- Nyanlända barn och elever från Ukraina
- Styrning och planering
- Introduktionsprogrammet språkintroduktion
- Den individuella studieplanen
- Olika utbildningsvägar för nyanlända elever
- Gynna nyanlända elevers parallella språk- och kunskapsutveckling på gymnasieskolans introduktionsprogram
- Studie- och yrkesvägledning
- Undervisa nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska
- Svenska som andraspråk
- Studiehandledning och modersmålsundervisning
- Hälsa och lärande
- Ensamkommandes utbildning
- Elever som är papperslösa – rätt till en likvärdig utbildning
- Utveckla gymnasieskolans introduktionsprogram – styrning
- Kommunernas aktivitetsansvar (KAA)
- Insatslistan
- Forskning och rapporter
Organisera mottagande och utbildning av nyanlända elever i gymnasieskolan
Nyanlända elever i gymnasieskolan är precis som alla andra elever i tonåren. Men de har ett annat utgångsläge för sitt lärande än sina jämnåringar.
Nyanlända barn och elever från Ukraina
På den här sidan hittar du stöd för mottagande, kartläggning, placering och planering av fortsatt utbildning för nyanlända elever.
Den nyanlända eleven har fler lärprocesser på gång samtidigt. En utveckling av den språkliga och kommunikativa förmågan sker parallellt med en åldersadekvat kunskapsutveckling. En förutsättning för lärande är att ämnesläraren är medveten om hur en andraspråksutveckling går till.
Skollagen är tydlig. Alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Skolan ska sträva efter att uppväga skillnader, som kan finnas, i elevens förutsättningar i att tillgodogöra sig utbildningen.
Nyanländas rätt till utbildning
Styrning och planering
Denna Powerpointpresentation fokuserar på styrning, ansvar, planering och beslut för nyanlända och flerspråkiga elever. Presentationen är till för nämnder eller styrelser, förvaltning och skolledning med flera.
Presentation: Introduktion till skolans arbete med nyanlända elever
Powerpoint, 1 MB.
Introduktionsprogrammet språkintroduktion
Syftet med språkintroduktion att ge nyanlända ungdomar en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning.
När en nyanländ elev tas emot till språkintroduktion ska elevens kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Bedömningen ska göras skyndsamt så att en individuell studieplan enligt kan upprättas för eleven inom två månader från mottagandet. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen. Huvudmannen ska fortlöpande bedöma elevens kunskapsutveckling för att eleven så snart som möjligt ska komma vidare i sin utbildning.
Språkintroduktion ska innehålla undervisning i grundskoleämnena svenska eller svenska som andraspråk. Undervisning i enbart dessa ämnen kan bedrivas under en kort inledande period. I övrigt ska språkintroduktion utformas utifrån inledande och fortlöpande bedömningar och innehålla de ämnen och kurser som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i och kurser i gymnasieämnen.
Språkintroduktion får kombineras med kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och motsvarande utbildning vid folkhögskola. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen.
(Källa: Skollag kap 17 och gymnasieförordning kap 6)
I grundskoleämnena ska eleven läsa mot kunskapskrav i åk 9 och de centrala innehåll som eleven behöver för att kunna arbeta mot dessa.
Rapport från 2018: Uppföljning av språkintroduktion
Länk till annan webbplats.
Rapport från 2017: Uppföljning av språkintroduktion Länk till annan webbplats.
Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper i gymnasieskolan
Nyanlända elever som börjar på språkintroduktion inom gymnasieskolans introduktionsprogram ska, enligt ovan, få sina kunskaper bedömda. Det innebär att elevens bakgrund, skolerfarenheter, språk- och ämneskunskaper och eventuella yrkeserfarenheter ska kartläggas.
Kartläggningen är en uppstart och ett medel för ämnesläraren att bilda sig en uppfattning om den nyanlända elevens utgångsläge och i förhållande till elevens behov av stöttning och extra anpassningar i utbildningen.
