Organisera och genomföra kombinationsutbildningar inom komvux

Kombinerad utbildning

Forskning och beprövad erfarenhet visar att en integrerad undervisning ger bäst resultat vid en kombinationsutbildning. Kombinationsutbildningar kan därför med fördel organiseras kombinerat och undervisningen bedrivas integrerat så långt det är möjligt.

En utbildning som organiseras kombinerat är ett begrepp som används i ett organisatoriskt sammanhang och avser hur sfi eller sva schematekniskt kan kombineras med orienteringskurser och olika yrkeskurser på gymnasial nivå.

Yrkesutbildningens karaktär kan få betydelse för om en kombinationsutbildning ska erbjudas på sfi- eller sva- nivå. Det kan handla om graden av teori och praktik i utbildningen, hur konkret eller abstrakt innehållet är i ämnesplanerna eller vilken språklig nivå som krävs på arbetsplatsen.

Det är fördelaktigt om kombinationsutbildningen genomförs i en sammanhållen grupp med individuella och flexibla lösningar anpassade efter individens förutsättningar och behov.

Antagning till en kombinationsutbildning

En framgångsfaktor är en antagningsprocess med individuell vägledning, samtal och/eller kartläggning av den sökande. Hemkommunen ska se till att den som vill få sitt kunnande kartlagt inför utbildning eller prövning inom komvux erbjuds en inledande kartläggning.

För individen kan kartläggningen tillsammans med vägledning ge ökad självinsikt och medvetenhet om sina förmågor, sina intressen och sin potential. Målet är att individen ska kunna göra väl underbyggda val till fortsatt studie- och yrkesinriktning.

Det bidrar också till en individuell studieplan som utgår från individens mål, behov och förutsättningar. En kvalificerad antagningsprocess, med noggrann kartläggning, och/eller intervjuer där även lärare är involverade, kan bidra till ökad genomströmning och högre måluppfyllelse hos eleverna.

Läs mer om inledande kartläggning och validering här:
Inledande kartläggning och validering på komvux - Skolverket Länk till annan webbplats.

Integrerade kurser

Innehållet i de kombinerade kurserna behöver vara integrerat för att säkra ökad kvalitet och genomströmning på utbildningen. Att kurserna ligger schemalagda efter varandra kommer inte att på egen hand räcka för att uppnå några mervärden.

De utbildningar som integreras kan skapa en värdefull helhet för eleverna där man med stöd i en sammanhållen grupp lär och tränar både språk- och yrkesfärdigheter i ett meningsfullt och strukturerat sammanhang. För att integrera innehållet i kurserna i utbildningarna krävs ett nära samarbete mellan språklärare och yrkes- eller ämneslärare.

Ett gemensamt ansvar

Ämneslärare och yrkeslärare behöver ta ett gemensamt ansvar för elevernas utveckling av ämnes- eller yrkeskunskaper. De behöver även ta ett gemensamt ansvar för den funktionella språkfärdighet som anges i kursplanen för sfi eller svenska som andraspråk. Ett sådant arbetssätt kallas språk- och yrkesintegrerande arbetssätt.

Forskning visar att en framgångsfaktor är när de undervisande lärarna gemensamt formulerar integrerade lärandemål för utbildningen. Ett integrerat lärandemål ska i största möjliga utsträckning vara autentiskt och ha en tydlig koppling till yrket. Eleven ska genom de integrerade lärandemålen kunna uppvisa de språkliga och yrkesmässiga handlingar som krävs för att visa på att de nått kunskapskraven för respektive kurs.

Genom det här arbetssättet integreras och sammanlänkas språk-och yrkesutbildning till en helhet. Innehållet i yrkeskurserna och de arbetsuppgifter eleverna utför i till exempel klassrum, kök, verkstäder eller metodrum samt under det arbetsplatsförlagda lärandet (apl), ger innehållet till språkutbildningen, och utgör det kontextuella stöd som främjar elevernas språkutveckling.

Eleverna bör läsa sfi och/eller sva integrerat genom hela utbildningen. När en elev har nått målen för sfi ska hen kunna fortsätta studera svenska som andraspråk på grundläggande nivå inom ramen för utbildningen. Varje kombinationsutbildning bör ha minst två ansvariga lärare: en sfi-lärare eller lärare i sva och en yrkeslärare som gemensamt planerar, bedömer och undervisar.

Enligt forskning och beprövad erfarenhet är det avgörande att lärarna får förutsättningar att samordna sin undervisning, att ett intresse finns för varandras ämnesområden och att båda lärarkategorierna ser det som sin gemensamma uppgift att arbeta med att utveckla elevernas språk.

Yrkesutbildning i kombination med sfi eller sva är inte etablerat på en nationell nivå som en integrerad lärandeform. Det betyder att hemkommunen därför kan organisera arbetet med kombinationsutbildningar som man själv vill så länge som kommunen uppfyller kraven enligt skollagen och förordningen om statsbidrag för regionalt yrkesinriktad vuxenutbildning.

Man har rätt att delta i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, sfi, från och med andra kalenderhalvåret det år då man fyller 16 år.

