Statsbidrag för läxhjälp 2024
Det här statsbidraget ska gå till kostnader för att ordna hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid.
Viktiga datum och beslut
Bidragsomgången 2024
Beslut om ansökan
Vi har beviljat bidrag till 350 huvudmän om totalt 182 300 000 kronor.
Beviljade belopp, ansökan om statsbidrag för läxhjälp 2024
Pdf, 2 MB.
Utbetalning 1: vårterminen
I samband med beslutet kommer vi att betala ut 50 procent av det belopp som vi beviljar i ansökan för 2024.
Utbetalning 2: höstterminen
Vi planerar att betala ut 50 procent av det belopp som vi beviljar i ansökan för 2024 under augusti.
Redovisningen kommer att vara öppen i e-tjänsten för statsbidrag 1 april–2 maj 2025.
Så kan du förbereda dig
Du ska redovisa hur ni har använt bidraget. Ta fram följande uppgifter:
- Vilka merkostnader ni har haft för att genomföra läxhjälpen inom ramen för statsbidraget. Redovisa kostnaderna uppdelade på
- lönekostnader
- lokalkostnader för skolans lokaler (beskriv de kostnader ni har haft för detta)
- lokalkostnader för andra lokaler (beskriv de kostnader ni har haft för detta)
- skolskjuts
- mellanmål
- teknisk utrustning (beskriv vilken typ av teknisk utrustning och motivera hur det är kopplat till läxhjälp eller annat skolarbete för eleverna)
- undervisningsmaterial (beskriv vilken typ av undervisningsmaterial och motivera hur det är kopplat till läxhjälp eller annat skolarbete för eleverna).
- Hur många elever som har erbjudits att delta, uppdelat per skolenhet.
- Hur många som verkligen har deltagit, uppdelat per skolenhet.
- Det är antalet erbjudna elever som ska överensstämma med planerat antal erbjudna elever och som annars kan resultera i ett återkrav av bidraget.
- Vad huvudmannens uppföljning av verksamheten har visat utifrån de mål som angavs i ansökan.
Så kan du förbereda dig vid samarbete med ideell organisation eller stiftelse
- Om huvudmannen har samarbetat med en organisation ska du ange vilka merkostnader det har medfört inom ramen för statsbidraget. Redovisa kostnaderna uppdelade på
- lönekostnader (ange om organisationen har anställt personal)
- lokalkostnader för skolans lokaler (beskriv de kostnader ni har haft för detta)
- lokalkostnader för andra lokaler (beskriv de kostnader ni har haft för detta)
- skolskjuts
- mellanmål
- teknisk utrustning (beskriv vilken typ av teknisk utrustning och motivera hur det är kopplat till läxhjälp eller annat skolarbete för eleverna)
- undervisningsmaterial (beskriv vilken typ av undervisningsmaterial och motivera hur det är kopplat till läxhjälp eller annat skolarbete för eleverna).
- Uppge om lön har betalats ut till personal som är anställd i organisationen och specificera antal anställda, anställningarnas omfattning och vad personalen har arbetat med.
- Om verksamheten bedrivs i skolans egna lokaler eller i annan lokal. Om verksamheten bedrivs i annan lokal behöver ni uppge besöksadress till den lokalen.
- Hur många elever som har erbjudits att delta, uppdelat per skolenhet och organisation.
- Hur många elever som verkligen har deltagit uppdelat, per skolenhet och organisation.
- Organisationens årsmötesprotokoll och årsredovisning med resultat- och balansräkning.
- Personnummer på styrelsen och revisor.
- Utdrag från organisationens skattekonto från Skatteverket för förgående år med uppgift om betalda arbetsgivaravgifter under året.
