Organisera mottagande och utbildning av nyanlända elever i gymnasieskolan

Nyanlända elever i gymnasieskolan är precis som alla andra elever i tonåren. Men de har ett annat utgångsläge för sitt lärande än sina jämnåringar.

tre elever i gymnasieålder i en korridor

Den nyanlända eleven har fler lärprocesser på gång samtidigt. En utveckling av den språkliga och kommunikativa förmågan sker parallellt med en åldersadekvat kunskapsutveckling. En förutsättning för lärande är att ämnesläraren är medveten om hur en andraspråksutveckling går till.

Skollagen är tydlig. Alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Skolan ska sträva efter att uppväga skillnader, som kan finnas, i elevens förutsättningar i att tillgodogöra sig utbildningen.

Styrning och planering

Denna Powerpointpresentation fokuserar på styrning, ansvar, planering och beslut för nyanlända och flerspråkiga elever. Presentationen är till för nämnder eller styrelser, förvaltning och skolledning med flera.

Presentation för styrning och systematiskt kvalitetsarbete med fokus på nyanlända elever.Powerpoint (powerpoint, 2 MB)

Konkreta tips

Introduktionsprogrammet språkintroduktion

Syftet med språkintroduktion att ge nyanlända ungdomar en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning.

När en nyanländ elev tas emot till språkintroduktion ska elevens kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Bedömningen ska göras skyndsamt så att en individuell studieplan enligt kan upprättas för eleven inom två månader från mottagandet. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen. Huvudmannen ska fortlöpande bedöma elevens kunskapsutveckling för att eleven så snart som möjligt ska komma vidare i sin utbildning.

Språkintroduktion ska innehålla undervisning i grundskoleämnena svenska eller svenska som andraspråk. Undervisning i enbart dessa ämnen kan bedrivas under en kort inledande period. I övrigt ska språkintroduktion utformas utifrån inledande och fortlöpande bedömningar och innehålla de ämnen och kurser som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i och kurser i gymnasieämnen.

Språkintroduktion får kombineras med kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och motsvarande utbildning vid folkhögskola. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen.

(Källa: Skollag kap 17 och gymnasieförordning kap 6)

I grundskoleämnena ska eleven läsa mot kunskapskrav i åk 9 och de centrala innehåll som eleven behöver för att kunna arbeta mot dessa.

Stora behov på gymnasieprogram för nyanlända, Pressmeddelande Skolverketlänk till annan webbplats

Rapport från 2018: Uppföljning av språkintroduktionlänk till annan webbplats

Rapport från 2017: Uppföljning av språkintroduktionlänk till annan webbplats

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper i gymnasieskolan

Nyanlända elever som börjar på språkintroduktion inom gymnasieskolans introduktionsprogram ska, enligt ovan, få sina kunskaper bedömda. Det innebär att elevens bakgrund, skolerfarenheter, språk- och ämneskunskaper och eventuella yrkeserfarenheter ska kartläggas.

Kartläggningen är en uppstart och ett medel för ämnesläraren att bilda sig en uppfattning om den nyanlända elevens utgångsläge och i förhållande till elevens behov av stöttning och extra anpassningar i utbildningen.

Kartläggning av nyanländas elevers kunskaper i gymnasieskolan

Pusselbit som visar hur språk och erfarenheter hänger ihop med litteracitet, numeracitet och ämneskunskaper

Uppföljning av kunskapsutveckling

Nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling behöver synliggöras och kontinuerligt följas upp. Arbetet behöver bli systematisk och inkluderas i huvudmäns kvalitetsarbete. Huvudmän behöver därför utforma lämpliga kriterier eller indikatorer för att kunna utvärdera om verksamhetens åtgärder är framgångsrika eller om det som görs inte fungerar och behöver utvecklas.

Ämnesläraren behöver följa upp elevens faktiska kunskapsutveckling. Lärare och rektor bör fortlöpande utvärdera om stöd och stimulans i undervisningen och om arbetet med extra anpassningar och vid behov särskilt stöd bidrar till att eleven utvecklas så långt det är möjligt.

