Bra på planering, mindre bra på relationer – rektorers syn på nyexaminerade lärares kompetenser

Begreppet praxischock används ofta för att beskriva upplevelsen hos nyexaminerade lärare vid övergången från studier till skolpraktik. Vad kan man göra för att minska glappet mellan lärarutbildningen och skolpraktikens krav, behov och förväntningar? Rektorer identifierar relationsskapande som den största utmaningen och lektionsplanering som den största styrkan hos nyexaminerade lärare.

Denna artikel bygger på rapporten Rektorers syn på nyutexaminerade lärare av Collberg, Lindh och Lundberg. I rapporten, som publicerades under våren 2024, redovisas resultaten från ett forskningsprojekt på uppdrag av lärarutbildningarna vid lärosätena i Kristianstad, Lund och Malmö, till vilka forskarna var knutna.

Uppdragsgivarna vill veta om de lärarstudenter som de utbildar är förberedda för den yrkespraktik de senare ska arbeta i. De vill veta vad rektorer anser kännetecknar nyexaminerade lärare och vilka utvecklingsområden som framkommer. Undersökningen består av tre delstudier och mer än 100 rektorer i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan har deltagit.

Forskarna använder sig av den så kallade Q-metoden. Detta är en sammansatt metodik för att iaktta värderingar och attityder, vilket bland annat Brown beskriver i en artikel från 2019. Metodologin utvecklades av Stephenson och finns beskriven hans bok från 1953. Under senare tid har metoden kommit att användas alltmer i utbildningsvetenskaplig forskning, vilket framgår i en artikel av Lundberg, de Leeuw och Aliani från 2020.

Metoden innebär, förenklat uttryckt, att rektorerna har rangordnat utvalda påståenden om lärarkompetens hos nyexaminerade lärare. Ett exempel på påstående rörde kompetensen att planera undervisning och ett annat påstående rörde kompetensen att balansera graden av närhet och distans till barn och elever. I studien ingick även enkäter och gruppintervjuer.

Nyexaminerade lärare har digital kompetens och är förtrogna med läroplanen men kan sakna strategier

Rektorerna inom alla tre skolformerna anser att nyexaminerade lärare gör gedigna och kreativa planeringar av undervisningen. Baksidan är överplanering och brist på strategier om planeringarna inte håller.

Enligt rektorerna saknar de nya lärarna förmågan att göra rimliga överväganden. Det oförutsedda skapar stress och en känsla av otillräcklighet. Det som framkommer i delstudien med rektorer från förskolan är att planeringarna ofta är orealistiska för stora barngrupper.

Rapportförfattarna lyfter också fram att lärarutbildningen betonar formella planeringsmallar som är kopplade till styrdokument, teorier och forskning. Studenter lär sig använda dessa mallar under den verksamhetsförlagda utbildningen.

Enligt forskarna leder detta ofta till en rigid undervisning som saknar flexibilitet och spontanitet och därför anser de att lärarutbildningen bör omvärdera hur dessa mallar används och tydligare kommunicera deras syfte under och efter utbildningen.

Enligt rektorerna har de nyexaminerade lärarna god digital kompetens och även ingående läroplanskunskaper. De är även kunniga då det gäller aktuell forskning. Inom bland annat dessa områden anser rektorerna att de nya lärarna kan vara en tillgång för verksamheten.

Relationsskapande och läraryrkets komplexitet är en utmaning för nya lärare i alla skolformer

Av rektorernas utsagor framkommer att de nyexaminerade lärarna saknar förståelse för hela läraruppdraget, det vill säga för uppdragets komplexitet. Enligt rektorerna är de nya lärarna mest förberedda för kärnuppdraget, det vill säga undervisning, och de har svårt att se helheten.

Rektorerna inom samtliga skolformer anser att relationsskapande är det som framstår som mest utmanande för de nyexaminerade lärarna. Det gäller både i kontakten med vuxna i och utanför skolan och med barn och elever. Särskilt svårt är oväntade och svårhanterliga situationer med vårdnadshavare.

Enligt rektorerna har nyexaminerade lärare även svårt för att ta emot kritik från kollegor, bland annat eftersom det initialt saknas erfarenhet och självsäkerhet hos de nya lärarna. Det är även en utmaning att lösa konflikter som uppstår i undervisningen.

Att utbilda kompetenta lärare är ett gemensamt uppdrag för lärarutbildning och skolpraktik

Rapportförfattarna kommer fram till att utbilda kompetenta lärare är ett gemensamt uppdrag för både lärarutbildningen och skolpraktiken. Både utbildningen och skolpraktiken kan förbättras för att skapa bättre förutsättningar för de nyexaminerade lärarna. I rapporten redovisar man flera förslag utifrån sina forskningsresultat.

Vissa delar av läraruppdraget kräver erfarenhet och är svåra att tillägna sig under utbildningen, men det finns utvecklingsmöjligheter redan under utbildningen. Enligt forskarna finns det möjligheter till utveckling av exempelvis den verksamhetsförlagda utbildningen.

För att mildra praxischocken, upplevelsen av utmaningar och stress vid inträdet i yrket, är det lämpligt att den verksamhetsförlagda utbildningen i så stor utsträckning som möjligt speglar hela läraruppdraget och inte endast kärnuppdraget. Resultaten visar på att det är viktigt att möta olika elevgrupper. Då det gäller förskolan påpekar flera rektorer att studenterna behöver träna på större barngrupper.

Även relationsbyggande kräver erfarenhet, men rapportförfattarna menar att genom case-metodik, rollspel och microteaching, det vill säga att i en liten grupp träna sina undervisningsfärdigheter, kan lärarstudenter träna på relationer i olika situationer redan under utbildningen. På så sätt kan man iscensätta utvecklingssamtal, föräldrasamtal och olika former av konflikter.

