Skolfrånvaro är ett komplext ökande hot mot likvärdighet

Skolfrånvaro är ett ökande hot mot likvärdighet som orsakas av olika faktorer. Skolfrånvarons komplexitet kräver systematiska kartläggningar av dessa faktorer samt välutvecklad samverkan mellan olika aktörer på olika nivåer, enligt forskningen.

Frånvaro är problematiskt oavsett motiv

I den internationella och ämnesövergripande antologin School Attendance problems. A research Uppdate and Where to Go som publicerades 2021, beskrivs skolfrånvaro som ett komplext globalt problem som ökar även i de länder som har en avgiftsfri skolgång.

Oavsett motiv för skolfrånvaro, så är den problematisk när den eskalerar och blir ett hinder för likvärdighet eftersom den riskerar att barns och ungas akademiska prestationer hämmas och leder till långvarig psykisk och fysisk ohälsa.

I samma antologi hänvisas till Christopher A. Kearneys forskning som anger att problematisk skolfrånvaro äger rum när en elev:

• är frånvarande minst 25 procent av den totala skoltiden under minst två veckor
• upplever allvarliga svårigheter att delta i skolundervisning under minst två veckor på ett sätt som medför en signifikant påverkan i barnets och/eller familjens dagliga rutin
• är frånvarande minst 10 dagar i skolan under en 15-veckorsperiod under skolåret.

Den statliga utredningen Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera kategoriserar orsaksfaktorerna och definierar problematisk frånvaro som:

/…/frånvaro i sådan omfattning att frånvaron riskerar att ha negativ inverkan på elevens utveckling mot utbildningens mål. Det här innefattar all frånvaro, det vill säga både giltig och ogiltig frånvaro samt sammanhängande och upprepad frånvaro.

(SOU: 2016:94, sida 21)

Sverige saknar offentlig nationell statistik av skolfrånvaro registrerad på regelbunden basis. De svenska styrdokumenten reglerar inte heller skolfrånvaro. Emellertid förväntas samtliga elever närvara i skolan och delta i den verksamhet som skolan erbjuder dem, enligt Skolverket 2021.

Elever som inte är i skolan eller deltar i skolans verksamhet kan ha giltiga skäl för sin frånvaro. I detta fall ska vårdnadshavaren ha rapporterat frånvaron och dess motiv till skolan. Ifall vårdnadshavaren inte har rapporterat giltiga skäl för elevens frånvaro, registreras den som ogiltig frånvaro. Ströfrånvaro, oavsett motiv, bör alltid utredas eftersom den kan eskalera och blir därmed problematisk, enligt Skolverket 2021.

Enligt Skolverket har skolan i sin tur ansvaret för att motverka och förebygga problematisk skolfrånvaro genom att:

• utveckla och följa upp rutiner för frånvarorapportering
• utveckla och följa upp systematiskt arbete för att skapa trygghet och studiero
• utveckla en god lärandemiljö baserade på tillitsfulla relationer till eleverna
• anpassa undervisningen efter elevernas behov
• utveckla elevens delaktighet i skolans verksamhet.

Aktörer har skilda synsätt på orsaker till frånvaro

Skolfrånvaro är ett komplext fenomen vars motiv ofta är ett samspel av olika faktorer som ömsesidigt påverkar varandra, enligt Skolverket 2021.

Den ovannämnda statliga utredningen kategoriserar orsaksfaktorerna till problematisk skolfrånvaro i tre områden:

1. Organisatoriska, sociala och pedagogiska skolfaktorer.
2. Faktorer som är relaterade till individen.
3. Sociala faktorer som har samband med familj, bostadsområde och kamrater.

Exempel på skolfaktorer för frånvaro är enligt Ramberg med flera bland annat bristande närvarokontroller, brister relaterade till skolans normer och kultur samt brister med pedagogiskt stöd. Vad gäller faktorer relaterade till individen anger författarna psykisk ohälsa, livssituationer med hög riskfaktor, exponering för mobbning och inlärningssvårigheter. Social utsatthet beskrivs även det som en social faktor som kan leda till skolfrånvaro.

Utredningen påpekar dock att flera orsaker till frånvaro kan tillskrivas flera av ovannämnda faktorer och/eller leda till andra typer av riskfaktorer. Samtidigt har olika aktörer olika syn på orsaksfaktorer. Medan skolan ofta anger faktorer relaterade till familj eller elever, rapporterar föräldrar mest skolfaktorer som orsak. Elever i sin tur tenderar att rapportera både skol- och sociala faktorer.

Samverkan en är viktig strategi för att förebygga frånvaro

Det faktum att det råder olikhet i syn på de faktorer som orsakar frånvaro försvårar arbetet med att motverka och förebygga problematisk skolfrånvaro. Därför bör skolan inleda en individuell kartläggning av riskfaktorer för varje fall innan man sätter igång med åtgärder.

