Health literacy är en del av hela skolans arbete

Skolan kan stödja och uppmuntra till en mer aktiv och hälsosam livsstil genom att främja elevers delaktighet i hälsofrågor. Det handlar bland annat om att i utbildningen som helhet utveckla elevernas hälsolitteracitet, ett begrepp som kan vägleda skolans professionella i arbetet.

I antologin Health Literacy – Teori och praktik i Hälsofrämjande arbete beskriver de medverkande forskarna att hälsofrämjande arbete behöver fokusera på att se hela människan i sitt sammanhang. Det handlar om att fokusera på de faktorer som gynnar hälsa snarare än på riskfaktorer och sjukdom. Inom skolan är det knutet till utbildningen och lärandet, tillsammans med de sociala villkor och den sociala miljö som eleven befinner sig i.

Utifrån det helhetsperspektiv som antologin lyfter fram innebär det att frågan om elevers delaktighet, hälsosamma val och ställningstaganden; behöver genomsyra hela skolans arbete, med utbildning och undervisning, värderingar och normer.

Hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolan

I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet uttrycks att skolan ska arbeta för att: ”…elever fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället”. Likaså framhålls i §25 i skollagen som rör elevhälsoarbetet, att det ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande arbete, liksom att eleverna ska stödjas i att nå utbildningens mål.

I den refererade antologin lyfts de sociala villkorens betydelse för varje persons möjlighet att göra dessa val. Villkoren handlar bland annat om vilka sociala nätverk och förebilder vi har. En grund i skolans likvärdighetsuppdrag handlar om att vara en utjämnande faktor, därför är det centralt att hela skolans arbete befrämjar en mer jämlik hälsa.

Eleverna ska kunna fatta fler medvetna beslut om hälsa

Health literacy kan översättas till hälsolitteracitet, eller ”hälsoförmåga”. Health avser den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och stärka den. Hälsolitteracitet är en specificering av begreppet litteracitet.

Det i sin tur innefattar förmågan att förstå, värdera och använda sig av språk i olika sammanhang, exempelvis i tal, skrift, genom läsning, bilder, symboler och så vidare. Detta är något som är centralt i att utveckla ny kunskap i skolans alla sammanhang.

Kort och gott handlar hälsolitteracitet om den förmåga och kunskap som behövs för att fatta mer medvetna beslut om hälsa och livsstil. I skolans arbete är det av vikt att all skolpersonal har kunskap om innebörden i begreppet hälsolitteracitet, eftersom det bland annat innebär att stärka eleverna i att göra mer hälsosamma val och ställningstaganden.

Hälsolitteracitet har tre nivåer

I ett kapitel i antologin refererar skribenterna till den australiensiska forskaren Don Nutbeam, som definierar tre nivåer av hälsolitteracitet; basal/funktionell, kommunikativ/interaktiv samt kritisk:

• Basal literacy handlar om nödvändiga färdigheter för att kunna ta till sig och förstå information om hälsa och därigenom kunna fungera väl i vardagen.
• Kommunikativ literacy innefattar mer avancerade och sociala färdigheter, som möjliggör ett mer aktivt deltagande, som att kunna samla in information från olika typer av källor och använda sig av informationen för att på egen hand göra förändringar för att förbättra sin hälsa.
• Kritisk literacy inbegriper en väl utvecklad kognitiv och social förmåga, som leder till att kunna reflektera kritiskt över hälsorelaterad information och fatta välgrundade hälsobeslut. Det innefattar att faktiskt kunna genomföra individuella livsstilsförändringar och vara engagerad i samhällsfrågor för en bättre hälsa på ett mer övergripande plan.

För att skolan ska kunna vägleda eleverna i att utveckla detta behöver lärmiljöer som främjar högre nivåer av hälsolitteracitet byggas upp. I dessa miljöer kan eleverna få möjligheter till att reflektera och diskutera hälsoinformation samt hälsorisker i sin utbildning.

Utifrån det har skolan möjlighet att stärka personlig och social förmåga – med fokus på ökad självtillit och självförtroende. När det kommer till kritisk hälsolitteracitet, blir skolans roll att stärka individens och gruppens känsla av kontroll och makt över sitt eget liv, med det kräver även en förståelse för faktorer som påverkar livsstil och livsmiljöer i utbildningen.

