Så kan ni implementera ändrade styrdokument

Här hittar du som är skolchef eller rektor ett förslag på hur ni kan planera och organisera arbetet med att implementera ändrade styrdokument. Upplägget består av nio olika steg som ni kan anpassa till er verksamhet.

Implementeringsarbetets olika moment, för reviderade kurs- och ämnesplaner, nio stycken.

1. Skapa en gemensam kunskapsbas

Inled arbetet med att informera er själva om de ändrade styrdokumenten. Ni som leder och ansvarar för arbetet behöver skapa er en gemensam kunskapsbas att utgå ifrån i det fortsatta arbetet. Ni kan sätta er in i ändringarna gemensamt, till exempel i er rektorsgrupp, eller enskilt. Det viktiga är att kunskaperna i slutänden är gemensamma.

Här hittar du information om styrdokumentsförändringar som är aktuella just nu:

Aktuella förändringar på grundskolenivå

Aktuella förändringar på gymnasial nivå

Aktuella förändringar i kommunal vuxenutbildning (komvux)

2. Gör en plan på huvudmannanivå

Börja med att göra en övergripande plan för implementeringen på huvudmannanivå.

Forum för planering

Som skolchef behöver du ställa dig frågan vem eller vilka som ska planera implementeringsarbetet. I många organisationer kan det vara lämpligt att planera tillsammans i en rektorsgrupp. I andra passar det bättre att skapa en planeringsgrupp. Ert upplägg kommer antagligen bero på storleken på er organisation och tillgången till personal. Fundera också på hur personalen ska få inflytande och hur de fackliga representanterna ska bli informerade om planeringen.

Det systematiska kvalitetsarbetet

Se till att implementeringen av de ändrade styrdokumenten blir en del av ert systematiska kvalitetsarbete. Ni får en bättre överblick och kan prioritera lättare när era förändrings- och utvecklingsarbeten finns samlade.

Vart ska vi? Formulera mål och mått

För att planera och utvärdera systematiskt formulerar ni mål för implementeringen och bestämmer ett (eller flera) mått, det vill säga sätt att mäta måluppfyllelsen.

Arbetet med mål och mått – ett exempel

Arbetet med mål och mått – ett exempel

  • Alla i personalen är förtrogna med de ändrade styrdokumenten som är relevanta för just deras yrkesutövning.

Måluppfyllelsen kan mätas på flera sätt. Måttet ska vara relevant och mätningen ska vara praktiskt genomförbar. Ni kan exempelvis genomföra en självskattning bland personalen för att se hur stor andel som instämmer i följande påståenden:

  • Jag förstår de ändrade styrdokumenten.
  • Jag utgår från de ändrade styrdokumenten i min yrkesutövning.

Personalen kan även diskutera påståendena under till exempel en kompetensutvecklingsdag. Dokumentationen från diskussionerna kan ni sedan använda som ett underlag för att uppskatta måluppfyllelsen.

Arbetet med mål och mått – ett exempel

  • Alla i personalen är förtrogna med de ändrade styrdokumenten som är relevanta för just deras yrkesutövning.

Måluppfyllelsen kan mätas på flera sätt. Måttet ska vara relevant och mätningen ska vara praktiskt genomförbar. Ni kan exempelvis genomföra en självskattning bland personalen för att se hur stor andel som instämmer i följande påståenden:

  • Jag förstår de ändrade styrdokumenten.
  • Jag utgår från de ändrade styrdokumenten i min yrkesutövning.

Personalen kan även diskutera påståendena under till exempel en kompetensutvecklingsdag. Dokumentationen från diskussionerna kan ni sedan använda som ett underlag för att uppskatta måluppfyllelsen.

Hur gör vi? Formulera aktiviteter

Ni planerar nu aktiviteter eller åtaganden för att uppnå målen, till exempel kompetensutveckling för hela eller delar av personalen.

Fördelning av ansvar och mandat

I förändringsprocesser behöver fördelningen av ansvar och mandat vara tydlig och väl genomtänkt. Det kan gälla vilka som ansvarar för och beslutar om

  • genomförandet av de olika aktiviteterna
  • uppföljning
  • utvärdering
  • återkoppling.

Tillgången till personal avgör hur ni fördelar ansvar och mandat mellan utvecklingsledare, skolchef, rektorer med flera. Ta hänsyn till er organisations specifika förutsättningar.

I planen bör det även framgå hur ansvar och mandat fördelas mellan huvudmanna- och enhetsnivå. För att underlätta skolenheternas planeringsarbete behöver det vara tydligt vad den enskilda skolan ska ansvara för och besluta om på egen hand.

Forum för genomförande

I planen på huvudmannanivå ska det vara tydligt om och i så fall vilka gemensamma forum mellan skolorna som kommer att finnas för det kollegiala arbetet.

