Fyra vägar till delaktighet för elever vid hela-skolan-perspektiv på lärande för hållbar utveckling

Elevers delaktighet kan se olika ut och finnas inom olika områden. I en norsk studie presenterar forskare en modell med fyra vägar till delaktighet och ett frågeformulär för att mäta elevers upplevelse av delaktighet. Resultat från norska gymnasieskolor visar att eleverna upplevde låg delaktighet förutom när det gäller påverkan via elevråd.

Ett demokratiskt arbetssätt är en viktig aspekt inom lärande för hållbar utveckling. För att elever ska få möjlighet att utveckla en förståelse för hur de som medborgare i ett demokratiskt samhälle kan vara med och påverka behöver de få uppleva delaktighet i frågor som rör dem själva.

Delaktighet är därför en viktig aspekt av ett hela-skolan-perspektiv på lärande för hållbar utveckling. Ett hela-skolan-perspektiv på lärande för hållbar utveckling innebär att hela skolan involveras i arbetet och att lärande för hållbar utveckling integreras i alla dess delar. Alla inblandade behöver då få möjlighet till delaktighet, elever såväl som lärare och rektorer.

Utvärdering av elevers upplevelse av delaktighet och inflytande är därför viktig för att avgöra om skolor uppnår målen med ett hela-skolan-perspektiv på lärande för hållbar utveckling. Ane Eir Torsdottir och hennes kollegor har i en studie i Norge utvecklat ett instrument som kan användas vid sådana utvärderingar.

Resultaten visar att det finns fyra olika vägar till delaktighet som eleverna ser. Eleverna som svarade på enkäten upplevde relativt låg delaktighet inom de olika vägarna förutom när det gällde inflytande via elevrådet.

Forskarna tog fram en modell av elevers uppfattningar om sin delaktighet

I studien utvecklade och testade forskarna ett frågeformulär med 21 påståenden om elevernas uppfattning om sitt inflytande inom olika områden som är viktiga ur ett hela-skolan-perspektiv på lärande för hållbar utveckling. För varje påstående får eleverna ta ställning till i vilken utsträckning de håller med eller inte håller med om påståendena. Totalt deltog 902 elever från tre olika gymnasieskolor i Norge i studien.

Från början utformades frågeformuläret för att mäta fem olika områden, men utifrån resultatet utkristalliserade sig en modell med fyra områden. Forskarna kallar områdena för vägar till delaktighet:

• elevråd
• skola och ledarskap
• undervisning och lärande för hållbar utveckling
• samverkan med det omgivande samhället.

För att få en djupare förståelse för vad elevernas svar på frågeformuläret kan innebära gjorde forskarna också gruppintervjuer med fyra grupper av elever.

Elever upplever att de har visst inflytande över skolans beslut via elevråd

En väg till delaktighet i frågeformuläret handlar om vilka möjligheter eleverna upplever sig ha att påverka via elevrådet. Exempel på ett påstående inom det området är “Elevrådet representerar eleverna på ett bra sätt”. Elevrådet var den enda vägen till delaktighet där elevernas svar låg över mitten av skalan, och där de alltså tenderade att hålla med om påståendena i stället för att inte hålla med.

I gruppintervjuerna resonerade eleverna om hur elevråden fungerar. Resultaten visar att eleverna upplevde att elevrådsrepresentanterna på deras skolor representerade klasserna på ett bra sätt och förde vidare deras åsikter.

Däremot upplevde de att frågorna som elevråden kan påverka ofta inte är de som är viktigast för eleverna. De resonerade om att det kan bero på att det är lättare för skolan att i första hand låta elever påverka mindre frågor. Och eftersom det alltid dyker upp nya sådana frågor kommer aldrig turen till de större frågorna. Det framkom också att det ibland saknas struktur och utbildning för att elevrådsrepresentanterna ska kunna förmedla andra elevers åsikter.

Möjligheterna är få för elever att nå fram till skolans ledarskap

När det gäller möjligheterna att påverka beslut på en övergripande skolnivå via vägen till delaktighet som forskarna kallar “Skola och ledarskap”, visar resultaten mindre möjligheter. Ett exempel på ett påstående i frågeformuläret om denna väg till delaktighet är “Jag kan påverka åtgärder som gör skolan mer miljövänlig”.