Kartläggning av nyanländas elevers kunskaper i gymnasieskolan
Uppföljning av kunskapsutveckling
Nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling behöver synliggöras och kontinuerligt följas upp. Arbetet behöver bli systematisk och inkluderas i huvudmäns kvalitetsarbete. Huvudmän behöver därför utforma lämpliga kriterier eller indikatorer för att kunna utvärdera om verksamhetens åtgärder är framgångsrika eller om det som görs inte fungerar och behöver utvecklas.
Ämnesläraren behöver följa upp elevens faktiska kunskapsutveckling. Lärare och rektor bör fortlöpande utvärdera om stöd och stimulans i undervisningen och om arbetet med extra anpassningar och vid behov särskilt stöd bidrar till att eleven utvecklas så långt det är möjligt.
Som stöd för den undervisande ämnesläraren i att planera undervisningen utifrån var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling i respektive ämne finns det tredje steget i Skolverkets kartläggningsmaterial.
Kartläggningsmaterial, steg 3 Kartläggningsmaterial steg 3 Länk till annan webbplats.
Som stöd för att bedöma elevers andraspråksutveckling från nybörjarnivå till avancerad nivå finns Skolverkets bedömningsstöd Bygga svenska.
Skolverkets bedömningsstöd Bygga svenska Länk till annan webbplats.
Den individuella studieplanen
Den individuella studieplanen har en särskilt viktig funktion på introduktionsprogrammen eftersom dessa program saknar nationellt fastställda programstrukturer och examensmål. Gemensamt för introduktionsprogrammen är att utbildningen ska utformas utifrån elevens behov och förutsättningar. Den individuella studieplanen behöver därför fungera som en mer preciserad beskrivning av den enskilde elevens utbildning vad gäller mål, längd och innehåll. Med hjälp av den individuella studieplanen kan utbildning och undervisning planeras och följas upp och elev ges det stöd och den stimulans eleven behöver för att lyckas i sitt lärande och sin personliga utveckling.
En individuell studieplan med fokus på att eleven ska uppnå sina utbildningsmål ger lärare, studiehandledare och rektorer goda förutsättningar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla både utbildning och undervisning. Elevens individuella studieplan kan vara underlag för skolan att följa upp att skolan erbjuder det stöd eleven behöver för att uppnå sina utbildningsmål.
Rektor ansvarar för att skolan i dialog med eleven upprättar en individuell studieplan. Den kan med fördel tas fram i samarbete mellan elev, mentor, lärare och studie- och yrkesvägledare. Studie- och yrkesvägledarens roll är central i arbetet med information och vägledning.
Mentorns roll är att ha ett helhetsperspektiv över elevens kunskapsutveckling och studiesituation för att tidigt upptäcka behov och svårigheter.
Studiehandledare på modersmål kan fylla en viktig funktion i arbetet med nyanlända elever och de behöver ha kunskap om elevens individuella studieplan för att ha möjlighet att studiehandleda på bästa sätt.
Nedan hittar du fyra fiktiva exempel med eleverna Maria, Carlos, Abed och Huda.
Stöttning, scaffolding, är en metafor för att beskriva den hjälp och vägledning som läraren ger för att den nyanlända eleven ska utveckla nya begrepp, kunskaper och färdigheter. Graden av stöttning kan avta allt eftersom elevens förmåga till självständigt agerande utvecklas.
Skolan följer Marias språkutveckling med hjälp av Skolverkets stödmaterial Bygga svenska och prioriterar ämnen utifrån Skolverkets kartläggningsmaterial steg tre. Den kommer att genomföras i samtliga ämnen. Marias mentor och studievägledare kommer tillsammans med Maria att utifrån hennes utbildningsmål formulera hur utbildningen kan läggas upp och följas i hennes individuella studieplan.
Målet är att Maria uppnår gymnasiebehörighet. Maria behöver få godkända betyg i svenska som andraspråk, matematik och engelska. Om Maria får godkända betyg i dessa ämnen, och det bedöms att hon kommer att uppnå behörighet till gymnasiet med hjälp av ett extra år på ett introduktionsprogram, ska Maria gå programinriktat val innan hon börjar på ett nationellt program.
Läs mer om Bygga svenska Länk till annan webbplats.