Som stöd för den undervisande ämnesläraren i att planera undervisningen utifrån var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling i respektive ämne finns det tredje steget i Skolverkets kartläggningsmaterial.

Kartläggningsmaterial, steg 3 Kartläggningsmaterial steg 3länk till annan webbplats

Som stöd för att bedöma elevers andraspråksutveckling från nybörjarnivå till avancerad nivå finns Skolverkets bedömningsstöd Bygga svenska.

Stöd för huvudman och rektor för bedömningsarbete i det systematiska kvalitetsarbetet, Bygga svenskalänk till annan webbplats

Skolverkets bedömningsstöd Bygga svenskalänk till annan webbplats

Konkreta tips

Den individuella studieplanen

Den individuella studieplanen har en särskilt viktig funktion på introduktionsprogrammen eftersom dessa program saknar nationellt fastställda programstrukturer och examensmål. Gemensamt för introduktionsprogrammen är att utbildningen ska utformas utifrån elevens behov och förutsättningar. Den individuella studieplanen behöver därför fungera som en mer preciserad beskrivning av den enskilde elevens utbildning vad gäller mål, längd och innehåll. Med hjälp av den individuella studieplanen kan utbildning och undervisning planeras och följas upp och elev ges det stöd och den stimulans eleven behöver för att lyckas i sitt lärande och sin personliga utveckling.

En individuell studieplan med fokus på att eleven ska uppnå sina utbildningsmål ger lärare och rektorer goda förutsättningar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla både utbildning och undervisning. Elevens individuella studieplan kan vara underlag för skolan att följa upp att skolan erbjuder det stöd eleven behöver för att uppnå sina utbildningsmål.

Gör en individuell studieplan

Konkreta tips

Olika utbildningsvägar för nyanlända elever

Utbildningen på Introduktionsprogrammet är individuell och anpassas samt kombineras efter elevens mål och behov.

En skärmdump på infografiken vi hänvisar till i länken bredvid denna bild.

Nedan hittar du fyra fiktiva exempel med eleverna Maria, Carlos, Abed och Huda.

Maria är 15 år, vill bli ingenjör

Stöttning, scaffolding, är en metafor för att beskriva den hjälp och vägledning som läraren ger för att den nyanlända eleven ska utveckla nya begrepp, kunskaper och färdigheter. Graden av stöttning kan avta allt eftersom elevens förmåga till självständigt agerande utvecklas.

Skolan följer Marias språkutveckling med hjälp av Skolverkets stödmaterial Bygga svenska och prioriterar ämnen utifrån Skolverkets kartläggningsmaterial steg tre. Den kommer att genomföras i samtliga ämnen. Marias mentor och studievägledare kommer tillsammans med Maria att utifrån hennes utbildningsmål formulera hur utbildningen kan läggas upp och följas i hennes individuella studieplan.

Målet är att Maria uppnår gymnasiebehörighet. Maria behöver få godkända betyg i svenska som andraspråk, matematik och engelska. Om Maria får godkända betyg i dessa ämnen, och det bedöms att hon kommer att uppnå behörighet till gymnasiet med hjälp av ett extra år på ett introduktionsprogram, ska Maria gå programinriktat val innan hon börjar på ett nationellt program.

Läs mer om Bygga svenskalänk till annan webbplats

Läs mer om kartläggning av nyanlända elevers kunskaperlänk till annan webbplats

Läs mer om vad stöttning handlar omlänk till annan webbplats

Stöttning, scaffolding, är en metafor för att beskriva den hjälp och vägledning som läraren ger för att den nyanlända eleven ska utveckla nya begrepp, kunskaper och färdigheter. Graden av stöttning kan avta allt eftersom elevens förmåga till självständigt agerande utvecklas.