Det gäller under förutsättning att man uppfyller båda dessa kriterier:

• Man är bosatt i Sverige.
• Man saknar de grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge.

En vuxen är behörig att delta i komvux på grundläggande och gymnasial nivå från och med den 1 juli det år hen fyller 20 år.

Det gäller förutsatt att hen

• är bosatt i Sverige
• saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge
• har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen
• i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.

Läs mer om komvux och sfi:

Rätt till sfi - Skolverket Länk till annan webbplats.. Länk till annan webbplats.

Rätt, behörighet och antagning till komvux på grundläggande nivå - Skolverket Länk till annan webbplats.

Rätt, behörighet och antagning till komvux på gymnasial nivå - Skolverket Länk till annan webbplats.

Kommunala huvudmän för kommunal vuxenutbildning och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning har rätt att söka statsbidrag för yrkesutbildning i kombination med sfi och sva där stödjande insatser ingår som en del i utbildningen.

Förordningen förutsätter att kommuner samverkar om planering och genomförande av utbildningen, och därför ska minst tre kommuner stå bakom en ansökan.

I Yrkesvux/lärlingsvux kombination lämnas bidrag för yrkesutbildning som kombineras med svenska för invandrare (sfi) och/eller svenska som andraspråk (sva). I yrkesutbildningen ska även stödjande insatser ingå.

Statsbidrag lämnas med 110 000 kronor per årsstudieplats för yrkesutbildning som kombineras med sfi/sva och stödjande insatser.

Det går att bedriva yrkesutbildningar som kombineras med sfi/sva men utan stödjande insatser. Då gäller ansökan om statsbidrag för Yrkesvux, och alltså inte för Yrkesvux kombination.

Det finns ingen reglering kring hur stor del av utbildningen som ska bestå av sfi och/eller sva. Både utbildningar som kombineras med sva på grundläggande nivå och sva på gymnasial nivå omfattas.

Det finns inget medfinansieringskrav för kombinationsutbildningar som kombineras med stödjande insatser.

Statsbidrag för yrkesvux 2022 - Skolverket Länk till annan webbplats.

Statsbidrag för lärlingsvux kombination 2023 - Skolverket Länk till annan webbplats. 

Statsbidrag för yrkesvux kombination 2023 - Skolverket Länk till annan webbplats. 

Omfattningen av arbetsplatsförlagt lärande ska för varje elev vara minst 15 procent av den sammanhållna yrkesutbildningen. En samverkan med arbetsgivare är nödvändig inför, under och efter apl.

Enskilda arbetsgivare bör ha inkluderats i arbetet med utbildningen från planeringen och finnas med genom hela utbildningen med målsättningen att erbjuda eleverna en anställning. Det är centralt att den kommunala vuxenutbildningen för dialog med arbetsgivare och håller sig uppdaterad kring kompetensbehov och utveckling inom ett specifikt yrke.

Under elevernas apl bör integreringen mellan yrkes- och språkkunskaper bibehållas. Målen uppsatta för apl bör ha samplanerats av båda lärarna och innehålla mål för språklig progression utöver mål om ökade yrkeskunskaper.

Såväl yrkesläraren som sfi- eller svenska som andraspråksläraren bör göra besök på elevernas apl-platser. Trepartssamtal bör förekomma vid minst ett tillfälle per apl-period. Det är viktigt att under all apl, oavsett om eleven läser sfi eller sva på grundläggande nivå, arbeta med elevens språkliga utveckling.

Uppgifter under apl-tiden bör därmed utformas så att elevens språkliga färdigheter stärks samt att kursmålen för svenskan tillvaratas. Detta behöver ske på individnivå utifrån elevens språkliga förmåga samt vilken kurs eleven studerar.

Samverkan mellan lärare och handledare är viktig. Arbetsgivarna bör i tidigt skede involveras i utbildningen och få kunskap om elevernas förutsättningar, behov och mål. Arbetsplatserna behöver få information om elevernas förutsättningar och språkliga kompetens vid de olika apl-tillfällena och om hur de på bästa sätt kan stötta eleverna.

Kombinationsutbildningar kan även bedrivas som lärlingsutbildning.

Läs mer här:

Skolverkets webbaserade apl-handledarutbildning - Skolverket Länk till annan webbplats.

Så kan huvudman och rektor organisera arbetsplatsförlagt lärande, apl - Skolverket Länk till annan webbplats.

Stöd till arbetsplatser och handledare inför och under apl i kombinationsutbildningar

Lärlingscentrum Starta lärlingsutbildning - Skolverket Länk till annan webbplats.

Studiehandledning

Studiehandledning på modersmålet, eller på ett annat språk som eleven behärskar, möjliggör ett bättre tillvaratagande av de kunskaper och kompetenser som eleven besitter. Studiehandledning är också ett stöd för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig innehållet i vuxenutbildningens kurser redan i ett förhållandevis tidigt skede i språkutvecklingen.

