Sång är barns rättighet men kräver didaktisk medvetenhet

För barn och elever innebär sång oftast flera fördelar som välmående, inkludering och språkinlärning. Förskollärare och lärare står dock inför utmaningar för att kunna skapa varierade och meningsfulla sångaktiviteter i förskolan och skolan. Forskning visar att de bland annat behöver ha mer kunskap om rösten, utvecklad sångförmåga samt didaktisk medvetenhet kring val av sånger.

Sångens positiva effekter beror på hur sångaktiviteter utförs och om både barn och lärare utvecklar och vågar använda sina röster. Den här artikeln belyser forskning om sång och om lärarens betydelse för barns och elevers sjungande i åldern 0–10 år.

Initiativ för att främja barns sångutveckling

I den svenska skolan har sången varit framträdande, men Johnson uppmärksammar i sin studie från 2021 att den under senare tid har fått stå tillbaka för annat innehåll i undervisningen. Olika sångfrämjande initiativ har därför tagits. Projekten är nationella satsningar och flera forskare har knutits till dem.

Projektet Rösträtt – barns rätt till sång på barns villkor startades för att stödja barns sångutveckling. Namnet Rösträtt syftar dels på att barn och förskollärare ska lära sig utnyttja sina röstresurser, dels på rätten att använda sin röst ur ett demokratiskt perspektiv med möjlighet till inflytande och delaktighet.

Initiativet Sjungande barn utgår från Kungliga musikaliska akademien och vill legitimera sång genom fem argument:

• Det ökar välmående.
• Det minskar utanförskap.
• Det främjar likabehandling.
• Det förenklar språkinlärning.
• Det förbättrar studieresultat.

Det finns dock flera variabler som är en förutsättning för att sång ska ha en positiv inverkan, enligt Burbridge Rindes avhandling från 2023. Sång ökar inte alltid välmående eller minskar utanförskap, utan resultatet beror i stället på hur sångaktiviteter iscensätts och i vilken kontext, vilket också synliggörs i Wassrins artikel från 2023.

Sång som identitetsskapande process

Ruud lyfter i sin bok från 2017 forskning om sångens betydelse för identitetsskapandet. Att identifiera sig som en sjungande individ och tillhörande en sjungande gruppkultur är en pågående process som sker i samspel med omgivningen. Körsång är en sådan gruppkultur med starka traditioner om könsindelningar av röster.

Borgström Källén beskriver 2014 i sin avhandling hur elever hålls isär i olika stämmor, vilket bygger på förväntningar på hur en flicka eller pojke ska låta. Lärare behöver i stället möjliggöra elevers laborerande med röstens klang i förhållande till identitet menar Hentschel i avhandlingen från 2017.

Det är även viktigt att lärare är medvetna om vad olika sångtexter bär med sig i form av underliggande normer och värden. Många traditionella barnsånger har föråldrade texter när det gäller genus, vilket riskerar att förstärka traditionella könsmönster. Skolans arbete för jämställdhet kräver därför en didaktisk medvetenhet i valet av sånger, bearbetning av texter och reflektion om innehållet tillsammans med eleverna, vilket Still framhåller som viktigt i sin avhandling från 2011.

Genrebredd ger perspektiv på sångens möjligheter

Hur sång presenteras för barn är viktigt för att vidga deras förståelse av sångens möjligheter. Zadig och Johnsons studie från 2020 om sångprojektet Rösträtt visar att pedagogers olika introduktioner av sjungande för förskolebarn får sångens olika funktioner i livet att framträda på olika sätt.

Sångcoacherna i studien använde sig av specifika genrer för att iscensätta sångstunderna. Utgångspunkterna i mötet med barnen var opera, folkmusik, jazz och worldbeat/sampling. Dessa fyra olika ingångar till sjungande gav skilda möjligheter att göra lärande i sång meningsfullt samt bredda förståelsen av rösten som instrument.

• Opera: Utforskade röstens potential att kommunicera tankar och känslor genom att sjunga på olika sätt. Visade på röstens möjlighet att dramatisera händelser och karaktärer genom förändrad klang och ljudstyrka.
• Folkmusik: Betonade hur rösten kan användas i vardagen, till exempel för att skratta, viska, gråta och ropa. Pekade på vikten av att ha en röst och uttrycka sig i sociala sammanhang.
• Jazz: Poängterade rösten som ett personligt redskap för att trösta, peppa och bearbeta dagen. Framhävde också improvisationens betydelse i sången.
• Worldbeat/sampling: Presenterade rösten som ett instrument för att skapa musik, oberoende av språk och tidigare erfarenheter, vilket gav en interkulturell och inkluderande prägel.

Studien visar att samverkan med professionella sångare kan ge både inspiration och fungera förebildande och slutsatsen blir att fortbildning i sång behöver organiseras för lärare.

Barns ljudande och spontana sjungande

Sång är ett uttrycksmedel som ligger nära barn: spädbarnets tidiga kroppsliga och tonande språkande i samspel med den vuxne uppvisar musikaliska drag, såsom rytm, tempo, tonhöjd och tajming. Detta påvisas bland annat i studier av Malloch och Trevarthen 2009. Att sjunga med barn handlar alltså om att bygga vidare på det som redan finns.

Barn sjunger spontant i exempelvis lek, vid ritande och när de retas, det beskriver Sundin redan 1995 och understryks även 2005 av Bjørkvold. Sången skapar gemensamma koder och ger barn möjlighet att reagera i olika situationer genom röstuttryck. Detta ljudlekande kan enligt Persson Aronsons avhandling från 2022 ge barnen agens och i förlängningen bli en inkörsport till sång.