Läs mer om kartläggning av nyanlända elevers kunskaper Länk till annan webbplats.
Carlos har varit i Sverige i ett år, har en god skolbakgrund och kan vardagssvenska. Han går i årskurs nio och har godkända betyg i flera grundskoleämnen, men inte i svenska som andraspråk.
Carlos kan gå två år extra i grundskolan innan han börjar på ett introduktionsprogram. Carlos har regelbundna möten med sin studievägledare samt mentor för att planera hur dessa två extra år i grundskolan kan användas på bästa sätt. Han kommer att få de extra anpassningar han behöver, som exempelvis studiehandledning på sitt starkaste skolspråk.
Den parallella språk- och kunskapsutvecklingen följs upp och dokumenteras i Carlos individuella studieplan. Skolverkets stödmaterial Bygga svenska används som underlag för uppföljning av Carlos språkutveckling. Grund-och gymnasieskolan har en övergångsplan som underlättar att studieplanen från grundskolan kan fortsätta på gymnasieskolan introduktionsprogram.
Introduktionsprogram väljs utifrån Carlos önskan om att bli journalist. Carlos kommer troligtvis att gå programinriktat val, eller individuellt alternativ. Grundskolan tar del av huvudmannens plan för utbildning på introduktionsprogrammen och den informationen ligger till grund för fortsatt planering. Övergången planeras tillsammans med grund- och gymnasieskolan.
Huda har nyligen anlänt till Sverige är på nybörjarnivå i svenska. Kartläggning steg ett och två visar dock att Huda har haft hemundervisning och lärt sig att både läsa och skriva på sitt modersmål. Hon kan också grundläggande matematik.
Huda ska börja på språkintroduktion där hon läsa ett ämnesövergripande innehåll. Hon kommer läsa ett ämnesövergripande innehåll och arbeta med sin språk- och kunskapsutveckling parallellt. Utbildningen planeras utifrån målen i den individuella studieplanen. Hennes språk- och kunskapsutveckling följs upp med hjälp av Skolverkets stödmaterial Bygga svenska och Skolverkets kartläggningsmaterial steg tre. Resultaten dokumenteras i hennes individuella studieplan.
Eftersom Huda redan fyllt 18 år har hon tillsammans med studievägledare och mentor planerat för att hon eventuellt kommer att gå direkt vidare till vuxenutbildning. Hennes mentor, studievägledare och vuxenutbildningen har ett samarbete för att underlätta vid övergången. Huda får vägledning så att hon dels får stöd i val av utbildning och dels för att säkerställa att hon får det innehåll på språkintroduktion som hon behöver.
Redan under hennes första år på språkintroduktion kan hon läsa extra svenska enligt kursplanen för svenska för invandrare. Hon ska ändå alltid läsa svenska som andraspråk för att kunna få godkänt betyg och meritpoäng.
Läs mer om Bygga svenska Länk till annan webbplats.
Läs mer om kartläggning av nyanlända elevers kunskaper Länk till annan webbplats.
Abed har nyligen anlänt till Sverige. Abed saknar skolbakgrund och är nybörjare i det svenska språket. Skolverkets kartläggningsmaterial steg ett och två visar att Abed har praktisk erfarenhet från byggarbete och har där utvecklat ett matematiskt tänkande. Abed har däremot inte lärt sig att läsa och skriva på sitt modersmål.
Abed ska börja på språkintroduktion och få de extra anpassningar som behövs för att nå sina utbildningsmål enligt hans individuella studieplan. Den individuella studieplanen följs ofta upp för att säkerställa att de extra anpassningar han får är i linje med Abeds behov och förutsättningar.
Hans parallella språk- och kunskapsutveckling följs upp med hjälp av Bygga svenska och Skolverkets kartläggningsmaterial steg tre. Abed ska arbeta mot betygskriterierna i årskurs nio, men kan behöva arbeta med visst innehåll från tidigare årskurser för att få nödvändiga förkunskaper.
Läs mer om Bygga svenska Länk till annan webbplats.
Läs mer om kartläggning av nyanlända elevers kunskaper Länk till annan webbplats.