En revisor ska granska organisationens ekonomi och redogöra för sina iakttagelser i ett intyg som bifogas redovisningen. Om det bidrag som har tagits emot för samarbete med en ideell organisation har uppgått till minst fem prisbasbelopp (motsvarande 286 500 kronor år 2024) ska granskningen av organisationens ekonomi göras av en auktoriserad eller godkänd revisor. Detta innebär med andra ord att om du som huvudman har fått bidrag från Skolverket för samarbete med en organisation med ett belopp motsvarande 286 500 kronor eller mer ska det vara ett revisorsintyg från en auktoriserad eller godkänd revisor som skickas in.
Även om organisationen inte själv har hanterat beviljade medel från Skolverket ska ändå en revisor granska organisationens ekonomi i ett revisorsintyg.
Revisorsintyg
Revisorsintyget ska innehålla
- vilket statsbidrag det handlar om
- namnet på den organisation som revisorsintyget avser och vilken period som redovisas
- storleken på det beviljade statsbidraget
- utgifter inom respektive kostnadspost
- redogörelse för hur granskningen har gått till och vilka handlingar som har legat till grund för granskningen
- om statsbidraget har använts för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid till elever
- uppgifter om huruvida sociala avgifter och skatter är betalda till Skatteverket eller inte
- redovisning av eventuella avvikelser som har framgått av granskningen.
Revisorsintyget ska innehålla kontaktuppgifter till revisor och vara underskrivet av revisorn. Intyget skickas in i pdf-format i samband med redovisningen.
Observera att ni inte kan skicka in revisorsintyget och bilagorna när ni redovisar i e-tjänsten. Vi kommer att begära in underlaget när vi har fått in er redovisning.
Logga in i e-tjänsten
Länk till annan webbplats.
Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag
Beslut om redovisning
Vi planerar att fatta beslut om redovisningen under våren 2025. Då publicerar vi beslutet på den här sidan och i e-tjänsten för statsbidrag.
Vem kan söka statsbidraget?
Ansökan 2024 omfattar huvudmän för grundskolans lågstadium och gymnasieskolan.
Ändringar i vilka som statsbidraget omfattar
Förändringar i förordningen (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete innebär att gymnasieskolan har lagts till som skolform för ansökan 2024. Anpassad grundskola, specialskolan och sameskolan har tagits bort som skolformer för statsbidraget.
Förändringarna innebär också att ideella organisationer inte längre själva kan ansöka om bidraget. Däremot kan ideella organisationer anordna läxhjälp för elever i samarbete med en huvudman som söker bidraget. Eleverna som organisationerna anordnar läxhjälp för ska ingå i samma skolformer som gäller för huvudmannen.
Vid ett samarbete med en organisation är det bra för dig som huvudman att tänka på:
- Hämta in bilagor från organisationen i god tid. Döp underlagen med namn på organisationen och typ av underlag. Ni ska inte skicka in underlaget via mejl utan vi kommer att skicka en komplettering där ni kan skicka in bilagorna.
- Ni behöver kunna redogöra för vilka kostnader som ni har haft för samarbetet fördelat på kostnadsposter. Det räcker inte med att redovisa bidraget som en klumpsumma till organisationen. Kostnaderna ska tydligt kunna kopplas till läxhjälp för eleverna.
- Tänk på att organisationen ska uppfylla sin skyldighet att betala arbetsgivaravgifter. Det innebär att organisationen inte får ha några skulder hos Skatteverket gällande arbetsgivaravgifter. Du som huvudman riskerar annars att bli återbetalningsskyldig.
- Tänk på att huvudmannen ansvarar för att lämna in ett revisorsintyg med en granskning av organisationens ekonomi vid redovisningen. Du som huvudman riskerar annars att bli återbetalningsskyldig.
- Du som huvudman är ansvarig för att organisationen använder beviljade medel för att erbjuda elever läxhjälp eller annat skolarbete. Om medlen inte används till läxhjälp eller annat skolarbete för eleverna riskerar du som huvudman att bli återbetalningsskyldig.
- Det kan vara bra att planera in verksamhetsbesök eller stämma av hur verksamheten fungerar med elever som deltar i läxhjälpen.