Skolan följer Marias språkutveckling med hjälp av Skolverkets stödmaterial Bygga svenska och prioriterar ämnen utifrån Skolverkets kartläggningsmaterial steg tre. Den kommer att genomföras i samtliga ämnen. Marias mentor och studievägledare kommer tillsammans med Maria att utifrån hennes utbildningsmål formulera hur utbildningen kan läggas upp och följas i hennes individuella studieplan.

Målet är att Maria uppnår gymnasiebehörighet. Maria behöver få godkända betyg i svenska som andraspråk, matematik och engelska. Om Maria får godkända betyg i dessa ämnen, och det bedöms att hon kommer att uppnå behörighet till gymnasiet med hjälp av ett extra år på ett introduktionsprogram, ska Maria gå programinriktat val innan hon börjar på ett nationellt program.

Läs mer om Bygga svenskalänk till annan webbplats

Läs mer om kartläggning av nyanlända elevers kunskaperlänk till annan webbplats

Läs mer om vad stöttning handlar omlänk till annan webbplats

Carlos är 16 år, vill bli journalist

Carlos har varit i Sverige i ett år, har en god skolbakgrund och kan vardagssvenska. Han går i årskurs nio och har godkända betyg i flera grundskoleämnen, men inte i svenska som andraspråk.

Carlos kan gå två år extra i grundskolan innan han börjar på ett introduktionsprogram. Carlos har regelbundna möten med sin studievägledare samt mentor för att planera hur dessa två extra år i grundskolan kan användas på bästa sätt. Han kommer att få de extra anpassningar han behöver, som exempelvis studiehandledning på sitt starkaste skolspråk.

Den parallella språk- och kunskapsutvecklingen följs upp och dokumenteras i Carlos individuella studieplan. Skolverkets stödmaterial Bygga svenska används som underlag för uppföljning av Carlos språkutveckling. Grund-och gymnasieskolan har en övergångsplan som underlättar att studieplanen från grundskolan kan fortsätta på gymnasieskolan introduktionsprogram.

Introduktionsprogram väljs utifrån Carlos önskan om att bli journalist. Carlos kommer troligtvis att gå programinriktat val, eller individuellt alternativ. Grundskolan tar del av huvudmannens plan för utbildning på introduktionsprogrammen och den informationen ligger till grund för fortsatt planering. Övergången planeras tillsammans med grund- och gymnasieskolan.

Läs mer om Bygga svenskalänk till annan webbplats

Carlos har varit i Sverige i ett år, har en god skolbakgrund och kan vardagssvenska. Han går i årskurs nio och har godkända betyg i flera grundskoleämnen, men inte i svenska som andraspråk.

Carlos kan gå två år extra i grundskolan innan han börjar på ett introduktionsprogram. Carlos har regelbundna möten med sin studievägledare samt mentor för att planera hur dessa två extra år i grundskolan kan användas på bästa sätt. Han kommer att få de extra anpassningar han behöver, som exempelvis studiehandledning på sitt starkaste skolspråk.

Den parallella språk- och kunskapsutvecklingen följs upp och dokumenteras i Carlos individuella studieplan. Skolverkets stödmaterial Bygga svenska används som underlag för uppföljning av Carlos språkutveckling. Grund-och gymnasieskolan har en övergångsplan som underlättar att studieplanen från grundskolan kan fortsätta på gymnasieskolan introduktionsprogram.

Introduktionsprogram väljs utifrån Carlos önskan om att bli journalist. Carlos kommer troligtvis att gå programinriktat val, eller individuellt alternativ. Grundskolan tar del av huvudmannens plan för utbildning på introduktionsprogrammen och den informationen ligger till grund för fortsatt planering. Övergången planeras tillsammans med grund- och gymnasieskolan.

Läs mer om Bygga svenskalänk till annan webbplats

Huda är 18 år, vet inte vad hon vill jobba med ännu

Huda har nyligen anlänt till Sverige är på nybörjarnivå i svenska. Kartläggning steg ett och två visar dock att Huda har haft hemundervisning och lärt sig att både läsa och skriva på sitt modersmål. Hon kan också grundläggande matematik.