Gynna nyanlända elevers parallella språk- och kunskapsutveckling på gymnasieskolans introduktionsprogram
Utbildningen utvecklar dina kunskaper i intensivsvenska med samsyn, samordning och synlighet i utbildning och undervisning. Läs mer och ansök.
Studie- och yrkesvägledning
Nyanlända elever har ofta ett större behov av information om det svenska utbildningssystemet och om olika valalternativ därför kan vägledning vara extra viktig. Den individuella studieplanen tas med fördel fram i samarbete mellan rektor, mentor, lärare och studie- och yrkesvägledare. Studie- och yrkesvägledarens roll är central i arbetet med information och vägledning. Det är emellertid inte den enskilda studie- och yrkesvägledarens uppgift att axla hela ansvaret för skolans vägledning även om studie- och yrkesvägledaren har särskild kompetens inom området. Genom att integrera studie- och yrkesvägledning i undervisningen vidgas elevernas perspektiv på sig själva och på omvärlden så att de får möjlighet att fatta väl underbyggda studie- och yrkesval. Det bidrar till att öka elevernas motivation för skolan och till att minska elevernas avhopp.
Studie- och yrkesvägledningssamtal och vägledning med nyanlända elever kan innehålla utmaningar. I fyra artiklar resonerar Åsa Sundelin kring samtalsmetodiska ideal, frågor om lärande och karriärlärande i undervisningen.
Vägledning av nyanlända i skolan – Samtal om framtiden Länk till annan webbplats.
På Utbildningsguiden hittar du information och verktyg för att underlätta val av skola och utbildning. Här finns också en beskrivning av den svenska skolan på engelska och ytterligare fem språk för dig som är ny i Sverige.
Undervisa nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska
Nyanlända elever i högstadie- och gymnasieåldern behöver mötas av en undervisning som motsvarar deras åldersnivå, trots att de är nybörjare i svenska. Detta ställer höga krav på att anpassa ämnesundervisningen så att eleverna både utmanas och stöttas. En grundförutsättning är att alltid betrakta kunskaper, erfarenheter och språkliga resurser som eleverna har med sig som tillgångar att bygga vidare på.
Att som nyanländ elev tillägna sig den vardagliga svenskan kan gå relativt fort, medan det tar betydligt längre tid att utveckla det språk som är specifikt för ämnesundervisningen i skolan. Genom en språk- och kunskapsutvecklande undervisning och ett kontinuerligt samarbete med studiehandledare kan läraren förbättra nyanlända elevers chanser att uppfylla betygskriterierna.
- Olika delar av andraspråket utvecklas olika snabbt. Även den som kan föra en vardaglig konversation utan större problem kan ha svårigheter att förstå texterna i en lärobok och vice versa.
- Genom att låta eleverna använda alla sina språk som resurser i undervisningen kan man stötta både språkinlärningen och ämneskunskapernas utveckling.
- Språkutvecklande ämnesundervisning gagnar alla elever men är nödvändig för de elever som inte behärskar svenska.
- Ett aktivt samarbete med studiehandledare och modersmålslärare är viktigt för att nyanlända elever ska få en god språk- och kunskapsutveckling.
(källa: Skolverket - Flerspråkighet och de samlade språkliga resurserna)
Mer om att undervisa nyanlända elever
Entreprenörskap i skolan på introduktionsprogram
Språkutvecklande Ung Företagsamhet, UF Länk till annan webbplats.
Svenska som andraspråk
På nationella program i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får en elev som har ett annat modersmål än svenska läsa svenska som andraspråk som gymnasiegemensamt ämne eller gymnasiegemensamt ämne i anpassad gymnasieskola.
Till skillnad mot i grundskolan och motsvarande skolformer finns inga bestämmelser om behovsprövning. Det ska framgå i elevens individuella studieplan vilket ämne eleven läser.
Undervisning i svenska som andraspråk
Ämnet svenska som andraspråk syftar till att ge elever med annat förstaspråk än svenska möjlighet att utveckla sina språkförmågor på samma villkor som elever med svenska som förstaspråk.