- Det är viktigt att ni och organisationen har en gemensam bild av läxhjälpsverksamheten och är överens om hur samarbetet ska gå till.
- Förbered er på eventuella stickprov. Vi kan utföra stickprovskontroller som innebär att du som huvudman ska kunna redogöra för verksamheten. Bland annat genom att skicka in hyresavtal, lönespecifikationer, kvitton för kostnader, bankkontoutdrag, individuppgifter från Skatteverket.
- Vi kan utföra platsbesök i de lokaler där läxhjälpsverksamheten bedrivs.
- Meddela oss om ni upptäcker några oegentligheter i samband med samarbetet med organisationen. Det kan ni göra genom att mejla till oss på statsbidrag.laxhjalp@skolverket.se.
Vad ska statsbidraget användas till?
Bidraget ska gå till kostnader för att anordna frivillig läxhjälp till elever. Det innebär hjälp med läxor och annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid.
Bidraget ska gå till kostnader som uppstår med anledning av att frivillig läxhjälp har anordnats. Bidraget får inte användas för befintliga kostnader.
Bidraget kan gå till kostnader för
- lön för personal som leder läxhjälpen eller övrig personal som till exempel administrerar eller samordnar läxhjälpen
- lokaler
- teknisk utrustning
- undervisningsmaterial
- skolskjuts
- mellanmål.
Kostnaderna ska vara tydligt kopplade till läxhjälp och annat skolarbete för eleverna. Om de inte är det riskerar du som huvudman att bli återbetalningsskyldig.
Vilka villkor gäller för statsbidraget?
Huvudmannen ansvarar för att sätta upp mål
Huvudmannen ansvarar för att sätta upp mål för läxhjälpsverksamheten. Målen ska leda till att syftet med bidraget uppnås. Syftet är dels att öka möjligheterna för alla elever att utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande, dels att bidra till en ökad likvärdighet.
Huvudmannen bedömer vilka som är lämpliga att ge läxhjälp
De som hjälper elever med läxor eller annat skolarbete behöver inte vara behöriga lärare. Huvudmannen bedömer vilka lärare eller annan personal som är lämplig att ge läxhjälp inom den egna verksamheten. Vid samarbete med en ideell organisation kan även organisationens bemanning användas.
Läxhjälpen ska inte ske under undervisningstiden
Läxhjälpsverksamhet ska ske utanför den ordinarie undervisningstiden.
En organisation måste uppfylla villkoren i förordningen
För att en huvudman ska kunna söka bidrag för ett samarbete med en ideell organisation eller stiftelse krävs det att organisationen uppfyller villkoren enligt förordningen. Det är Skolverket som bedömer detta.
Sammanfattningsvis kontrollerar Skolverket att organisationen
- är helt eller delvis inriktad mot att hjälpa elever med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid
- inte har något vinstsyfte
- inte är huvudman inom skolväsendet
- är demokratiskt uppbyggd och ger insyn i verksamheten
- i sin verksamhet respekterar demokratins idéer
- har bedrivit läxhjälp under minst två verksamhetsår och bedriver sin verksamhet långsiktigt
- uppfyllt sin skyldighet att betala arbetsgivaravgifter
- inte har svenska skatteskulder eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten
- inte är i likvidation eller försatt i konkurs
- inte har obetalda skulder hos Skolverket
- inte har haft återkrav hos Skolverket med anledning av att organisationen har lämnat oriktiga uppgifter, orsakat att bidraget har lämnats felaktigt eller inte har lämnat in de uppgifter som vi begär vid redovisning
- inte har en representant i organisationen som tidigare har varit representant för annan organisation som omfattas av punkt 7–11.
Förordningen (2014:144) ställer krav på att ideella organisationer som tar del av bidraget vid ett samarbete med en huvudman bedriver en verksamhet som respekterar demokratins idéer, principerna om jämställdhet och förbud mot diskriminering.