Den statliga utredningen som nämns ovan rekommenderar som strategi mot skolfrånvaro även ett tätt skolsamarbete mellan de olika aktörer som ansvarar för eleven, skolans samlade elevhälsa med de olika professioner som ingår, vårdnadshavare och socialtjänst. Framgångsrikt arbete mot skolfrånvaro kräver även en ökad tillit till skolan som organisation, hos både elever och vårdnadshavare samt i samhället i stort. Därför är det centralt att de olika aktörerna i skolan och i samhället förmedlar budskapet att tiden varje elev medverkar i skolans verksamhet spelar roll för att tillgodose varje elevers rätt till en likvärdig utbildning.

För att förebygga skolfrånvaro föreslår utredningen även följande strategier:

• Systematisk kartläggning och uppföljning av skolans och elevhälsans förebyggande arbete vad gäller frånvaro.
• Strategier som garanterar registrering, uppföljning och analys av närvaro på skolnivå.
• Kartläggning av orsaker till frånvaro.
• Utveckling och spridning av pedagogiskt material om skolfrånvaro till skolorna.
• Aktualiserad kompetensutveckling om skolfrånvarons orsaker och strategier för att öka elevnärvaro.
• Skoldagar med håltimmar bör ersättas av sammanhållna skoldagar så långt det går.
• Ökad samverkan mellan olika aktörer.
• Tydliggörande om skolhuvudmän och statliga huvudmäns skyldighet att lämna uppgifter om elevers problematiska frånvaro till respektive hemkommuner.
• Införande av ett tillägg i skollagen som tydliggör skyldigheten att vidta åtgärder vid frånvaro.

Sammanfattningsvis kan vi hävda att skolfrånvaro är ett allvarligt samhällsproblem som skolan ensamt inte kan ta itu med. Därför bör arbetet för att främja närvaro och förebygga problematisk skolfrånvaro ske på olika arenor och i samverkan mellan de olika aktörerna.

Text: Guadalupe Francia, Silvia Edling, och Signhild Olsson, Högskolan i Gävle

Källor:

Gren Landell, M. (2021). (Ed.). School Attendance Problems - A Research Update and Where To Go. Stockholm: Jerringfonden

Ramberg, J., Brolin Låftman, S., Fransson. E. & Modin, B. (2018). School effectiveness and truancy: a multilevel study of upper secondary schools in Stockholm. International Journal of Adolescence and Youth. doi: 10.1080/02673843.2018.1503085

SOU 2016:94. Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. Betänkande av Att vända frånvaro till närvaro – en utredning om problematisk elevfrånvaro Länk till annan webbplats.. 2016. Statens Offentliga Utredningar.

Skolverket (2021). Frånvaro i skolan.

Ytterligare läsning:

Ainscow, M., Dyson, A., Goldrick, S. & West, M. (2012). Making schools effective for all: rethinking the task, School Leadership & Management, 32:3, 197-213. doi: 10.1080/13632434.2012.669648

Attwood, G., & Croll, P. (2006). Truancy in Secondary School Pupils: Prevalence, Trajectories and Pupil Perspectives, Research Papers in Education, v21 (n4 p467-484). doi:10.1080/02671520600942446

Dahl, P. (2016). Factors Associated With Truancy: Emerging Adults’ Recollections of Skipping School, Journal of Adolescent Research, v31 n1 p119-138 Jan 2016. (EJ1083661). doi:10.1177/0743558415587324

Ekstrand, B. (2015) What it takes to keep children in school: a research review, Educational Review, 67:4, 459-482, DOI: 10.1080/00131911.2015.1008406

Finning K., Harvey K.,Moore D., Ford T., Davis B.,& Waite P. (2018) Secondary school educational practitioners’ experiences of school attendance problems and interventions to address them: a qualitative study, Emotional and Behavioural Difficulties, 23:2, 213-225. doi: 10.1080/13632752.2017.1414442

Gren-Landell, M., C. E. Allvin, M. Bradley, M. Andersson, and G. Andersson. 2015. Teachers’ Views on Risk Factors for Problematic School Absenteeism in Swedish Primary School Students. Educational Psychology in Practice 31 (4): 412–423. doi:10.1080/02667363.2015.1086726

Skolinspektionen (2016). Omfattande ogiltig frånvaro i Sveriges grundskolor. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket (2010) Skolverket (2010). Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Långvarig ogiltig frånvaro i grundskolan ur elevens, skolans och förvaltningens perspektiv.

Strand, A-S. (2014) “School- no thanks - it ain't my thing” accounts for truancy. Students´perspectives on their truancy and school lives, International Journal of Adolescence and Youth, 19:2, 262-277, Doi: 10.1080/02673843.2012.743920