Hela-skolan-perspektiv på lärande för hållbar utveckling kräver tålamod från skolledare

Det är viktigt att skolledare skapar stödjande strukturer vid införande av ett hela-skolan-perspektiv på lärande för hållbar utveckling. Det visar en studie där forskare undersökte hur ett skolutvecklingsprojekt med detta som syfte utvecklade sig. Bland annat såg de att de skolor som lyckades väl hade en sammanhållen organisation.

Lärande för hållbar utveckling innebär en undervisning som genom både sin form och sitt innehåll ger elever verktyg och handlingskompetens för att kunna bidra till en hållbar utveckling i samhället. Till exempel är det viktigt att elever blir delaktiga och får stöd i att se hållbarhetsfrågors komplexitet.

För att lärande för hållbar utveckling ska fungera bra, och inte vara beroende av enskilda engagerade lärare, är det viktigt att alla berörda medverkar. Det innebär till exempel att såväl lärare och elever som skolledare behöver vara involverade, något som kallas för ett “hela-skolan-perspektiv” på lärande för hållbar utveckling.

Men hur kan skolledare stödja skolutveckling utifrån ett sådant perspektiv? Forskning kan ge inspiration och stöd för detta.

I en studie har Anette Forssten Seiser med kollegor vid Karlstads universitet undersökt vilken funktion ledarskapet hade när lärande för hållbar utveckling utifrån ett hela-skolan-perspektiv infördes i en kommun. Resultaten visar bland annat att ett viktigt fokus är att understödja skolans kapacitet till förbättring, till exempel genom kunskap om vilka faser som en förbättringsprocess består av, vilka roller som är viktiga och hur skolans förbättringshistoria ser ut.

– Vår studie visar att skolutveckling inte är någon linjär och enkel process, utan kräver samverkan mellan flera aktörer och att de som påverkas av förändringarna ges möjlighet att bli delaktiga och engagerade. Det är också viktigt att det finns en skolledning som visar åt vilket håll utvecklingen ska gå, säger Anette Forssten Seiser.

Helhetsperspektiv och autentiska problem utmärker hela-skolan-projekt

Med två års mellanrum intervjuade forskarna rektorer för fem skolor som deltog i ett projekt med syfte att utveckla lärande för hållbar utveckling på skolorna. Alla skolorna ligger i samma kommun. Den första intervjun skedde under tiden som projektet genomfördes, medan den andra intervjun gjordes när projektet var färdigt.

Av de fem skolor som deltog i projektet gjorde två det baserat på ett intresse för projektet medan tre av skolorna deltog på grund av krav från den kommunala huvudmannen med anledning av låga resultat eller negativ utvärdering av Skolinspektionen. I studien förekom såväl grundskolor som gymnasieskolor.

Utgångspunkten för projektet var att fokusera på ett hela-skolan-perspektiv på lärande för hållbar utveckling. Detta innebär ett helhetsperspektiv, med deltagande från alla inblandade parter och ett fokus på undervisning som kopplar till autentiska problem i samhället, som till exempel hur vi ska minska utsläppen av växthusgaser. Tanken är att skolan på så sätt ska kunna bidra till förändring mot ett mer hållbart samhälle.

Långsiktiga strategier är viktiga för lyckad implementering

Projektet som skolorna i studien deltog i utgick från en modell för hur en skola som utgår från ett hela-skolan-perspektiv på lärande för hållbar utveckling kan bli möjlig. Enligt modellen ska skolorna utveckla följande:

• Skapa en gemensam vision om lärande för hållbar utveckling.
• Genomföra och integrera visionen i skolans rutiner och organisationsstrukturer.
• Skapa ett ömsesidigt utbyte mellan skolans interna organisation och omgivningen för att kunna möta samhällets behov och förändring.

Rent konkret genomfördes projektet i form av fortbildning för alla nivåer av skolorganisationen och alla undervisningsämnen. Under projektet arrangerades gemensamma konferenser om lärande för hållbar utveckling och olika nätverksmöten. Alla skolorna valde ut handledare med uppgiften att ge stöd till sina kollegor i att utveckla undervisning för hållbar utveckling.

En viktig strategi i projektet var att involvera rektorerna och uppmuntra dem att tillsammans med handledarna leda processen. Både rektorerna och handledarna hade regelbundna möten med projektledarna för projektet.

Forskarna analyserade intervjuerna med rektorerna för att få veta hur utvecklingsprocessen gått till på varje skola. Genom att kombinera sina resultat med resultat från tidigare forskning föreslår forskarna riktlinjer för hur utveckling av lärande för hållbar utveckling utifrån ett hela-skolan-perspektiv kan stödjas genom tre olika faser:

• Initiering
• Implementering
• Institutionalisering

Riktlinjerna kan ge vägledning till skolledare om hur de genom sitt ledarskap kan stödja skolans kapacitet till förbättring när det gäller hela-skolan-perspektiv på lärande för hållbar utveckling.

Visionären har en viktig roll under initieringen

Initieringsfasen pågår från ett halvt till ett år. Målet med fasen är att skapa nyfikenhet på lärande för hållbar utveckling. I projektet gjordes det genom konferenser, studiebesök och workshoppar.

I denna fas är visionären en viktig roll, som i detta fall utgjordes av projektledarna. Eftersom de är externa personer kräver detta att ledarskapet efter hand tas upp av rektorer och handledare.