Huda ska börja på språkintroduktion där hon läsa ett ämnesövergripande innehåll. Hon kommer läsa ett ämnesövergripande innehåll och arbeta med sin språk- och kunskapsutveckling parallellt. Utbildningen planeras utifrån målen i den individuella studieplanen. Hennes språk- och kunskapsutveckling följs upp med hjälp av Skolverkets stödmaterial Bygga svenska och Skolverkets kartläggningsmaterial steg tre. Resultaten dokumenteras i hennes individuella studieplan.

Eftersom Huda redan fyllt 18 år har hon tillsammans med studievägledare och mentor planerat för att hon eventuellt kommer att gå direkt vidare till vuxenutbildning. Hennes mentor, studievägledare och vuxenutbildningen har ett samarbete för att underlätta vid övergången. Huda får vägledning så att hon dels får stöd i val av utbildning och dels för att säkerställa att hon får det innehåll på språkintroduktion som hon behöver.

Redan under hennes första år på språkintroduktion kan hon läsa extra svenska enligt kursplanen för svenska för invandrare. Hon ska ändå alltid läsa svenska som andraspråk för att kunna få godkänt betyg och meritpoäng.

Läs mer om Bygga svenskalänk till annan webbplats

Läs mer om kartläggning av nyanlända elevers kunskaperlänk till annan webbplats

Huda har nyligen anlänt till Sverige är på nybörjarnivå i svenska. Kartläggning steg ett och två visar dock att Huda har haft hemundervisning och lärt sig att både läsa och skriva på sitt modersmål. Hon kan också grundläggande matematik.

Huda ska börja på språkintroduktion där hon läsa ett ämnesövergripande innehåll. Hon kommer läsa ett ämnesövergripande innehåll och arbeta med sin språk- och kunskapsutveckling parallellt. Utbildningen planeras utifrån målen i den individuella studieplanen. Hennes språk- och kunskapsutveckling följs upp med hjälp av Skolverkets stödmaterial Bygga svenska och Skolverkets kartläggningsmaterial steg tre. Resultaten dokumenteras i hennes individuella studieplan.

Eftersom Huda redan fyllt 18 år har hon tillsammans med studievägledare och mentor planerat för att hon eventuellt kommer att gå direkt vidare till vuxenutbildning. Hennes mentor, studievägledare och vuxenutbildningen har ett samarbete för att underlätta vid övergången. Huda får vägledning så att hon dels får stöd i val av utbildning och dels för att säkerställa att hon får det innehåll på språkintroduktion som hon behöver.

Redan under hennes första år på språkintroduktion kan hon läsa extra svenska enligt kursplanen för svenska för invandrare. Hon ska ändå alltid läsa svenska som andraspråk för att kunna få godkänt betyg och meritpoäng.

Läs mer om Bygga svenskalänk till annan webbplats

Läs mer om kartläggning av nyanlända elevers kunskaperlänk till annan webbplats

Abed är 17 år, vill arbeta inom byggbranschen

Abed har nyligen anlänt till Sverige. Abed saknar skolbakgrund och är nybörjare i det svenska språket. Skolverkets kartläggningsmaterial steg ett och två visar att Abed har praktisk erfarenhet från byggarbete och har där utvecklat ett matematiskt tänkande. Abed har däremot inte lärt sig att läsa och skriva på sitt modersmål.

Abed ska börja på språkintroduktion och få de extra anpassningar som behövs för att nå sina utbildningsmål enligt hans individuella studieplan. Den individuella studieplanen följs ofta upp för att säkerställa att de extra anpassningar han får är i linje med Abeds behov och förutsättningar.

Hans parallella språk- och kunskapsutveckling följs upp med hjälp av Bygga svenska och Skolverkets kartläggningsmaterial steg tre. Abed ska arbeta mot kunskapskraven i årskurs nio, men kan behöva arbeta med visst innehåll från tidigare årskurser för att få nödvändiga förkunskaper.