Medan barn som har svenska som förstaspråk kan fortsätta att utveckla den språkliga bas de har med sig när de kommer till skolan, behöver barn med svenska som andraspråk både utveckla den språkliga basen i svenska och det språk som skolans ämnen kräver.
Språket i skolans olika ämnen ställer andra krav på språkförmågan än vardagslivet gör. Ju högre upp i skolåren, desto högre blir kraven på abstraktionsförmåga, såväl i tänkande som i språkhandling. Språkforskningen använder ofta begreppen ”vardagsspråk” och ”skolspråk”, när man menar språk i vardagliga sammanhang och det språk som krävs för att utveckla olika förmågor i skolans ämnen.
(Källa: Skolverket, Kommentarmaterial svenska som andraspråk)
För att aktivt arbeta med elevens andraspråksutveckling mot avancerad nivå och samtidigt arbeta mot innehållet i ämnets kurs- och ämnesplan, finns ämnet svenska som andraspråk.
För att följa elevens andraspråksutveckling (oberoende av ämnet svenska som andraspråks kurs- och ämnesplan) finns Bedömningsstöd för nyanlända elever.
Studiehandledning och modersmålsundervisning
Modersmålet har stor betydelse för barns språk-, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Möjlighet att få utveckla modersmål underlättar inlärningen både av nya språk och kunskaper.
Skolan har i uppdrag att organisera undervisningen så att elever med ett annat modersmål än svenska får förutsättningar att utveckla både språk (modersmål och svenska) och kunskaper parallellt.
Syftet med modersmålsundervisning är att ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. Undervisningen styrs av kursplaner och ämnesplaner för ämnet.
Läroplaner för skolformer, modersmålsundervisning Länk till annan webbplats.
Rätt till modersmålsundervisning Länk till annan webbplats.
Studiehandledning ges på modersmål eller på elevens starkaste skolspråk och stödjer elevens språk- och kunskapsutveckling i olika ämnen. Ämneslärare och studiehandledare samverkar runt elevens undervisning. Bedömning och betygsättning sker på samma sätt som i övriga ämnen. Elevens visade kunskaper och förmågor bedöms utifrån betygskriterierna i kursplanen eller ämnesplanen.
Framgångsfaktorer för studiehandledning är:
- att man först bedömer elevens språk- och ämneskunskaper
- att insatserna anpassas efter elevens förutsättningar och behov
- att skolan har kompetens om flerspråkighet
- att studiehandledaren och elevens lärare samverkar
- att studiehandledning ges växelvis på elevens modersmål, eller starkaste skolspråk, och på svenska för att eleven ska utveckla verktyg för sitt eget lärande.
Stödmaterial – studiehandledning
Stödmaterial i tre delar för studiehandledning på modersmål som innehåller film och artiklar och har fokus på organisation, ansvar och roller samt samverkan mellan ämneslärare och studiehandledare.
För huvudman och rektor:
Organisera studiehandledning Länk till annan webbplats.
För ämneslärare och studiehandledare:
Samarbete för framgångsrik studiehandledning Länk till annan webbplats.
För studiehandledare:
Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt i studiehandledning Länk till annan webbplats.
Skriften Studiehandledning på modersmålet tar upp undervisningens innehåll och organisation, studiehandledarens uppdrag och vilka elever som ska erbjudas studiehandledning på modersmålet.
Studiehandledning på modersmålet, publikation
Studiehandledning på modersmålet i praktiken Länk till annan webbplats.
Digitala resurser i studiehandledning på modersmål Länk till annan webbplats.
Studiehandledning ett viktigt verktyg
Studiehandledningen är det viktigaste verktyget vid undervisning av nyanlända elever, menar professor Nihad Bunar på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Just studiehandledningen fungerar som en brygga mellan de kunskaper som eleverna bär med sig och allt det nya som de möts av här – såväl pedagogiskt som språk- och kunskapsmässigt. Men hur gör man för att få det att fungera i praktiken, även om det inte finns någon tillgänglig studiehandledare på skolan?
Lyssna på podden Kunskapsbryggorna från UR, Didaktorn Länk till annan webbplats.
Bättre skolresultat med extra handledning online Länk till annan webbplats.
