Digitalt lyssnande kan gynna språkutveckling för vissa elevgrupper

Digitalt lyssnande är inte med säkerhet bästa sättet att nå förståelse av en text. Vissa grupper tjänar på att lyssna på böcker, medan det för andra inte är någon vinst. De som tjänar mest är elever som är i början av sin läsutveckling och nyanlända elever. Men för att lyssnandet ska ge positiv effekt så bör det ske i kombination med läsning. Typen av text spelar också roll, enligt en jämförande studie.

Att ta till sig text är inte längre synonymt med att sitta stilla. Den digitala tekniken har möjliggjort att vi kan röra oss runt i världen med händerna fria, samtidigt som vi tar till oss böckers innehåll med öronen. Ljudbokens genomslag har väckt frågor hos forskarna Laureen Singh och Patricia Alexander.

I en studie från 2022 undersökte de om det var möjligt att fastslå när det finns en vinst med att använda ljudböcker i stället för tryckta böcker när målet är att uppnå förståelse av text. Närmare bestämt ställde de sig frågan om, under vilka omständigheter och för vilka ljudböcker fungerar som ett kraftfullt verktyg för att stötta textförståelse (jämfört med tryckta texter).

Att förstå en text är en process

I artikeln förklaras förståelse av texter som en process – genom att individer interagerar med en text sker ett meningsskapande. Interaktionen kan ske i olika miljöer (hemma, skolan, bilen etcetera) och för olika syften (nöje, kunskap, information med mera). Interaktionen med texten innebär alltid att olika språkliga enheter processas i relation till varandra. Det vill säga att ord förstås i relation till den mening de står i och att meningar får betydelse genom det stycke de ingår i.

Vem som har skrivit texten spelar också roll vid meningsskapandet. Singh och Alexander påpekar flera gånger att tryckta texter här kan ha en fördel då de finns kvar permanent på ett annat sätt än ljudet från en uppläsare. Det är lättare, menar författarna, att kasta ett öga uppåt på en sida för att säkerställa till exempel vem det var som talade i en dialog, än att spola tillbaka i en ljudfil och hitta rätt ställe för att kontrollera vem som talade.

Att genomföra en systematisk litteraturstudie

Den metod Singh och Alexander använt sig av i sin artikel är systematisk litteraturöversikt, det vill säga att de systematiskt studerat redan publicerade artiklar för att besvara sin forskningsfråga. Utifrån forskningsfrågan identifierade de sökord för att hitta artiklar i databaser. De behöll endast de artiklar som rapporterade en genomförd studie i vilken förståelse av text vid lyssnande av ljudbok och läsning av tryckt text jämförts. Singh och Alexanders första sökning i databaser gav strax över 1 000 träffar. Genom de olika stegen landade de slutligen på 28 artiklar och fyra avhandlingar, vilka de baserar sina resultat på.

22 av studierna i datamaterialet var utförda i klassrum. Av dessa var tolv studier med elever från grundskolan upp till år sex och tio med studenter. Övriga studier var genomförda utanför en skolkontext. Studenter är ofta endast ett eller ett par år äldre än gymnasieelever och det framstår därmed som relevant att även belysa dessa resultat då samtliga artiklar har försökt jämföra förståelsen av text vid lyssnande respektive läsning av tryckt text.

Texttypen har betydelse för läsförståelsen av ljudböcker

Singh och Alexander kunde inte se att det var någon skillnad i förståelse mellan lyssnande och läsande när texten som behandlades var skönlitterär. Singh och Alexander diskuterar ifall det faktum att människor väl känner till hur en berättelse är uppbyggd kan vara en förklaring till att det är lätt att uppnå förståelse för skönlitterär text genom att enbart lyssna.

Om det var en faktatext däremot, så blev förståelsen bättre genom läsning i tryckt format. Ju äldre eleverna är, desto komplexare faktatexter möter de. Singh och Alexander såg i resultaten från de studier de studerat att läsförståelse av mer komplexa faktatexter främjades av att de lästes i tryckt format. De framhåller även här varaktigheten i tryckt format, att läsaren kan gå tillbaka i texten enklare, samt göra anteckningar på ett annat vis än vid lyssnande.

