Negativ självuppfattning kan leda till ångest i talsituationer hos andraspråksinlärare

Att uppleva ångest när man använder ett andraspråk leder till att man undviker samtalssituationer. En ny studie visar att faktorer som ökat talflyt, ett större engagemang från samtalspartnern och flera sociala relationer är kopplade till mindre språkångest.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Att lära sig ett nytt språk är en intellektuellt och kognitivt krävande process. Nya språkljud och grammatiska regler ska läras in och användas. Man behöver utveckla ett nytt ordförråd, vilket inte bara innebär att lära sig nya ord och uttryckssätt utan också att lära sig ett nytt sätt att beskriva och kategorisera världen.

Att lära sig ett nytt språk innebär också att lära sig en ny kultur och en uppsättning nya seder. Det är mycket som ska falla på plats när man lär sig tala ett nytt språk.

Språkinlärning involverar många känslor

Men språkinlärning involverar förutom de kognitiva processerna också många känslor. Den känsla som man har undersökt mest inom språkforskningen är den man kallar språkångest eller talängslan. Att tala – och särskilt att tala ett nytt språk – kan skapa obehag.

Det kan vara en rädsla för att göra bort sig när man säger fel, till exempel inför klasskamrater i klassrummet, eller så kan det kännas obekvämt att vara begränsad i sin förmåga att uttrycka sig. Det kan lätt påverka ens självbild och man kan uppleva sig, på gott och ont, som någon annan i det nya språket.

Elever med språkångest tenderar att undvika samtal

Inom forskningen definierar man språkångest allmänt som en negativ emotionell reaktion som uppstår under bearbetning, förståelse eller produktion av målspråket. Språkångest har varit av särskilt intresse inom forskningen eftersom man har observerat att språkångest eller talängslan spelar roll i kommunikativa processer. Elever med större språkångest tenderar att undvika att engagera sig i kommunikation, det som kallas willingness-to-communicate på engelska.

Att undvika samtal har negativa konsekvenser för språkinlärning

När det gäller språkinlärning får det särskilt stora konsekvenser eftersom det leder till att eleverna exponeras mindre för språket och har därmed färre tillfällen att öva sig. Forskning har visat att exponering för språket är en av de faktorer som är viktigast för en framgångsrik språkinlärning.

En djupare förståelse för vad som skapar ångest hjälper lärare att stödja elever

Det är därför viktigt att lärare förstår hur känslor – speciellt ångest och stress – påverkar andraspråksinlärningen. En djupare förståelse för vad som skapar ångest hjälper lärare att förstå dynamiken i klassrummet. Kunskapen underlättar att stödja eleverna i att förebygga eller hantera sin talängslan med målet att våga delta och söka sig till samtal även när språkfärdigheten är låg.

Forskarna mätte andraspråktalarnas språkångest under samtal

Forskare från Concordia Universitet i Montréal, Kanada, undersökte därför vilka av andraspråkstalarnas upplevelser, beteenden och förutsättningar som sammanfaller med språkångest. De mätte 60 andraspråktalares ångest under ett samtal.

Efter samtalet utvärderade talarna sig själva och bedömde hur flytande och hur förståeligt de kände att de själva hade talat, och hur engagerade de hade varit. Dessutom bedömde de hur flytande, förståelig och engagerade de uppfattade att deras samtalspartner hade varit. De svarade också på ett frågeformulär hur ängsliga de var till vardags och vilka språk de talade med sina närmaste vänner.

Ångest är kopplad till upplevelse av sig själv och andra

Resultaten visade att det var tre faktorer som var särskilt kopplade till andraspråktalarnas ångest. Det var dels hur flytande och begripligt de hade upplevt att de hade uttryckt sig, dels hur engagerade de kände att deras samtalspartner hade varit i samtalet, och slutligen hur mycket de använde andraspråket i sina nära sociala relationer.

Att människor blir mer nervösa när samtalet inte flyter på är kanske inte så förvånande. Väsentligt var dock att ångesten enbart uppstod när talarna hade en negativ självuppfattning. Ångesten visade sig nämligen bli särskilt hög när de själva upplevde att de inte talade flytande, men inte när samtalet de deltog i började tappa flyt.

Detta gällde dessutom alla deltagare, oavsett om frågeformulärens svar visade att de hade en personlighet som var mer känslig för ångest eller inte. Något som dock framkallade stress var när samtalspartnern verkade oengagerad.

Att utveckla talflyt och engagemang i samtalet kan dämpa ångest

Båda dessa faktorer, flyt i talspråket och engagemang i samtalsprocessen, är områden som kan utvecklas. Lärarna kan jobba med elevernas negativa självuppfattning, hjälpa dem att bli involverade i samtalet och träna talflyt.

Ett känt sätt att öka och träna talflyt är till exempel den så kallade 4/3/2-aktiviteten. Eleverna genomför samma muntliga uppgift under stigande tidspress. De återberättar exempelvis samma film först på 4 minuter, sedan på 3 och slutligen på 2 minuter. Studier har visat att den successivt ökande tidspressen ökar talflytet utan att ha en negativ inverkan på talets komplexitet eller korrekthet.

Det som också visade sig i studien, nämligen att användningen av språket i nära sociala relationer bidrog till dämpad ångest, antyder att det inte bara är kvantiteten utan också kvaliteten i exponeringen som spelar roll för språkutvecklingen.

Att mäta ångest under samtalet är ett mer tillförlitligt mått än att mäta efter samtalet

Resultaten i den kanadensiska studien är särskilt tillförlitliga eftersom graden av ångest under samtalet mättes genom galvanisk hudreaktion, som är ett fysiologiskt index för ångest som exempelvis yttrar sig genom svettiga händer.

Metoden gjorde det möjligt att mäta talarnas ångest på ett objektivt sätt under själva samtalet. Detta är ett mer pålitligt sätt att mäta hur människor reagerar kroppsligt jämfört med att mäta genom frågeformulär efter samtalet, som är den metod som vanligtvis används.

Text: Susan Sayehli, Stockholms universitet

Källor:

Lindberg, R., McDonough, K. & Trofimovich, P. (2023) Second language anxiety in conversation and its relationship with speakers’ perceptions of the interaction and their social networks. Länk till annan webbplats. Studies in Second Language Acquisition (2023), 45, 1413–1426.

Nation, I. S. P. (2007). The four strands. Länk till annan webbplats. Innovation in Language Learning and Teaching, 1, 2-13.

Nation, I. S. P., 8c Newton, J. (2009). Teaching ESL/EFL listening and speaking. New York, NY: Routledge.

Thai, C. & Boers, F. (2016). Repeating a monologue under increasing time pressure: effects on fluency, complexity, and accuracy. TESOL Quarterly, 50 (2), 369-393.

Publicerad 17 juni 2024.