara negativt, vilket kan skapa konkurrens. Om medlemmar upplever det ömsesidiga beroendet i gruppen som positivt genom att det främjar samarbete finns bättre förutsättningar för gruppen att klara av sin uppgift. Eleverna tillfrågades också om sin uppfattning om hur viktigt det är att få bra betyg.

I studien ingick elever i årskurs 5 och årskurs 8 och intresset riktades mot att undersöka eventuella skillnader mellan årskurserna och mellan flickor och pojkar. Datamaterialet bestod av 283 enkäter från 135 flickor och 148 pojkar från fem olika skolor i fem städer. Enkäten utgjordes av fyra delar som tillsammans behandlade

  • den egna ansträngningen under grupparbete
  • upplevelsen av att arbeta med andra
  • känslor av att bli bedömd och betygssatt tillsammans med andra
  • hur viktigt grupparbete var för individen.

Mer konkurrens i årskurs 8

Studiens resultat visar att elevers tillit till den egna förmågan och känslan av ömsesidigt beroende bidrar till en starkare tilltro till gruppens kollektiva förmåga att klara av en uppgift. Detta gäller oberoende av skola, kön och årskurs. Därför är det värdefullt att sträva efter att såväl de enskilda medlemmarna i gruppen som gruppen som helhet tror sig om att klara av uppgiften.

Resultatet visar också skillnader mellan årskurs 5 och årskurs 8. Forskarna tolkar resultaten som att det finns bättre förutsättningar för samarbete i årskurs 5 än i årskurs 8 och därmed också bättre förutsättningar för att genomföra gruppuppgifter.

Exempelvis svarade eleverna i årskurs 8 att de i större utsträckning upplever det ömsesidiga beroendet mellan gruppmedlemmarna som negativt. Detta gäller i synnerhet flickorna där synen på beroendet mellan gruppmedlemmarna förändrades markant mellan de olika årskurserna. Skillnaderna mellan könen var betydligt mindre i årskurs 5.

Forskarnas tolkning är att detta kan bero på att elever i årskurs 8 påverkas av att de kommer att betygsättas. Studien visar att det är viktigare för flickorna att få bra betyg än det är för pojkarna. Det kan vara så att strävan efter bra betyg skapar en konkurrenssituation inom gruppen vilket påverkar uppfattningarna om grupparbete som något negativt bland flickorna i årskurs 8.

Uppgiftens konstruktion har betydelse

Av studien framgår att ett viktigt utvecklingsområde är att hitta former för grupparbete där konkurrens mellan gruppmedlemmar minimeras även i senare årskurser. Här kan uppgiftens konstruktion ha betydelse eftersom det är viktigt att eleverna upplever att samarbete faktiskt behövs för att klara uppgiften.

Tidigare svensk forskning visar också att bedömning av grupparbete ofta saknar fokus och tydlighet. Det är av stor vikt att läraren skapar tydlighet om vad som bedöms och hur den enskilda elevens kunskaper och förmågor kan urskiljas även när arbetet sker i grupp. Att involvera eleverna i samtal om hur bedömning kommer att genomföras kan vara ett sätt att öka tydligheten. Uppgifter där samarbete krävs och samtal om bedömning skulle kunna bidra till att grupparbete får bättre förutsättningar även i årskurser där betyg sätts.

Text: Agneta Grönlund 

Källor:

Forslund Frykedal, K., Hammar Chiriac, E. & Rosander, M. (2019). Efficacy beliefs and interdependens when being assessed working in a group. Educational Studies, DOI: 10.1080/03055698.2019.1706039.

Forslund Frykedal, K. (2020). Bedömning vid grupparbete. I E. Hammar Chiriac & A. Hempel (Red.), Handbok för grupparbete: att skapa fungerade grupparbeten vid undervisning. Lund: Studentlitteratur.

Publicerad 23 september 2020.  Senast uppdaterad 02 oktober 2020.