Genom att undervisa varandra kan man pröva mer utmanande undervisningssituationer. Det är också möjligt att använda sig av virtuella klassrumspraktiker, men detta är mer resurskrävande och de är inte alltid tillgängliga.

Collberg, Lindh och Lundberg kommer till slutsatsen att även skolpraktiken behöver utvecklas. Ett sätt att underlätta för de nyexaminerade lärarna att göra ett bra arbete är att skapa rimliga förutsättningar och inte ha samma förväntningar på dem som på en erfaren lärare. Alltför höga förväntningar kan skapa stress.

Att samplanera med en erfaren kollega kan vara ett sätt att komma till rätta med överplanering av undervisning. Rektorer har här ett ansvar för att skapa en arbetsmiljö som möjliggör kollegialt samarbete, men även för att erbjuda en välkomnande atmosfär.

Skolverket har tagit fram riktlinjer för den introduktionsperiod som ska erbjudas nyanställda lärare som inte genomgått en sådan tidigare. Under introduktionsperioden ska den nya läraren ha tillgång till en mentor.

Vägledning för hur introduktionsperioden kan organiseras finns på Skolverkets hemsida. Olika former av mentorssystem används i andra länder, bland annat i Schweiz och Tyskland, för att stödja nya lärare.

Nyexaminerade lärare befinner sig i en egen utvecklingsfas och bör ses som en egen yrkeskategori i det nationella professionsprogrammet

Enligt Collberg, Lindh och Lundbergär det inte rimligt att förvänta sig att de som precis har avslutat sin lärarutbildning ska kunna utföra alla delar i läraruppdraget. Komplexiteten i uppdraget kräver andra förväntningar och även anpassningar. De menar därför att det krävs ett förändrat sätt att se på mötet mellan den nyexaminerade läraren och yrkespraktiken.

Huberman beskriver i en artikel från 1989 lärares professionsutveckling i termer av fyra faser i en lärares karriär:

• Fas 1: Lärarstudenten samlar erfarenhet under sin utbildning, särskilt under den verksamhetsförlagda utbildningen.
• Fas 2: Inleds när den nyexaminerade läraren börjar att arbeta som lärare.
• Fas 3: Läraren är mer erfaren.
• Fas 4: Läraren befinner sig i slutet av sin karriär.

Med utgångspunkt i bland annat Huberman föreslår Collberg, Lindh och Lundberg att mötet mellan den nyexaminerade och yrkespraktiken inte ska ses som att hen lämnar en arena och kliver in i en annan. I stället ska mötet ses som en egen utvecklingsfas där professionsutvecklingen är en fortsättning på grundutbildningen. Genom att se den första tiden som en egen utvecklingsfas kan den tidigare beskrivna praxischocken mildras.

Utifrån forskningsresultaten föreslår Collberg, Lindh och Lundberg att nyexaminerade lärare ska vara en egen kategori i det kommande nationella professionsprogrammet. Förslaget medför egna kompetensutvecklingsinsatser för nyexaminerade lärare. Exempel på sådana insatser är samplanering med mer erfarna kollegor och tillgång till erfarna och utbildade mentorer.

I det förslag till nationellt professionsprogram som Skolverket nyligen redovisade betonas vikten av att nyexaminerade lärare under det första året fokuserar på den obligatoriska introduktionsperioden. Under denna period ska den nya läraren ha en mentor som kan handleda och ge stöd.

Inom ramen för det föreslagna meriteringssystemet ska erfarna lärare kunna delta i uppdragsutbildning med inriktning mot mentorskap. Redan idag kan yrkesskickliga och erfarna förskollärare och lärare delta i sådan utbildning.

De nyexaminerade lärarna behöver stöd, men de har även kompetenser. Genom att ta tillvara dessa kan nya lärare vara en drivkraft i skol- och kompetensutveckling. Detta är någonting som bland annat Kelchterman lyfter fram i en artikel från 2019.

Resultaten i forskningsstudien av Collberg, Lindh och Lundberg visar att de nyexaminerade lärarna till exempel har god digital kompetens, vetenskapliga verktyg och aktuella forskningskunskaper. Dessa kompetenser kan rätt använda vara till hjälp för att bygga upp de nya lärarnas tilltro till sig själva, samtidigt som de nya lärarna kan vara en drivkraft i skolutvecklingen.

Text: Monica Eklund, Högskolan i Halmstad.

Källor:

Brown, S. R. (2019). Subjectivity in the Human Sciences. Länk till annan webbplats. The Psychological Record, 69, 565-579.

Collberg, P., Lindh, C., & Lundberg, A. (2024). Rektorers syn på nyutexaminerade lärare. Länk till annan webbplats.

Huberman, M. (1989). The professional life cycle of teachers. Länk till annan webbplats. Teachers College Record, 91(1), 31-57.

Kelchtermans, G. (2019). Early career teachers and their need for support: thinking again. Länk till annan webbplats. In A. Sullivan, B. Johnson, & M. Simons (Eds.), Attracting and keeping the best teachers: issues and opportunities (pp. 83-98). Springer.

Lundberg, A., de Leeuw, R. R., & Aliani, R. (2020). Using Q methodology: sorting out subjectivity in educational research. Länk till annan webbplats. Educational Research Review, 31, 100361.

Prop. 2022/23:54 Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Länk till annan webbplats.

Skolverket (2024). Redovisning av uppdrag om ett nationellt professionsprogram [Elektronisk resurs]. Skolverket.

Skolverket. (2023). Introduktionsperiod för lärare och förskollärare.

Stephenson, W. (1953). The Study of Behavior: Q Technique and its Methodology. Chicago University Press.