Kommunikation

Bestäm hur och när ni ska kommunicera med personal, elever och vårdnadshavare samt nämnden eller styrelsen.

Beskriv hur och när ni ska informera elever och vårdnadshavare om styrdokumenten och syftet med att de ändrats. Ni kanske väljer att informera från huvudmannanivå eller så sker det på skolorna, till exempel vid föräldramöten.

Tidsplanering

Det är viktigt att planera in tid för personalens arbete med styrdokumenten så att de är förberedda när förändringarna börjar att gälla. Mer tid kan behövas till egen reflektion, gemensam eller enskild planering.

Plan för uppföljning, utvärdering och återrapportering

I planen på huvudmannanivå beskriver ni när och hur implementeringen ska följas upp, utvärderas och återrapporteras. Den första utvärderingen kommer ni antagligen att göra på enhetsnivå. Sedan sammanställer ni och analyserar utvärderingarna på huvudmannanivå. Följ rutinerna i det systematiska kvalitetsarbetet.

3. Introducera och engagera personalen

Det här steget handlar om hur ni kan introducera det kommande arbetet för personalen och främja personalens engagemang.

Innan planeringen på varje enhet börjar kan det vara en bra idé att ge berörd personal information om de ändrade styrdokumenten och syftet med förändringarna. Personalen behöver också få kunskap om innehållet i huvudmannens övergripande plan och vad som ska planeras på den egna enheten.

Introduktionen är också ett bra tillfälle för att lyssna in personalens behov:

  • Vilket stöd och vilka resurser behöver personalen för att sätta sig in de ändrade styrdokumenten?
  • Hur ska personalen medverka eller ges inflytande över planen på enhetsnivå?

4. Gör en plan på enhetsnivå

Implementeringen av de ändrade styrdokumenten behöver också planeras på enheterna. Hur stort planeringsarbetet behöver vara beror på hur stor del av arbetet ni väljer att organisera på huvudmannanivå och hur mycket ni väljer att lägga ut på de enskilda enheterna.

Ta utgångspunkt i huvudmannens plan

Planen på enhetsnivå behöver stämma överens med planen på huvudmannanivå. Den ska också utgå från det systematiska kvalitetsarbetet. Formulera mål, mått och aktiviteter som utgår från motsvarigheterna i planen på huvudmannanivå.

Personalens inflytande och förutsättningar

Det är viktigt att ni lyssnar in personalens behov och ger inflytande över planeringen och aktiviteternas utformning. Det kan till exempel handla om former för kompetensutveckling. Det kan också handla om förutsättningarna för deras enskilda och gemensamma arbete.

  • Vilka förutsättningar behöver berörd personal för att sätta sig in i de ändrade styrdokumenten?
  • Vad behöver de för att kunna omsätta dem i praktiken?

Ta hänsyn till personalens kunskaper och erfarenheter i planeringen av kompetensutveckling

Kom ihåg att personal kan ha olika lång erfarenhet och utbildning. Därför är det viktigt att ni tar hänsyn till deras kunskaper och erfarenheter, till exempel när ni sätter ihop samtalsgrupper. Det kan vara en fördel att sätta ihop grupperna så att personal med olika erfarenhet och utbildning får mötas eller ge extra tid och stöd till personal som inte är färdigutbildade. Gruppsammansättningen kan också bidra till att öka kontakten mellan personal som inte arbetar tillsammans i vanliga fall.

Fördelning av ansvar och mandat

Fördelningen av ansvar och mandat på enhetsnivå behöver knyta an till den fördelning som ni gör i planen på huvudmannanivå. Det gäller planeringen, genomförandet och utvärderingen. Tillgången till personal avgör hur ni fördelar ansvar och mandat mellan rektor, biträdande rektor, arbetslagsledare, lärare, med flera. Ta hänsyn till er organisations specifika förutsättningar.

Forum för genomförande

Skapa en tydlig organisation på enhetsnivå som gör det möjligt för berörd personal att reflektera och arbeta tillsammans. Det kan vara angeläget att en eller flera nyckelpersoner i er verksamhet ges mandat att planera och leda arbetet i dessa forum. Det kan till exempel vara utbildade handledare, förstelärare, arbetslagsledare eller andra lämpliga personer. Dessa nyckelpersoner kan behöva tid för detta uppdrag.

Kommunikation och tidsplanering

Om enheten ansvarar för att kommunicera de ändrade styrdokumenten till elever och vårdnadshavare beskriv när och hur detta ska ske i er plan.

Planera även för när och hur aktiviteter ska genomföras och hur de ska kommuniceras till personalen. Tidsplanen ska vara realistisk och utgå från personalens förutsättningar.

Uppföljning, utvärdering och återrapportering

I er plan på enheten behöver ni beskriva när och hur implementeringsarbetet ska följas upp, utvärderas och återrapporteras. Följ de arbetssätt ni använder i ert ordinarie systematiska kvalitetsarbete.