Förordningen ställer även krav på att den ideella organisationen eller stiftelsen ska vara demokratiskt uppbyggd och erbjuda insyn i verksamheten.
Krav på demokratisk uppbyggnad i en stiftelse
Även stiftelser ska vara demokratiskt uppbyggda, men eftersom de inte är medlemsbaserade organisationer kan de inte bedömas utifrån samma krav som en ideell organisation. Skolverket bedömer om stiftelsen uppfyller kraven om demokratisk uppbyggnad utifrån de allmänna kraven för hur stiftelser ska vara uppbyggda.
För att en stiftelse ska anses erbjuda insyn i verksamheten behöver det vara möjligt att granska verksamheten. Stiftelsen ska därmed upprätta underlag som är tillgängliga att granska. För att uppfylla kravet om demokratisk uppbyggnad ska revisorn vara oberoende från den styrelse den är satt att granska.
Krav på demokratisk uppbyggnad i en ideell organisation
Om organisationen är demokratiskt uppbyggd och erbjuder insyn ska det i organisationens stadgar, årsmötesprotokoll och verksamhetsberättelser framgå följande:
- Organisationen är en självständig ideell organisation. Det innebär att organisationen ska ha antagit egna stadgar där organisationens namn, ändamål och verksamhet framgår.
- Det finns en vald styrelse eller motsvarande som har mandat att ta beslut om verksamheten och ekonomin mellan årsmötena.
- Medlemskapet är frivilligt. Det innebär att medlemmarna ska ha tagit ställning för sitt medlemskap. Det får inte ske per automatik när en person exempelvis deltar i aktiviteter eller går med i en annan organisation.
- Medlemskapet är öppet. Öppenhetskravet innebär att ingen får vägras inträde som medlem eller uteslutas som medlem om det inte finns särskilda skäl för det. Det ska även framgå att medlemmar har rätt till utträde.
- Medlemmarna ska ha möjlighet att påverka verksamheten och dess ekonomi. Det innebär att medlemmarna ska ha rätt att närvara och rösta vid årsmöte eller annat högsta beslutande organ, eller att de har rätt att skicka ombud som företräder dem vid årsmötet. Om olika typer av medlemskap erbjuds och vissa av dessa saknar rösträtt behöver detta vara väl motiverat för att inte strida mot rätten till rösträtt för medlemmar.
- Medlemmarna väljer styrelse och beslutar om ansvarsfrihet för styrelsen, stadgeändring och upplösning enligt demokratiska inflytandeformer. Det ska vara reglerat i stadgarna och ansvarsfriheten ska ha behandlats på årsmötet eller annat högsta beslutande organ, vilket ska framgå av protokollet från mötet, för att kravet på demokratisk uppbyggnad ska anses vara uppfyllt.
- Årsmöten ska hållas regelbundet och dokumenteras (kan även kallas för föreningsstämma eller årsstämma). Ansvarsfriheten ska ha behandlats på årsmötet eller annat högsta beslutande organ, vilket ska framgå av protokollet från mötet.
- Dokumenten ska sammanfattningsvis innehålla tydliga tecken på öppenhet och medlemsinflytande.
- Medlemmarna ska utse en oberoende revisor som granskar organisationens ekonomi och styrelsens förvaltning. Se nedan lista på kriterier för bedömning av oberoende revisor.
Det är Skolverket som bedömer om en ideell organisation är demokratiskt uppbyggd.
Uppgifterna i de inhämtade underlagen ska sammanfattningsvis innehålla tydliga tecken på öppenhet, medlemsinflytande och stöd för revisorns oberoende för att uppfylla kraven på demokratisk uppbyggnad.