Faktorer som kan utveckla barns och elevers sångförmåga

Utifrån forskning kan flera faktorer identifieras som främjar barns sångförmåga och röstomfång. Här belyses några aspekter.

Varierade återkommande sångsituationer

Synen på barns sångförmåga har förändrats från att ha setts som strikt knuten till ålder och mognad till att forskare ser att den är mer kopplad till om miljön erbjuder regelbundet sjungande. Kim menar i sin artikel från 2000 att barns upplevelse av sångsituationen påverkar sångförmågan. Läraren kan prova sig fram till det som passar elevgruppen, genom att exempelvis använda sig av kroppsrörelser och varierade ackompanjemang till sången.

Medvetenhet om barns röstomfång

Forskning pekar samstämmigt på att det är bra att välja ett något ljusare röstläge vid sång med barn och elever. Tidigare bedömdes barns röstomfång som relativt litet, medan senare studier visar en mer komplex bild. Barns röstläge ses numera som mer flexibelt, särskilt när de utforskar sin röst i lek.

Det finns inte heller stöd i aktuell forskning för att sjungande i lägre register skulle skada barns röster. Om läraren sjunger i ett lågt röstläge kan barnen dock ha svårt att hitta rätt sångläge och börja ”pratsjunga”. Trots det är det bättre att läraren sjunger i ett bekvämare läge än att hen inte sjunger alls, skriver Jederlund i sin bok från 2023.

Lärares mod att använda och utveckla sina röster

Barns möjligheter att utveckla sin röst är beroende av att lärare vågar använda sina egna röster för att utmana barnens sjungande på olika sätt. Zangger Borch poängterar i sin avhandling från 2008 att det viktigaste är att utveckla röstomfånget utifrån egna förutsättningar genom att välja sånger som passar, alternativt byta till lämplig tonart då det behövs.

Det som avgör lärares förmåga att vidga och utnyttja hela omfånget är stämbandens längd och tjocklek, elasticitet samt hur vältränade de är i de muskler som sträcker stämbanden. Genom regelbundet sjungande kan lärare stärka sina röster och uppnå målet att sjunga i barnens ljusare sångläge.

Utmanande repertoarval

Johnson visar i sin avhandling att det dominerande röstläget i sånger som sjungs i musikundervisningen i årskurs 4 är förhållandevis lågt, vilket gör att endast en liten del av det potentiella sångregistret utmanas hos eleverna. Genom att sjunga en mer utmanande repertoar utvecklas deras röstomfång. Dessutom kan elevernas intresse och val av musik lättare tillgodoses när en större genrebredd erbjuds.

Lärarens fortbildning – elevens rösträtt

Att ge barn och elever ”rösträtt” i form av sång medför utmaningar för lärare. Uppdatering, fördjupning eller breddning av kunskaper och färdigheter inom sång och röstanvändning är avgörande för att lärare ska kunna stödja barns och elevers sångförmåga och röstutveckling.

Lokala satsningar på fortbildning som kan stimulera elever och personal till sång och lek med rösten visar dock på goda resultat. Samverkan med lokala kulturella aktörer kan ge ny kunskap och inspiration.

Text: Maria Pemsel och Maria Wassrin, Stockholms universitet

Källor:

Bjørkvold J.-R. (2005). Den musiska människan. Upplaga 2:1. Malmö.

Borgström Källén, C. (2014). När musik gör skillnad. Genus och genrepraktiker i samspel.

Diss. Högskolan för scen och musik, Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet.

Burbridge Rinde, F. (2023). Inclusive socio-musical spaces: An ethnographic case study of newly arrived migrant children’s musical engagement in a Norwegian primary school. Diss. Western Norway University of Applied Sciences.

Hentschel, L. (2017). Sångsituationer: en fenomenologisk studie av sång i musikämnet under grundskolans senare år. PhD dissertation. Umeå universitet.

Jederlund, U. (2023). Musik och språk – Ett vidgat perspektiv på språkutveckling och kommunikativ identitet. Stockholm.

Johnson, D. (2021). Raising Voices: Singing repertoire and practices in Swedish schools. Diss. Musikhögskolan i Malmö, Lunds universitet. Advance online publication.

Kim, J. (2000). Children’s Pitch Matching, Vocal Range, and Developmentally Appropriate Practice. I: Journal of Research in Childhood Education, 14(2), s. 152-160.

Malloch, S., & Trevarthen, C. (2009). Musicality: Communicating the vitality and interests of life. I S. Malloch & C. Trevarthen (Red.), Communicative musicality: Exploring the basis of human companionship. Oxford.

Persson Aronson, M. E. (2022). Förskollärare kan delta i musikaliskt lekande, men avstår. En kvalitativ studie om musikalisk emancipation. Diss. Högskolen i Innlandet.

Ruud, E. (2017). Musikk og identitet. Oslo.

Still, J. (2011). Musikalisk lärandemiljö. Planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem. Diss. Åbo.

Sundin, B. (1995). Barns musikaliska utveckling. Stockholm.

Wassrin, M. (2023). Musik kan vara en förenande eller utestängande kraft i mångkulturella skolmiljöer. Skolverket, 2023.

Zadig, S., & Johnson, D. (2020). Att låta på olika sätt: Genrebredd och kvalitetskriterier i Rösträtt. Lunds universitet.

Zangger Borch, Daniel. (2008). Sång inom populärmusikgenrer: konstnärliga, fysiologiska och pedagogiska aspekter. Diss. Luleå universitet.

Webbplatser:

Rösträtt, hämtat 240308. Länk till annan webbplats.

Sjungande barn, hämtat 24030. Länk till annan webbplats.