Läs mer om Bygga svenskalänk till annan webbplats

Läs mer om kartläggning av nyanlända elevers kunskaperlänk till annan webbplats

Abed har nyligen anlänt till Sverige. Abed saknar skolbakgrund och är nybörjare i det svenska språket. Skolverkets kartläggningsmaterial steg ett och två visar att Abed har praktisk erfarenhet från byggarbete och har där utvecklat ett matematiskt tänkande. Abed har däremot inte lärt sig att läsa och skriva på sitt modersmål.

Abed ska börja på språkintroduktion och få de extra anpassningar som behövs för att nå sina utbildningsmål enligt hans individuella studieplan. Den individuella studieplanen följs ofta upp för att säkerställa att de extra anpassningar han får är i linje med Abeds behov och förutsättningar.

Hans parallella språk- och kunskapsutveckling följs upp med hjälp av Bygga svenska och Skolverkets kartläggningsmaterial steg tre. Abed ska arbeta mot kunskapskraven i årskurs nio, men kan behöva arbeta med visst innehåll från tidigare årskurser för att få nödvändiga förkunskaper.

Läs mer om Bygga svenskalänk till annan webbplats

Läs mer om kartläggning av nyanlända elevers kunskaperlänk till annan webbplats

Konkreta tips

Studie- och yrkesvägledning

Nyanlända elever har ofta ett större behov av information om det svenska utbildningssystemet och om olika valalternativ därför kan vägledning vara extra viktig. Den individuella studieplanen tas med fördel fram i samarbete mellan rektor, lärare och studie- och yrkesvägledare. Studie- och yrkesvägledarens roll är central i arbetet med information och vägledning. Det är emellertid inte den enskilda studie- och yrkesvägledarens uppgift att axla hela ansvaret för skolans vägledning även om studie- och yrkesvägledaren har särskild kompetens inom området. Genom att integrera studie- och yrkesvägledning i undervisningen vidgas elevernas perspektiv på sig själva och på omvärlden så att de får möjlighet att fatta väl underbyggda studie- och yrkesval. Det bidrar till att öka elevernas motivation för skolan och till att minska elevernas avhopp.

Studie- och yrkesvägledningssamtal med nyanlända elever kan innehålla utmaningar. I tre artiklar resonerar Åsa Sundelin kring samtalsmetodiska ideal, frågor om lärande och om språkliga asymmetrier.

Vägledning av nyanlända i skolan - Samtal om framtidenlänk till annan webbplats

Information särskilt för dig som är studie- och yrkesvägledning eller är pedagog och arbetar med studie- och yrkesvägledning.

För dig som är studie- och yrkesvägledarelänk till annan webbplats

Information om det svenska utbildningssystemet på olika språklänk till annan webbplats

Konkreta tips

Undervisa nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska

Nyanlända elever i högstadie- och gymnasieåldern behöver mötas av en undervisning som motsvarar deras åldersnivå, trots att de är nybörjare i svenska. Detta ställer höga krav på att anpassa ämnesundervisningen så att eleverna både utmanas och stöttas. En grundförutsättning är att alltid betrakta kunskaper, erfarenheter och språkliga resurser som eleverna har med sig som tillgångar att bygga vidare på.

Att som nyanländ elev tillägna sig den vardagliga svenskan kan gå relativt fort, medan det tar betydligt längre tid att utveckla det språk som är specifikt för ämnesundervisningen i skolan. Genom en språk- och kunskapsutvecklande undervisning och ett kontinuerligt samarbete med studiehandledare kan läraren förbättra nyanlända elevers chanser att nå kunskapskraven.

  • Olika delar av andraspråket utvecklas olika snabbt. Även den som kan föra en vardaglig konversation utan större problem kan ha svårigheter att förstå texterna i en lärobok och vice versa.
  • Genom att låta eleverna använda alla sina språk som resurser i undervisningen kan man stötta både språkinlärningen och ämneskunskapernas utveckling.
  • Språkutvecklande ämnesundervisning gagnar alla elever men är nödvändig för de elever som inte behärskar svenska.
  • Ett aktivt samarbete med studiehandledare och modersmålslärare är viktigt för att nyanlända elever ska få en god språk- och kunskapsutveckling.