Revisorn ska vara oberoende
Enligt revisionslagen § 17 (1999:1079) ska revisorn vara oberoende av den styrelse som den granskar. En revisor ska därför inte
- vara ledamot i organisationens styrelse, varken innevarande eller föregående år
- vara gift, sambo, nära släkt eller närstående med någon i organisationens styrelse
- arbeta med organisationens förvaltning eller bokföring
- vara anställd av organisationen
- stå i skuld till organisationen.
Det är inget som hindrar att revisorn är medlem i organisationen.
Krav på demokratisk verksamhet
Utöver demokratisk uppbyggnad ska den ideella organisationen eller stiftelsen i sin verksamhet respektera demokratins idéer, inklusive jämställdhet, förbud mot diskriminering och respekt för alla människors lika värde och rättigheter.
Det innebär att bidrag inte får lämnas vid samarbete med en organisation om den eller någon av dess företrädare, inom ramen för verksamheten
- utövar våld, tvång eller hot eller på annat otillbörligt sätt kränker den enskildes grundläggande fri- och rättigheter
- diskriminerar eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde
- rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i punkt 1 eller 2
- motarbetar det demokratiska styrelseskicket.
Organisationen ansvarar för sina företrädare, medlems- eller lokalföreningar och samarbetsorganisationer. Organisationen ansvarar även för medlemmar som representerar organisationen i ett visst sammanhang och inbjudna föreläsare under vissa omständigheter.
I beslutade dokument (stadgar, stiftelseförordnande, årsmötesprotokoll, programförklaringar), på webbsidor kopplade till organisationen och i sociala medier ska det inte finnas skrivningar eller på annat sätt uttryckas sådant som strider mot demokratins idéer inklusive jämställdhet, förbud mot diskriminering och respekt för alla människors lika värde och rättigheter.
Skolverket tar vid behov stöd i Demokrativillkorsutredningens förslag om demokrativillkor för bidrag till civilsamhället och tillhörande stödmaterial (SOU 2019:35).
Underlag som granskas
Skolverket tar ställning till om organisationen och verksamheten kan anses vara demokratisk i uppbyggnad och verksamhet genom att kontrollera
- stadgar eller stiftelseförordnande
- årsmötesprotokoll
- verksamhetsberättelse.
Vid behov kan vi även kontrollera till exempel
- föreningens övriga policydokument
- ekonomisk redovisning
- föreningens webbplats
- öppen social media
- nyhetsrapportering.
Hur stort är statsbidraget?
För år 2024 kan vi betala ut 182 300 000 kronor. Av det beloppet kan högst 25 000 000 kronor gå till gymnasieskolor.
Så fördelar vi bidraget för ansökningar 2024
Bidraget får lämnas med högst 1 000 kronor för varje elev som erbjuds att delta i läxhjälpsverksamheten.
Särskilda skäl
Vi kan lämna bidraget med ett högre belopp om det finns särskilda skäl med hänsyn till antal elever i verksamheten eller om huvudmannen har extra kostnader för verksamheten på grund av att den samarbetar med en organisation som arbetar med att ge hjälp med läxor eller annat skolarbete. Vi beviljar ett extra bidragsbelopp på 1 500 kronor och totalt 2 500 kronor per elev om det finns särskilda skäl.
Om ni beviljas ett extra bidragsbelopp vid särskilda skäl är beloppet per elev öronmärkt till skolenheterna. Du som huvudman kan alltså inte flytta det extra bidragsbeloppet mellan era skolenheter under bidragsåret.
Vi gör ett urval om bidraget inte räcker
Om pengarna inte räcker till alla som ansöker om bidraget kommer vi att fördela de till de huvudmän som har skolenheter med svårast förutsättningar. Skolenheter i lågstadiet prioriteras utifrån socioekonomiska förutsättningar. Skolenheter i gymnasieskolan prioriteras utifrån elevernas studieresultat. Medlen fördelas till skolenheterna i turordning så långt anslaget räcker.