I gruppintervjun framkom att de elever som inte är med i elevrådet såg få möjligheter till att delta i beslut. De upplevde också att ledarskapet visserligen inte såg ned på studenterna, men att skolledarna och lärarna i egenskap av vuxna var de som tog besluten. Ofta saknade eleverna även förklaringar till varför deras åsikter inte tagits hänsyn till, exempelvis när scheman ändrats så att de fungerar sämre för eleverna.

Det framkom också att elever ibland hittade nya vägar att påverka. När ett stort antal elever utnyttjade möjligheten att ge “tummen ner” till meddelanden i en meddelande-app som en skola använde hade de vid ett tillfälle fått skolan att dra tillbaka ett beslut.

Det finns många utmaningar för elevers delaktighet i beslut om undervisningen

“Undervisning och lärande för hållbar utveckling” är en väg till delaktighet som i frågeformuläret innehåller påståenden om elevernas möjlighet till inflytande på undervisningen. Påståendena handlar om inflytande på innehåll, lärandemål, lärandeaktiviteter och bedömning. Ett exempel är “Jag kan påverka var undervisningen sker när vi arbetar med temat hållbar utveckling”.

Eleverna som var med i gruppintervjuerna menade att deras lärare la mer tid på ämnen som eleverna tyckte var intressanta, men denna möjlighet till påverkan var ganska liten. Ibland frågade lärarna eleverna om hur de vill att undervisningen ska gå till, men det var inte säkert att lärarna följde detta.

Flera elever nämnde att de ibland fick vara med och specificera lärandemålen för att uppfylla de kompetensmål som finns i den norska läroplanen. Detta visade sig vara svårt och ledde till ganska vaga lärandemål. Men eleverna såg det ändå som en viktig erfarenhet av delaktighet, som dock kräver mer förberedelse än vad de fått.

Eleverna menade också att lärarna ofta har goda intentioner, men att det helt enkelt var svårt för dem att möjliggöra elevernas inflytande med tanke på begränsningar som tid, läroplan och examinationer.

Samverkan med omgivande samhället styrs av lärarna

Den fjärde vägen till delaktighet handlar om vilken möjlighet eleverna har att påverka samarbeten med det omgivande samhället. I frågeformuläret innehåller området påståenden om vilka samarbeten som ska ske och vilka lokala frågor som de ska arbeta med. Ett exempel på ett påstående är “Jag kan påverka vilka platser i vår lokala miljö som vi ska besöka”.

Studien gjordes under covid-19-pandemin, vilket innebar att eleverna i större utsträckning hade distansundervisning. Det innebar också färre möjligheter till besök i det omgivande samhället. Men de elever i gruppintervjuerna som hade erfarenhet av att arbeta med det omgivande samhället menade att de inte hade något inflytande på vad som hände vid detta arbete.

Modellen med fyra vägar till delaktighet kan ge stöd för skolutveckling

Sammantaget tyder resultaten på att eleverna i studien upplevde ganska låga möjligheter till delaktighet inom tre av de fyra vägarna till delaktighet. Forskarna menar dock att det utifrån frågeformuläret inte går att säga vad som är en bra eller tillräcklig nivå av delaktighet.

Detta behöver bedömas från fall till fall. De menar dock att skolorna i undersökningen ännu inte helt stödjer en kultur med autentisk delaktighet för elever, något som är en viktig del av ett hela-skolan-perspektiv på lärande för hållbar utveckling. På så sätt visar resultaten på vilka möjligheter som finns för vidare utveckling av elevers delaktighet.

Forskarna menar att skolledare och lärare kan använda modellen med de fyra vägarna till delaktighet som underlag för diskussioner på skolor som vill utveckla elevers demokratiska deltagande. Det kan, enligt forskarna, ge stöd för att avgöra inom vilka områden det finns möjlighet att öka elevers delaktighet och var det inte finns det. Frågeformuläret kan användas för att öka kunskapen om nuläget, samt för utvärdering av utvecklingsprojekt om elevers delaktighet.

Text: Gunnar Höst, Linköpings universitet

Källor:

Torsdottir, A. E., Sinnes, A. T., Olsson, D., & Wals, A. (2023). Do students have anything to say? Student participation in a whole school approach to sustainability. Länk till annan webbplats. Environmental Education Research, 30(4), 519–543.