5. Kommunicera

Nu kommunicerar ni till elever och vårdnadshavare utifrån era planer på huvudmanna- och enhetsnivå. Berätta om de ändrade styrdokumenten och syftet med förändringarna.

På huvudmannanivå informerar ni även den politiska nämnden respektive styrelsen om de ändrade styrdokumenten och förändringarnas syfte. Beskriv också vilka resurser som behövs i implementeringsarbetet och ge en bild av den arbetsinsats som kommer att krävas av personalen. Berätta även hur och när ni kommer att återrapportera till nämnden eller styrelsen.

6. Genomför och följ upp

Följ upp aktiviteterna löpande. Det kan till exempel handla om personalens deltagande i kompetensutveckling och den återkoppling ni samlar in efter varje kompetensutvecklingstillfälle.

Ni använder resultaten för att göra eventuella justeringar av aktiviteterna. Det kan dock vara klokt att vara försiktig med att hastigt göra större justeringar. Ni kan behöva ge aktiviteterna tid.

När ni följer upp aktiviteterna samlar ni samtidigt in underlag till utvärderingen.

7. Utvärdera på enhetsnivå

Ni som ansvarar för utvärderingen på enheten granskar nu era mätresultat för att se hur det har gått. För att förstå varför måluppfyllelsen blev som den blev krävs en analys. Nu har ni hjälp av materialet från era uppföljningar. Komplettera med andra relevanta underlag om det behövs. Återigen använder ni alltså samma arbetssätt som i ert ordinarie systematiska kvalitetsarbete. Slutligen sammanställer ni ert resultat och er analys och rappoTextrterar till förvaltningen eller motsvarande.

Så kan ni utvärdera – ett exempel

Så kan ni utvärdera – ett exempel

I praktiken kan utvärderingen till exempel gå till så att ni tittar på resultatet från er självskattning (se rutan Arbetet med mål och mått – ett exempel ovan.) En stor andel av personalen, men inte alla, instämmer i påståendet ”Jag förstår de ändrade styrdokumenten”. Ni har nått långt, men inte riktigt hela vägen fram.

Varför inte? Vilka orsaker kan ligga bakom resultatet? Ni gör en analys. Sida vid sida med självskattningsresultatet lägger ni en sammanställning av personalens närvaro vid de aktiviteter ni genomfört och personalens återkoppling. Alla berörd personal deltog i kompetensutveckling men i utvärderingarna uppgav ett mindre antal att de efter kompetensutvecklingen saknar tillräckliga kunskaper om de ändrade styrdokumenten. Här hittar ni en möjlig delförklaring till resultatet, även om ni i detta skede inte vet varför dessa medarbetare svarade som de gjorde.

Ni funderar nu tillsammans över vilka andra underlag som är relevanta och bestämmer er för att titta på personalomsättningen som varit ovanligt hög på sistone. När började de nyanställda? Hann de delta i aktiviteterna? Nej, flera nya medarbetare missade kompetensutvecklingstillfällen. Här hittar ni ytterligare en möjlig delförklaring.

Så kan ni utvärdera – ett exempel

I praktiken kan utvärderingen till exempel gå till så att ni tittar på resultatet från er självskattning (se rutan Arbetet med mål och mått – ett exempel ovan.) En stor andel av personalen, men inte alla, instämmer i påståendet ”Jag förstår de ändrade styrdokumenten”. Ni har nått långt, men inte riktigt hela vägen fram.

Varför inte? Vilka orsaker kan ligga bakom resultatet? Ni gör en analys. Sida vid sida med självskattningsresultatet lägger ni en sammanställning av personalens närvaro vid de aktiviteter ni genomfört och personalens återkoppling. Alla berörd personal deltog i kompetensutveckling men i utvärderingarna uppgav ett mindre antal att de efter kompetensutvecklingen saknar tillräckliga kunskaper om de ändrade styrdokumenten. Här hittar ni en möjlig delförklaring till resultatet, även om ni i detta skede inte vet varför dessa medarbetare svarade som de gjorde.

Ni funderar nu tillsammans över vilka andra underlag som är relevanta och bestämmer er för att titta på personalomsättningen som varit ovanligt hög på sistone. När började de nyanställda? Hann de delta i aktiviteterna? Nej, flera nya medarbetare missade kompetensutvecklingstillfällen. Här hittar ni ytterligare en möjlig delförklaring.

Ändrade läroplaner och kursplaner på grundskolenivå höstterminen 2022

Ska du implementera de ändrade kursplanerna och läroplanerna på grundskolenivå inför höstterminen 2022? Ta del av vår sida med material, tips och konkreta exempel.

Bra att tänka på när du planerar implementeringen av ändrade kursplaner och läroplaner 2022

Senast uppdaterad 29 september 2021

Innehåll på denna sida