(källa: Skolverket - Flerspråkighet och de samlade språkliga resurserna)

Mer om att undervisa nyanlända elever

Entreprenörskap i skolan på introduktionsprogram

Språkutvecklande Ung Företagsamhet, UFlänk till annan webbplats

Konkreta tips

Svenska som andraspråk

Ämnet svenska som andraspråk syftar till att ge elever med annat förstaspråk än svenska möjlighet att utveckla sina språkförmågor på samma villkor som elever med svenska som förstaspråk.

Medan barn som har svenska som förstaspråk kan fortsätta att utveckla den språkliga bas de har med sig när de kommer till skolan, behöver barn med svenska som andraspråk både utveckla den språkliga basen i svenska och det språk som skolans ämnen kräver.

Språket i skolans olika ämnen ställer andra krav på språkförmågan än vardagslivet gör. Ju högre upp i skolåren, desto högre blir kraven på abstraktionsförmåga, såväl i tänkande som i språkhandling. Språkforskningen använder ofta begreppen ”vardagsspråk” och ”skolspråk”, när man menar språk i vardagliga sammanhang och det språk som krävs för att utveckla olika förmågor i skolans ämnen.
(Källa: Skolverket, Kommentarmaterial svenska som andraspråk)

För att aktivt arbeta med elevens andraspråksutveckling mot avancerad nivå och samtidigt arbeta mot innehållet i ämnets kurs- och ämnesplan, finns ämnet svenska som andraspråk.

För att följa elevens andraspråksutveckling (oberoende av ämnet svenska som andraspråks kurs- och ämnesplan) finns Skolverkets bedömningsstöd Bygga svenska.

Konkreta tips

Studiehandledning och modersmålsundervisning

Modersmålet har stor betydelse för barns språk-, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Möjlighet att få utveckla modersmål underlättar inlärningen både av nya språk och kunskaper.
Skolan har i uppdrag att organisera undervisningen så att elever med ett annat modersmål än svenska får förutsättningar att utveckla både språk (modersmål och svenska) och kunskaper parallellt.

Syftet med modersmålsundervisning är att ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. Undervisningen styrs av kursplaner och ämnesplaner för ämnet.

Läroplaner för skolformer, modersmålsundervisninglänk till annan webbplats

Rätt till modersmålsundervisninglänk till annan webbplats

Studiehandledning ges på modersmål eller på elevens starkaste skolspråk och stödjer elevens språk- och kunskapsutveckling i olika ämnen. Ämneslärare och studiehandledare samverkar runt elevens undervisning. Bedömning och betygsättning sker på samma sätt som i övriga ämnen. Elevens visade kunskaper och förmågor bedöms utifrån kunskapskraven i kursplanen eller ämnesplanen.

Framgångsfaktorer för studiehandledning är:

  • att man först bedömer elevens språk- och ämneskunskaper
  • att insatserna anpassas efter elevens förutsättningar och behov
  • att skolan har kompetens om flerspråkighet
  • att studiehandledaren och elevens lärare samverkar
  • att studiehandledning ges växelvis på elevens modersmål, eller starkaste skolspråk, och på svenska för att eleven ska utveckla verktyg för sitt eget lärande.

Stödmaterial – studiehandledning

Stödmaterial i tre delar för studiehandledning på modersmål som innehåller film och artiklar och har fokus på organisation, ansvar och roller samt samverkan mellan ämneslärare och studiehandledare.

För huvudman och rektor:

Organisera studiehandledninglänk till annan webbplats

För ämneslärare och studiehandledare:

Samarbete för framgångsrik studiehandledninglänk till annan webbplats

För studiehandledare:

Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt i studiehandledninglänk till annan webbplats

Skriften Studiehandledning på modersmålet tar upp undervisningens innehåll och organisation, studiehandledarens uppdrag och vilka elever som ska erbjudas studiehandledning på modersmålet.