Antologin tar upp olika exempel på forskningsprojekt kopplade till arbetet med barns hälsolitteracitet och lärdomar utifrån det, som kan vara av vikt för skolans arbete. Det beskrivs bland annat i ett kapitel av Anne Trollvik.

Eleverna bör uppmuntras att vara självständiga

Att stärka hälsolitteraciteten i undervisningen kan till exempel handla om hur denna lämpligast planeras och genomförs för att eleverna ska tillgodogöra sig den på bästa sätt och själva vara aktiva. Venka Simovska och Leena Paakkari skriver i antologin om vikten av att skapa demokratiska lärandemiljöer som främjar hälsolitteracitet och handlingskompetens.

Det innebär att eleverna kan bli mer medvetna om sin hälsa samt vad som påverkar den, och därigenom möjliggörs fler medvetna hälsoval. Eleverna bör då uppmuntras att vara självständiga, sökande och aktiva i frågor som rör hälsoinformation och vad som krävs för att kunna göra en hälsoförändring.

Det sker bland annat utifrån den sociala kontext som de befinner sig i, exempelvis skol- och lärmiljön, och tillsammans med andra elever. Skolan kan vägleda genom att iscensätta sådana situationer där ifrågasättande och ställningstagande behövs, genom att presentera goda förebilder, och bygga upp en bra lärmiljö – där dessa färdigheter tränas.

Lärare är vägvisare i sammanhanget, förmedlar hälsoinformationen och hjälper till att utvärdera framstegen som eleverna gör. Utbildningen bör fokusera på att se hälsa som det flerdimensionella begrepp det är, framhåller Simovska och Paakkari.

Hälsolitteracitet bör prägla allt arbete i skolan

En utbildning som bygger på kunskap om hälsofrämjande perspektiv, med förståelse för de sociala villkorens betydelse för hälsa och lärande, har god potential att utveckla elevers hälsolitteracitet. Det här är ett gemensamt ansvar för de professionella i skolan. I en tidigare artikel på Skolverkets webbplats lyfts exempelvis betydelsen av skolledares kunskap och medvetenhet om dessa aspekter.

Sammanfattningsvis pekar antologins texter på att det är av vikt att fortsätta lyfta betydelsen av att främja elevers delaktighet i lärandemiljön, i riktning mot fler medvetna och kunskapsmässigt underbyggda hälsosamma val och ställningstaganden, såväl i undervisningen som i andra delar av utbildningen.

Text: Louise Persson, Karlstads universitet

Källor:

Daaczynsk, K., Rathmann, K., Hering, T. & Okan, O. (2020). The Role of School Leaders’ Health Literacy for the Implementation of Health Promoting Schools Länk till annan webbplats.. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17, 1-16.

Nutbeam, D. (2000). Health literacy as a public health goal: a challenge for contemporary health education and communication strategies into the 21st century Länk till annan webbplats.. Health Promotion International 15, 259-267.

Nutbeam, D, Levin-Zamir, D, Rowlands, G. (2018). Health literacy and health promotion in context Länk till annan webbplats.. Global Health Promotion, 25, 3-5.

Olander, E., Ringsberg, C. & Tillgren, P. (2020). Health literacy – ett dynamiskt begrepp. I Ringsberg Karin, Olander Ewy, Tillgren Per (red.) Health Literacy – Teori och Praktik i hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur, 2020.

Ringsberg Karin, Olander Ewy, Tillgren Per (red.) Health Literacy - Teori och Praktik i hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur, 2020.

Tillgren, P., Ringsberg, C. & Olander, E. (2020). Det moderna folkhälsoarbetet och dess utmaningar. I Ringsberg Karin, Olander Ewy, Tillgren Per (red.) Health Literacy - Teori och Praktik i hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur, 2020.

Trollvik, A. (2020). Barns lärande och health literacy. I Ringsberg Karin, Olander Ewy, Tillgren Per (red.) Health Literacy - Teori och Praktik i hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur, 2020.

Simovska, V. & Paakkari, L. (2020). Undervisning och lärande genom InterAktion. I Ringsberg Karin, Olander Ewy, Tillgren Per (red.) Health Literacy - Teori och Praktik i hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur, 2020.

SKOLFS. (2010:37). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet (SKOLFS 2010:37). Stockholm: Sveriges regering.

Skollagen. (2010:800). Skollag. Stockholm: Sveriges riksdag (2010:800).