Förändringar av statsbidraget från och med år 2024
Inför ansökan 2024 innebär förändringarna i förordningen bland annat följande:
- Ideella organisationer kan inte längre söka bidraget på egen hand. Ideella organisationer och stiftelser kan fortfarande ta del av bidraget, om de anordnar verksamhet i samarbete med en huvudman. Det är i så fall du som huvudman som ansöker om statsbidraget för ett samarbete med en organisation.
- Om du som huvudman samarbetar med en ideell organisation eller stiftelse bedömer vi om organisationen uppfyller kraven enligt förordningen. Det innebär att du som huvudman behöver skicka in underlag som styrker detta i samband med ansökan av statsbidraget.
- Målgruppen för bidraget har ändrats. Målgrupperna är nu grundskolans lågstadium och gymnasieskolan. Samma elevgrupper gäller både för huvudmännens egen verksamhet och verksamhet som bedrivs i samarbete med en organisation.
- Du som huvudman anger antalet elever som erbjuds läxhjälp per skolenhet.
- Om du som huvudman samarbetar med en organisation anger du antalet elever som erbjuds läxhjälp i samarbetet per skolenhet.
- Om anslagna medel inte räcker kommer bidraget att fördelas till de huvudmän som har skolenheter med svårast förutsättningar. Skolenheterna i lågstadiet prioriteras utifrån svårast socioekonomiska förutsättningar. Skolenheter i gymnasieskolan prioriteras utifrån elevernas låga studieresultat. Medlen fördelas till skolenheterna i turordning så långt anslaget räcker.
Inför redovisningen 2024 innebär förändringarna i förordningen bland annat följande:
- Du som huvudman redovisar antalet elever som har erbjudits läxhjälp under året per skolenhet.
- Om du som huvudman har samarbetat med en organisation anger du antalet elever som erbjudits läxhjälp i samarbetet per skolenhet.
Vi följer upp och kontrollerar att pengarna som vi delar ut som statsbidrag används på ett korrekt sätt. Detta gör vi utöver de ordinarie redovisningarna för respektive statsbidrag. Samtliga huvudmän och organisationer som vi fördelar pengar till kan bli kontrollerade.
Syftet med kontrollerna är att
- hitta och förhindra fel och fusk med statsbidragen
- värna om våra skattemedel
- få kunskap om hur statsbidragen används
- få kunskap i hur vi kan utveckla och förbättra arbetet med statsbidragen.
Vårt mål är att det ska vara så enkelt och smidigt som möjligt att ta del av och använda statsbidragen på ett korrekt sätt.
Kontakt
Vid frågor kan du mejla statsbidrag.laxhjalp@skolverket.se.
Har du tekniska frågor om e-tjänsten för statsbidrag, till exempel registrering av verksamheten, behörigheter eller inloggning, kan du läsa mer på sidan Sök statsbidrag i e-tjänsten. Där finns även kontaktuppgifter till teknisk support.
Frågor och svar
Ja. Läxhjälpen ska erbjudas utanför den ordinarie undervisningen. Den ordinarie undervisningstiden är den undervisning som huvudmannen är skyldig att erbjuda eleverna enligt timplanen. Där ingår inte raster och håltimmar. Därför kan eleverna få läxhjälp under långa raster och håltimmar.
Nej. Elevens val är en del av den ordinarie undervisningen och läxhjälp ska anordnas vid sidan av den ordinarie undervisningen.
Ja. Så länge det är era egna elever som går på läxhjälpen på fritidshemmet går det bra att söka statsbidraget för dessa elever.
Nej. Lovskola och läxhjälp ligger båda utanför undervisningstid, men de styrs av olika förordningar, har olika syfte och olika medel. Därför ska verksamheterna inte blandas. Läs mer om lovskola på sidan Statsbidrag för lovskola 2024.
Ja, läxhjälp får ges med hjälp av digital kommunikation om det är lämpligt utifrån elevens behov, men bara till en mindre del av den totala tiden. Merparten av läxhjälpen ska bedrivas med personal och elev på plats.
