Skolans gemensamma elevhälsoarbete
Elevhälsoarbete är skolans gemensamma och systematiska arbete med elevers lärande, utveckling och hälsa och har sin grund i skollagen och läroplanerna. Elevhälsoarbetet ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Här kan du läsa mer om vad arbetet innebär.
Sedan juli 2023 gäller förtydliganden om elevhälsoarbete i skollagen:
- elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal
- elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete
- elevhälsan ska vid behov samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
- det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare.
Elevhälsan omfattar skolformerna förskoleklassen, grundskolan, sameskolan, specialskolan och gymnasieskolan. Även anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan omfattas.
Elevhälsoarbetet har stärkts i skollagen
Skolans elevhälsoarbete
Sambandet mellan barns och ungas hälsa och lärande i förskola och skola är väldokumenterat i forskning och beskrivs som dubbelriktat. Det innebär att all verksamhet i förskola och skola utgör den miljö som påverkar barns och ungas möjligheter att nå utbildningens mål.
Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden samt främja en livslång lust att lära. Rektor leder och samordnar elevhälsoarbetet på skolan och ansvarar för att skolans personal samverkar för alla elevers lärande, utveckling och hälsa där elevhälsan har en viktig roll.
Elevhälsoarbetet på skolan utförs av all personal och det innebär att alla i samverkan utifrån sin profession tar ansvar för att skapa en god lärmiljö för elevernas utveckling. I elevhälsans arbete kan rektor välja att fler professioner ingår, till exempel lärare och studie- och yrkesvägledare.
Elevhälsoarbetet ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Organiseringen av elevhälsoarbetet förutsätter samordning och att rutiner för samverkan är förankrade. Det är alltid huvudmannens ansvar att skapa förutsättningar för att alla nivåer i styrkedjan ska kunna arbeta mot en likvärdig utbildning och undervisning av hög kvalitet. Huvudman och rektor har gemensamt ansvar för att elevhälsoarbetet ska ingå i det systematiska kvalitetsarbetet.
Det finns ett samband mellan det hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbetet på skolan. Alla elever ska få den ledning och stimulans de har rätt till. Vid behov ska skolan även ge extra anpassningar eller särskilt stöd. Rektor behöver tydliggöra organisation och ansvar för när, av vem och med vilka rutiner behov av särskilt stöd ska uppmärksammas och utredas. Stödinsatser till enskilda elever kan bidra till att synliggöra utvecklingsområden för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet även på grupp- och skolenhetsnivå.
Skolans hälsofrämjande arbete
En hälsofrämjande lärmiljö kan bidra till framgångsrik skolutveckling när det syftar till att alla barn, elever, lärare och andra verksamma i organisationen ska må bra, kunna lära och utvecklas. En hälsofrämjande lärmiljö omfattar pedagogiska, fysiska, psykiska och sociala frågor och stärker välbefinnandet för alla i organisationen.
Skolans förebyggande arbete
Handlar om att tidigt identifiera och undanröja riskfaktorer och hinder som kan leda till att elever inte når utbildningens mål eller riskerar en ogynnsam utveckling.
Skolans åtgärdande arbete
Handlar om att identifiera och åtgärda olika typer av brister i skolans arbete med elever. Det kan exempelvis gälla kränkningar, behov av stöd och främja närvaro.
Här får du som arbetar som rektor eller skolchef ett verktyg för att utveckla arbetet med att leda och organisera skolutveckling där elevhälsoarbetet har en central roll.
Verktyg för arbetet med alla elevers lärande, utveckling och hälsa
Stödmaterial elevhälsa erbjuder skolor stöd att utveckla ett mer förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt i hela skolan. Materialet vänder sig i första hand till rektor och den samlade elevhälsan som tvärprofessionellt team. Det kan även användas tillsammans med lärare, övrig skolpersonal och andra som är intresserade av att utveckla elevhälsoarbete på skol- och huvudmannanivå.
Elevhälsoarbete (SPSM:s webbplats) Länk till annan webbplats.
Här finns stöd till alla involverade på skolan för hur ni kan arbeta med stödinsatser utifrån de allmänna råden för extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Här finns stöd till alla involverade på skolan för arbetet med utredning av en elevs behov av särskilt stöd.
Utredning av en elevs behov av särskilt stöd
Ta del av inspelad föreläsning från Specialpedagogikens dag 2024
Vad innebär förtydligandet i skollagen i praktiken? Hur kan elevhälsoarbetet utvecklas? SPSM och Skolverket berättar om bakgrund och intentioner, och delar med sig av vilket stöd som finns att få från respektive myndighet.
Skolans gemensamma elevhälsoarbete i teori och praktik (SPSMs webbplats) Länk till annan webbplats.
Arbetet ska bedrivas på skolenhets-, grupp- och individnivå
Skolans elevhälsoarbete ska främja lärande, utveckling och hälsa. Dessutom ska arbetet förebygga ohälsa och undanröja hinder att nå utbildningens mål. Det arbetet ska ske på skolenhets-, grupp och individnivå. I dialog med skolans övriga personal kan elevhälsan nyttja erfarenheter från arbetet med enskilda elever och grupper av elever.
Ett systematiskt arbete med trygghet och välbefinnande ökar möjligheten för alla barn och elever, oavsett behov, att få goda förutsättningar för lärande och utveckling samt likvärdiga möjligheter att lyckas i skolan.
