Lärares bakgrund kan påverka deras ämnesuppfattning

Samhällskunskapslärare tror att de fokuserar på en sak i sin undervisning men det stämmer inte när man jämför med de prov och uppgifter de använder.

 I proven dominerar en fakta- och begreppsinriktning medan det i deras utsagor är en medborgarfärdighetsinriktning som är vanligast. Detta är några av slutsatserna i Torbjörn Lindmarks avhandling Samhällskunskapslärares ämneskonceptioner.

Vad har gymnasielärare i samhällskunskap för grundläggande uppfattning om sitt ämne och hur syns detta i deras utsagor (”avsedd undervisning”) och i deras prov och andra examinationer (”realiserad undervisning”)? Vad kan det finnas för förklaringar till de mönster och skillnader mellan olika lärare som eventuellt framkommer? Detta är de två huvudfrågorna Torbjörn Lindmark har undersökt genom en enkät besvarad av 60 samhällskunskapslärare i Västerbottens län och Norrbottens län. Av de 60 lärarna valdes sedan 8 ut för djupintervjuer och insamlande av deras respektive examinationsuppgifter.

Fyra grundläggande ämneskonceptioner

I analysen av enkätsvaren delar lärarnas grundläggande uppfattning om ämnet och hur de begreppsliggör detta, det Lindmark kallar ”ämneskonception”, in sig i fyra kategorier. Dessa är Fakta- och begreppsinriktning, Värdegrundsinriktning, Samhällsanalytiskt inriktning samt Medborgarfärdighetsinriktning.

Kategorierna är delvis överlappande och det fanns även lärare vars svar återfinns i flera kategorier men som helhet menar Lindmark att det i lärarnas utsagor om deras avsedda undervisning finns tydliga skillnader mellan deras grunduppfattning som dessa kategorier fångar.

Medborgarfärdighetsinriktningen, där syftet med ämnet främst är att ge eleverna kunskaper att påverka såväl sitt eget liv som samhället, dominerade kraftigt i enkätsvaren där 35 av 60 lärare placerades i denna kategori. Näst vanligast var fakta- och begreppsinriktningen vars syfte är att via ett specifikt innehåll ge kunskap om hur samhället är uppbyggt och fungerar, med 13 lärare som också betonar kopplingen till universitetsämnen. Det finns således bland undersökningens lärare en majoritet som vill att samhällskunskapsundervisningen främst ska bidra till aktiva och deltagande kritiskt tänkande medborgare.

Skillnader mellan avsedd och realiserad undervisning

När de insamlade examinationsuppgifterna från åtta av lärarna, två från varje kategori, analyserades blev fördelningen mellan de fyra ämneskonceptionerna väsentligt annorlunda jämfört med enkätsvaren. Det är även så att det finns en skillnad de två grova typer av examinationsuppgifter, skriftliga prov samt övriga examinationsuppgifter, som Lindmark urskiljer. I den realiserade undervisningen är det fakta- och begreppsinriktningen som dominerar, särskilt gäller detta för skriftliga prov. Även den samhällsanalytiska inriktningen visar sig starkare i lärarnas realiserade undervisning jämfört med deras utsagor, bland övriga examinationsuppgifter har en majoritet en sådan inriktning.

Medborgarfärdighetsinriktningen har istället en betydligt svagare ställning i de insamlade examinationsuppgifterna. I avhandlingen förklaras detta delvis med att medborgarfärdighetsinriktningen har en svag klassificering, en svag kontroll och inget givet ämnesstoff. Om det undervisas om detta i samhällskunskap tyder mycket på att detta till stor del görs utan ämnesspecifika begrepp och där elevernas kunskaper och färdigheter sällan kontrolleras.

Att det finns en skillnad mellan vad lärarna säger sig vilja göra och vad de faktiskt gör stödjer också tidigare forskning som bland annat visat att samhällskunskapslärare skiljer sig åt när de pratar om ämnet och dess syfte men att det närmast finns en kanon när det kommer till hur examinationerna ser ut, inte minst kring politikområdet.

Betydelsen av lärarnas individuella bakgrund

Lärarnas bakgrund har en viss betydelse för deras ämneskonception, både vad gäller avsedd och realiserad undervisning. Detta framkommer i enkät- och intervjusvaren. Kön och ämneskombination påverkar till exempel på så sätt att en manlig lärare som inte har ett annat samhällsvetenskapligt ämne i sin kombination med största sannolikhet har en fakta- och begreppsinriktning. Även klasstillhörighet, politisk åskådning och yrkeserfarenhet lyfts fram som viktigt av lärarna i intervjuerna. Lindmark betonar också att dessa faktorer visserligen kan vara viktiga men att lärarens planering och skapande av faktisk undervisning i det som kan kallas ”det fria handlingsutrymmet” ger stor möjlighet för att ämneskonception skapas eller åtminstone påverkas där.

Text: Anders Broman

Källa:

Avhandlingen Samhällskunskapslärares ämneskonceptioner