Engagerade lärare kan i initieringsfasen ta rollen som innovatörer och tidiga användare, och det är viktigt att de får stöd. Det är även viktigt att börja utveckla ett delat ledarskap, eftersom senare faser kan innehålla mycket konflikter och en enad ledning blir därför viktig.

Implementeringen kan vara lång och konfliktfylld

Implementeringsfasen kan pågå i upp till sju år. Målet med fasen är att utveckla en samarbetskultur där individualistiska normer utmanas. I denna fas behöver alla lärare, och inte bara de redan engagerade, arbeta med lärande för hållbar utveckling. Ledarna behöver organisera lärarna ämnesövergripande, och ge stöd till gemensamma aktiviteter. Det är även viktigt att ge utrymme för fortbildning.

Det finns risk att det uppstår konflikter i denna fas, särskilt om normen är att se lärare som experter inom ett avgränsat ämne. Det är därför viktigt att ha tillräckligt många handledare för att kunna hantera detta. En annan viktig roll är därmed pådrivaren, som ser till att alla åtminstone försöker arbeta med lärande för hållbar utveckling.

Exempel på problem som kan uppstå är att lärarna argumenterar för att de redan sedan tidigare arbetar med lärande för hållbar utveckling. Sådana argument kan tyda på en risk för att lärande för hållbar utveckling blir ett spel för gallerierna, där sådant som kan se ut som att det är kopplat till lärande för hållbar utveckling kanske inte är det (till exempel att dekorera väggarna med hållbarhetsmålen).

Implementeringsfasen kräver engagerade och operativa rektorer som är inblandade i arbetet. Det är också viktigt att skapa förtroende genom demokratiskt beslutsfattande.

Sammanhållen organisation är en framgångsfaktor för hela-skolan-perspektivet

En utgångspunkt för forskarna var att skolutveckling inte bara handlar om hur ledare agerar, utan också vilka strukturer de etablerar för att stödja lärande för hållbar utveckling ur ett hela-skolan-perspektiv. Forskarna såg tydliga skillnader mellan de skolor där hela-skolan-perspektivet blivit rutin och de skolor där arbetet hade stannat av.

De skolor som lyckats utveckla ett hela-skolan-arbete karaktäriserades av en sammanhållen organisation. Till exempel organiserade de undervisningen för att underlätta ämnesövergripande arbete och återkommande teman. De hade också tydliga kommunikationsvägar för att sprida hela-skolan-arbetet med hållbar utveckling.

Skolorna hade också strategier för att underlätta ett hållbart ledarskap, genom att ha delat eller delegerat ledarskap. På så sätt spreds kunskap och skolorna undvek att arbetet med hållbar utveckling allt för mycket skulle vila på enskilda individer.

Det visade sig också viktigt att skolans förbättringsarbete i lärande för hållbar utveckling är välkänt och dokumenterat. På så sätt minskar risken att arbetet avstannar vid byte av rektorer.

De skolor där arbetet med hållbar utveckling avstannat karaktäriserades i stället av många byten av rektorer och att lärarna i hög grad arbetade individuellt och inom sitt ämne. Sammantaget ledde detta till att det blev svårt att få i gång och upprätthålla arbetet med lärande för hållbar utveckling, och projektet blev därför utkonkurrerat av projektet Samverkan för bästa skola på vissa av skolorna.

Detta var något som förvånade Anette Forssten Seiser:

– Jag tänker att båda dessa projekt har samma önskan och strävan efter att göra skolor till goda platser för elevers lärande och utveckling. Men i stället för att integrera den pågående satsningen på lärande för hållbar utveckling i det nya projektet så valde man att börja helt från noll med en ny kartläggning och nya mål.

Fortsatt uppmärksamhet är viktig även under institutionaliseringsfasen

Institutionaliseringsfasen innebär att arbetet med hela-skolan-perspektivet på lärande för hållbar utveckling etablerats så att det kan beskrivas som “det är så vi arbetar här”. Arbetet ses då inte längre som nytt eller som ett projekt.

Detta innebär dock inte att rektorer kan släppa arbetet med hela-skolan-perspektivet. Det är fortfarande viktigt att stödja fortbildning och ämnesövergripande arbete. Annars finns det en risk att andra projekt kommer in och konkurrerar ut lärande för hållbar utveckling som arbetssätt.

Sammantaget visar studien hur svårt det kan vara att göra förändringar i skolor. Anette Forssten Seiser poängterar att projektet trots att det var välplanerat, resurser fanns, skolledningen var engagerad och att projektet var aktuellt och angeläget ändå bara fick fullt genomslag i två av de fem skolorna som deltog i studien. Hon hoppas att de riktlinjer som forskarna föreslår kan bidra till framtida skolutvecklingsprojekt.

– Riktlinjerna bygger på tidigare skolutvecklingsforskning samt empiriska data insamlad över tid i det här forskningsprojektet, vilket innebär att de har en vetenskaplig grund, säger Anette Forssten Seiser.

Text: Gunnar Höst

Källa:

Forssten Seiser, A., Mogren, A., Gericke, N., Berglund, T. & Olsson, D. (2022). Developing school leading guidelines facilitating a whole school approach to education for sustainable development. Länk till annan webbplats. Environmental Education Research.