Hälsa och lärande
Hälsa och lärande
Hälsa och lärande påverkas i hög grad av samma faktorer. Barns och ungas hälsa, välbefinnande och lärande är varandras förutsättningar. För att möta elevers psykiska ohälsa behöver svåra upplevelser och utsatthet som påverkar elevers lärande uppmärksammas och bemötas inom skolan. Undervisningen behöver också anpassas efter elevens skilda förutsättningar och behov.
Elevhälsoarbetet
Huvudmannens ledning av elevhälsoarbetet är att skapa förutsättningar för organisation och resursfördelning samt följa upp konsekvenserna. För en bättre organisation av mottagandet av nyanlända elever kan huvudman behöva omfördela resurser. Huvudmannen behöver föra en dialog med rektorer för att få in underlag som sedan kan ligga till grund för fördelningen av resurser och stöd till skolorna.
Rektors ledning av skolans elevhälsoarbete innebär att skapa förutsättningar för att arbetssätt, rutiner och strukturer utgår från en nulägesanalys där elevernas perspektiv har beaktats.
Dialogen mellan skolledning, samlade elevhälsan, lärare och övrig personal är viktig även för nyanlända elever. Den säkerställer att de gemensamt skapar trygghet och trivsel samt stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål.
Det är viktigt att lyssna och uppmärksamma de elever som visar tecken på oro. Skolan behöver möta upp oron, exempelvis via elevhälsans professioner. Vid behov behöver skolan hänvisa vidare till exempelvis hälso- och sjukvården.
Om flera elever beskriver samma slags oro bör skolan följa upp det. I de fall oron rör skolsituationen bör skolan arbeta med det systematiskt i sitt förbättringsarbete.
Anmäla oro för ett barn till socialtjänsten
Mer stödmaterial
TMO – en sammanfattning, Rädda barnen 2018 Länk till annan webbplats.
Nyanlända barns hälsa, Barnombudsmannen Länk till annan webbplats.
Möta barn på flykt, Unicef Länk till annan webbplats.
TMO, traumamedveten omsorg
TMO är ett forskningsbaserat förhållningssätt som utgår från skolans uppdrag att skapa en trygg miljö för lärande och utveckling genom ett gott bemötande och goda relationer till barn och elever.
TMO ger personal i förskolor och skolor ökade kunskaper och insikter om trauma och vilket bemötande och förhållningssätt som stödjer barn och elever som har varit med om svåra händelser och utgår från grundläggande mänskliga behov:
- Upplevd trygghet
- Behov av positiva relationer med omsorgsfulla och engagerade, viktiga vuxna
- Stöd att skapa copingstrategier som gör det lättare att hantera tankar, känslor och beteenden
Nyanlända elever i behov av särskilt stöd
Här hittar du Specialpedagogiska skolmyndighetens stödmaterial ”Särskilt stöd för nyanlända elever” om vad skolan kan behöva göra – och tänka på – när en elev är nyanländ och kan vara i behov av särskilt stöd.
Särskilt stöd till nyanlända elever, spsm.se Länk till annan webbplats.
Motverka hedersrelaterat våld och förtryck
Ingen ska fara illa, vare sig i hemmet eller i skolan. Trygghet är en förutsättning för att elever ska kunna lära sig och därför behöver personalen i skolan kunskap om hur man kan motverka hedersrelaterat våld och förtryck.
För dig som vill få fördjupad kunskap finns ett reviderat stödmaterial att ta del av.
Motverka hedersrelaterat våld och förtryck
Tidiga och samordnade insatser för barn och unga (TSI)
Tidiga och samordnade insatser (TSI) handlar om att barn och unga ska få stöd i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. För det krävs en förbättrad och utvecklad samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Här hittar du stöd för sådant arbete.