Vikten av samverkan på skolan
Grunden för ett framgångsrikt hälsofrämjande och förebyggande arbete är en nära samverkan på skolan. Det är rektor som leder och samordnar skolans personal för samverkan. Organisation, rutiner och arbetssätt på skolan bör därför främja samverkan mellan elevhälsans professioner, lärare, studie- och yrkesvägledare och övrig personal. Det är viktigt att det finns former och förutsättningar för att det ska ske ett ömsesidigt utbyte och dialog mellan undervisande lärare och elevhälsan, på ett förebyggande plan, innan svårigheter för en elev uppstår. Samverkan kring elevers behov av stöd bör utgå från ett heldagsperspektiv för eleverna.
Utveckla elevhälsoarbete (SPSMs webbplats) Länk till annan webbplats.
Den samlade elevhälsan består av skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog eller speciallärare. Insatserna kan vara medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska. Elevhälsan ska tillsammans med lärarna bidra med aktuell kunskap om elevernas hälsa, om hinder för elevernas utveckling och om de övergripande förutsättningarna för en god lärmiljö på skolan. Även studie- och yrkesvägledare kan stödja eleven i ökad motivation genom att få syn på olika vägar i utbildningen utifrån sina behov och förutsättningar. Detta kan inspirera och uppmuntra elever till ökad lust att lära och göra gynnsamma framtidsval.
Här kan du läsa mer om hur studie- och yrkesvägledning kan organiseras utifrån elevernas behov.
Organisera studie- och yrkesvägledning
Samverkan mellan skolformer
För att kunna följa elevernas lärande och forma utbildningen på bästa sätt behövs samverkan mellan skolformer. Det handlar om att försäkra att viktig pedagogisk information inte går förlorad i övergångar inom och mellan olika skolformer. Detta gynnar alla elever, speciellt elever som behöver extra anpassningar och särskilt stöd.
Här finns material som handlar om hur man kan ta ett gemensamt ansvar för välfungerande övergångar.
En del av skolans kvalitetsarbete
Ett fungerande kvalitetsarbete är avgörande för att kunna främja alla barns och elevers möjligheter att nå utbildningens mål. Kvalitetsarbetet innebär att kartlägga, planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra vad vi gör, varför och vad det leder till.
Kvalitetsarbetet på skolenhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, den samlade elevhälsan, övrig personal och elever. Elevernas perspektiv ska tillvaratas. Skolchef och rektor leder, organiserar och samordnar kvalitetsarbetet.
Stöd för kvalitetsarbetet:
- Så kan ni implementera ändrade styrdokument
- Leda förändring
- Systematiskt kvalitetsarbete - så fungerar det
För att utveckla skolans verksamhet behöver det systematiska kvalitetsarbetet omfatta alla de faktorer som utgör viktiga förutsättningar för elevernas utveckling. Hela skolans miljö ska uppmärksammas, till exempel erfarenheter om skolans lärmiljöer, uppgifter om elevers utveckling och stödbehov.
Den samlade elevhälsan kan delta i kvalitetsarbetet genom att kartlägga och analysera skolans arbete med till exempel:
- Främja närvaro och förebygga frånvaro Länk till annan webbplats.
- Stärk elevers delaktighet och inflytande i utbildningen Länk till annan webbplats.
- Sexualitet, samtycke och relationer Länk till annan webbplats.
- Främja trygghet och studiero Länk till annan webbplats.
- Bedömning för hållbart lärande (kunskapsöversikt)
Vid behov samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten
Elevhälsan ska vid behov samverka med hälso- och sjukvård och socialtjänst. Elevhälsan kan till exempel i samverkan med andra aktörer arbeta för att främja elevers hälsa och skolnärvaro och för att förebygga kriminalitet eller annan ogynnsam utveckling.
Huvudman och rektor behöver ansvara för att ta fram och utveckla rutiner för samverkan. Samverkan skapar möjlighet för såväl hälsofrämjande som förebyggande och åtgärdande insatser med andra aktörer. Samverkan inom skolan gynnas också av att det finns förankrade rutiner.
Stöd kring extern samverkan:
- Tidiga och samordnade insatser för barn och unga (TSI) Länk till annan webbplats.
- Extern samverkan för att tidigt möta barn och elevers behov Länk till annan webbplats.
- Anmäla oro för ett barn till socialtjänsten
Elevhälsoarbetet i nationella kvalitetssystemet
I det nationella kvalitetssystemet beskriver framgångsfaktorerna hur alla i hela styrkedjan kan arbeta tillsammans och ta tillvara varandras perspektiv för att bidra till ökad likvärdighet och kvalitet. Elevhälsoarbetet berör flera av framgångsfaktorerna i det nationella kvalitetssystemet.
Framgångsfaktorerna är:
- Förtroendefullt klimat
- Hälsofrämjande lärmiljö
- Kompensatoriska insatser
- Kompetent ledarskap
- Professionell utveckling
- Systematiskt kvalitetsarbete med undervisningen i fokus
- Tydlig roll- och ansvarsfördelning
Faktorer för framgångsrik skolutveckling Länk till annan webbplats.
Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) erbjuder skolhuvudmän återkommande kvalitetsdialoger. Här kan du läsa om hur en kvalitetsdialog går till, självvärderingsverktyg och framgångsfaktorer.