Orienteringskurser

Utgångspunkten för att anordna en orienteringskurs är den enskilde elevens behov. En orienteringskurs ska motsvara behov som inte går att möta upp i en nationell kurs. Syftena för kursen är bestämda.

Orienteringskurser kan anordnas inom

• komvux på grundläggande och gymnasial nivå
• komvux som anpassad utbildning på grundläggande och gymnasial nivå.

Anordna orienteringskurser inom vuxenutbildningen

Specialpedagogiskt stöd

De studerandes bakgrund, förkunskaper och mål med utbildningen kan vara mycket skiftande. Det innebär en pedagogisk utmaning för läraren att anpassa utbildningen och göra den tillgänglig.

I skollagen står det att alla elever ska få den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Komvux har däremot inget krav på att det måste finnas en specialpedagog i verksamheten.

Av vuxenutbildningens läroplan framgår att alla som arbetar inom komvux ska ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt, uppmärksamma de elever som är i behov av stöd, och samverka för att göra utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande.

I skollagen och läroplanen anges också hur ansvarsfördelningen ser ut när det gäller stödinsatser. Huvudman, rektor och lärare har olika uppdrag och därmed också olika ansvar och befogenheter:

• Huvudmannen ska se till att personalen i verksamheten ges möjligheter till kompetensutveckling.
• Rektorn har ett särskilt ansvar för att lärarna anpassar undervisningens upplägg, innehåll och arbetsformer efter elevernas skiftande behov och förutsättningar och att utbildningen utformas så att elever som är i behov av stöd får det. Rektorn styr indirekt genom att skapa förutsättningar, exempelvis genom personalplanering, resurstilldelning och kompetensutveckling.
• Läraren ansvarar för att undervisningen bedrivs så att eleven får den ledning och stimulans som behövs utifrån sina förutsättningar för att kunna nå så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Huvudansvaret för att planera och genomföra stödinsatser ligger främst hos läraren.

Planera för individanpassning och extra anpassningar inom vuxenutbildningen - Skolverket Länk till annan webbplats.

Vuxenutbildning (spsm.se) Länk till annan webbplats.

Flexibla studieformer

Vuxnas behov av utbildning kan uppstå närhelst under året och därför behöver utbildningen ges kontinuerligt. Enligt läroplanen för vuxenutbildningen ska flexibilitet alltid eftersträvas för elevernas utbildning.

Flexibiliteten ska finnas vad gäller

• platsen för utbildningens genomförande
• tid
• studietakt
• studieform
• och sättet att lära.

Vuxna elever har olika förutsättningar att tillgodogöra sig undervisning som sker med stöd av digitala verktyg. En lärare som är medveten om detta kan vara uppmärksam på om en elev har behov av extra hjälp och stöd.

Lärare kan erbjuda elever olika sätt att studera för att kunna hitta ett upplägg som passar dem. För vissa elever kan exempelvis distansutbildning vara det bästa alternativet medan samma typ av distansutbildning bland annat kan innebära en förhöjd risk för avhopp för andra elever.

Digitala verktyg kan fungera som ett komplement i och till klassrumsundervisningen. Digitala verktyg erbjuder lärare möjligheter att bland annat tillhandahålla inspelade lektioner som elever vid behov kan ta del av vid upprepade tillfällen. Med tillgång till inspelade lektioner kan elever med behov av repetition få ett extra stöd. En förutsättning är att eleverna har tillgång till och förmåga att använda digitala verktyg på avsett sätt.

En god introduktion till digitala verktyg är viktigt. Samtliga elever kan behöva stöd för att kunna använda digitala verktyg för lärande. Med tydlighet kring verktygen för lärande kan eleverna ta ansvar för sin användning av verktygen, göra det som förväntas av dem och be om hjälp vid behov.

Grundläggande färdigheter

EU:s åtta nyckelkompetenser anger de grundläggande färdigheter medborgare behöver för personlig utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning. Nyckelkompetenserna är nödvändiga i ett kunskapssamhälle och är tänkta att fungera som ett referensverktyg för EU-länderna och deras respektive utbildningspolitik.

Nyckelkompetenserna riktar sig huvudsakligen till beslutsfattare, utbildningsanordnare, arbetsgivare och inlärarna själva. Nyckelkompetenserna kan fungera som ett stöd för studie- och yrkesvägledare i arbetet med kartläggning och vägledning av individer inför en eventuell antagning till en kombinationsutbildning, samt som stöd i arbetet för lärare.

Eleven ska genom sin utbildning få tillgång till följande nyckelkompetenser:

• Läs- och skrivkunnighet.
• Flerspråkighet.
• Matematisk kompetens och kompetens inom naturvetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap.
• Digital kompetens.
• Personlig och social kompetens samt kompetens att lära sig att lära.
  
• Entreprenörskompetens.
• Kompetens på området kulturell medvetenhet och kulturyttringar.

Läs mer: Identifiering av generella kompetenser med hjälp av EU:s nyckelkompetenser - Skolverket

Källa, här hittar du publikationen från EU om livslångt lärande Länk till annan webbplats.

Läs mer om EU:s nyckelkompetenser här, EU Länk till annan webbplats.