Tidiga och samordnade insatser för barn och unga
Elever med intellektuell funktionsnedsättning
En del nyanlända elever har en intellektuell funktionsnedsättning När eleven både har en funktionsnedsättning och är nyanländ kan frågan om vilka tillgänglighetslösningar och vilket särskilt stöd hen behöver, vara mer komplex än annars. Krigsskador eller trauman kan i sig leda till funktionsnedsättningar och tillgången på läkarvård, rehabilitering och habilitering kan ha varit begränsad under barnets uppväxt. Elevens och vårdnadshavarens kunskap och medvetenheten om funktionsnedsättningen kan variera stort. Synen på, och bedömningen av, vad som utgör en funktionsnedsättning kan också skilja sig åt mellan länder och även mellan individer.
Om en nyanländ elev eventuellt tillhör målgruppen för anpassad gymnasieskola
Samma sak gäller för nyanlända elever som för andra elever. Det vill säga att om man misstänker att en elev tillhör målgruppen för anpassad gymnasieskola ska elevens rektor informeras. Detta kan komma fram i kartläggningen av den nyanlända elevens kunskaper. Nästa steg i processen är att rektorn kontaktar den person i elevens hemkommun som beslutar om mottagande och informerar om att det finns ett behov av att göra en utredning. Sedan ska hemkommunen utreda frågan skyndsamt.
Källa: 18 kap. 5§ skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Ensamkommandes utbildning
Ensamkommande barn och ungdomar är en del av Sveriges nyanlända elever. Att följa nyanlända och vid behov flerspråkiga elevers parallella språk- och kunskapsutveckling och organisera utbildningen efter resultaten är en förutsättning för god måluppfyllelse.
Elever som är papperslösa – rätt till en likvärdig utbildning
Barn som vistas i landet utan tillstånd, som är så kallat papperslösa, har rätt till utbildning. Den rätten kan spela en väsentlig roll för deras hälsa och utveckling. Information om dessa barns rätt till utbildning behövs för att öka kunskapen om sådant som kan påverka deras situation i skolan. I bifogad länk finns stöd för att skapa riktlinjer och rutiner för arbetet med elever som är papperslösa och exempel på hur man kan hantera olika situationer som kan uppstå.
Utveckla gymnasieskolans introduktionsprogram – styrning
Upptäck, förebygg och åtgärda hinder på gymnasieskolans introduktionsprogram. Utveckla din kunskap om hur du kan planera för styrning och uppföljning av utbildningen.
Gymnasieskolans introduktionsprogram, webbkurs och nätverk
Intervjuer och reportage om våra nätverk för att utveckla gymnasieskolans introduktionsprogram
Ny huvudmannaplan gav konkreta resultat
Utvecklad kunskapsuppföljning gav större fokus på pedagogiken
Underlätta övergångar från introduktionsprogram till kombinationsutbildning inom komvux
Här hittar du som är skolchef eller rektor stöd för att underlätta övergångar för elever inom gymnasieskolans introduktionsprogram till en kombinationsutbildning inom komvux.
Underlätta övergångar från introduktionsprogram till kombinationsutbildning
Organisera och genomföra kombinationsutbildningar inom komvux
Kommunernas aktivitetsansvar (KAA)
En ungdom som aldrig har påbörjat, har avbrutit eller inte fullföljt sin gymnasieutbildning kan hamna i en situation där vägen till vidare utbildning eller arbete begränsas. Därför är det viktigt att samhällets insatser för ungdomar sätts in, så att ungdomarnas utvecklingsprocess kan fortgå utan längre avbrott. Det är också viktigt att de insatser som görs tar sin utgångspunkt i ungdomarnas behov, förutsättningar och mål.
Insatslistan
Insatslistan är en sammanställning av de utbildningar, insatser och material som Skolverket erbjuder och kan användas i arbetet med nyanlända och flerspråkiga elevers lärande.
Innehållet är sorterat efter de nationella skolutvecklingsprogrammen.
Insatslista april, 2024
Word, 296 kB.
Forskning och rapporter
Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan (2013) Länk till annan webbplats.
Språkintroduktion i gymnasieskolan (2017) Länk till annan webbplats.
Fortsatta utbildningsvägar efter språkintroduktion (2019) Länk till annan webbplats.
Rapport från 2017: Uppföljning av språkintroduktion Länk till annan webbplats.
Rapport från 2018: Uppföljning av språkintroduktion Länk till annan webbplats.