Studiehandledning på modersmålet, publikation reviderad 2019länk till annan webbplats

Studiehandledning på modersmålet i praktikenlänk till annan webbplats

Digitala resurser i studiehandledning på modersmållänk till annan webbplats

Studiehandledning ett viktigt verktyg

Studiehandledningen är det viktigaste verktyget vid undervisning av nyanlända elever, menar professor Nihad Bunar på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Just studiehandledningen fungerar som en brygga mellan de kunskaper som eleverna bär med sig och allt det nya som de möts av här – såväl pedagogiskt som språk- och kunskapsmässigt. Men hur gör man för att få det att fungera i praktiken, även om det inte finns någon tillgänglig studiehandledare på skolan?

Lyssna på podden Kunskapsbryggorna från UR, Didaktornlänk till annan webbplats

Bättre skolresultat med extra handledning onlinelänk till annan webbplats

Konkreta tips

Hälsa och lärande

Hälsa och lärande påverkas i hög grad av samma faktorer. Barns och ungas hälsa, välbefinnande och lärande är varandras förutsättningar.

Mer om nyanlända elvers hälsa och lärande

Konkreta tips

Ensamkommandes utbildning

Ensamkommande barn och ungdomar är en del av Sveriges nyanlända elever. Att följa nyanlända och vid behov flerspråkiga elevers parallella språk- och kunskapsutveckling och organisera utbildningen efter resultaten är en förutsättning för god måluppfyllelse.

Ensamkommandes utbildning

Konkreta tips

Elever som är papperslösa – rätt till en likvärdig utbildning

Barn som vistas i landet utan tillstånd, som är så kallat papperslösa, har rätt till utbildning. Den rätten kan spela en väsentlig roll för deras hälsa och utveckling. Information om dessa barns rätt till utbildning behövs för att öka kunskapen om sådant som kan påverka deras situation i skolan. I bifogad länk finns stöd för att skapa riktlinjer och rutiner för arbetet med elever som är papperslösa och exempel på hur man kan hantera olika situationer som kan uppstå.

Skolans arbete med elever som är papperslösa

Forskning och fördjupning

Utveckla gymnasieskolans introduktionsprogram – styrning

Upptäck, förebygg och åtgärda hinder på gymnasieskolans introduktionsprogram. Utveckla din kunskap om hur du kan planera för styrning och uppföljning av utbildningen.

Gymnasieskolans introduktionsprogram, webbkurs och nätverk

Kommunernas aktivitetsansvar (KAA)

En ungdom som aldrig har påbörjat, har avbrutit eller inte fullföljt sin gymnasieutbildning kan hamna i en situation där vägen till vidare utbildning eller arbete begränsas. Därför är det viktigt att samhällets insatser för ungdomar sätts in, så att ungdomarnas utvecklingsprocess kan fortgå utan längre avbrott. Det är också viktigt att de insatser som görs tar sin utgångspunkt i ungdomarnas behov, förutsättningar och mål.

Kommunernas aktivitetsansvar (KAA) för ungdomar

Insatslistan

Insatslistan är en sammanställning av de utbildningar, insatser och material som Skolverket erbjuder och kan användas i arbetet med nyanlända och flerspråkiga elevers lärande.

Innehållet är sorterat efter de nationella skolutvecklingsprogrammen.

Insatslista första kvartalet, 2021PDF (pdf, 478 kB)

Forskning och rapporter

Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan (2013)länk till annan webbplats

Språkintroduktion i gymnasieskolan (2017)länk till annan webbplats

Fortsatta utbildningsvägar efter språkintroduktion (2019)länk till annan webbplats

Rapport från 2017: Uppföljning av språkintroduktionlänk till annan webbplats

Rapport från 2018: Uppföljning av språkintroduktionlänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 01 september 2021

Innehåll på denna sida