Singh och Alexander påpekar att nästan ingen av studierna talar om betydelsen av berättarens röst som ett sätt att förklara ökad eller minskad förståelse. Berättarröstens påverkan på den som lyssnar har däremot framhållits av bland andra de danska forskarna Iben Have och Birgitte Stougaard Pedersen 2021. De menar att man inte kan bortse från röstens påverkan på texten, eftersom det är just en röst som är central i ljudböcker. Via intonation, ljudstyrka och tempo kan berättarens röst förstärka, eller försvåra, förståelsen av en text.

Att lyssna och läsa är framgångsrikt i vissa fall

Att lyssna och läsa en tryckt text samtidigt jämfördes med att enbart läsa i tryckt format i en del av studierna. Kombinationen verkade vara en fördel för förståelsen i några fall – till exempel när det var nybörjarläsare som inte knäckt koden än eller när en äldre läsare kämpade med avkodningen. För läsare som inte kämpar med avkodningen kan läsning med stöd av lyssning nästan vara störande, då de flesta läser (tyst) snabbare än berättarrösten (som läser upp texten högt), vilket leder till att materialet presenteras i otakt.

Singh och Alexander skriver att det därmed för goda läsare blir för mycket information att processa. För läsare som kämpar med avkodning blir förhållandet annorlunda och berättarrösten är mer i takt med den visuella avkodningen. Det här menar Singh och Alexander kan vara en förklaring till att kombinationen av att läsa och lyssna verkar leda till en ökad förståelse av texten för just den gruppen.

En annan grupp som tjänar på att lyssna i kombination med att läsa, enligt de studier som ingår i Singhs och Alexanders artikel, är andraspråksinlärare. De får genom den kombinationen en chans att höra hur ord ska uttalas samtidigt som de ser hur orden stavas. Svenskan är inte ett helt ljudenligt språk och ett ord som till exempel ”kör” uttalas olika beroende på sin kontext. Eleven kanske känner till ordet ”kör” i betydelsen köra en bil, men vet ej hur det stavas. När eleven hör berättarrösten läsa kör uttalat som ”tjör” så får eleven en möjlighet att både förstå ordet i sitt sammanhang och lära sig hur det ska uttalas.

Vad det gäller andraspråksinlärare så verkar inte åldern ha någon betydelse, utan samtliga studier med andraspråksinlärare visade på en bättre läsförståelse för den gruppen när de parallellt lyssnade på en text och läste den i tryckt format. Singh och Alexander poängterar att samtliga av studierna med andraspråksinlärare har använt sig av skönlitterära texter, så vad som gäller för förståelse av faktatexter för andraspråksinlärare som tar till sig text i en kombination av ljud och text är fortfarande okänt.

Strategier behövs för att förstå en text via ljud

De flesta som arbetat i skolan i några år minns nog när lässtrategier kom in i läroplanen efter nedslående PISA-resultat och hur arbetet kring lässtrategier stärktes i styrdokumenten. Forskaren Tattersall Wallin vill med sin forskning från 2022 framhäva att skolan med det stadigt ökande ljudbokslyssnandet behöver fundera kring ljudbokens plats i utbildning.

Tattersall Wallin beskrev i sin avhandling hur lyssning av texter stundtals sker parallellt med andra aktiviteter och hur det ibland av ungdomar jämställs med att se en tv-serie eller en film. För att nå förståelse i ett utbildningssammanhang krävs ett aktivt lyssnande och strategier för lyssnandet. Det påståendet är i samklang med tankar från det dansk-svenska forskarprojektet ”Reading between media” som pågått mellan 2019 och 2022, vilket tidigare nämnda Have och Pedersen tillhörde.

De skriver bland annat att lyssnande kräver koncentration då en ström av ord snabbt träffar örat. Elever behöver också, vilket deras projekt visade, stöd i att bygga inre bilder av det de lyssnar på. Det kan erhållas genom att pausa i lyssnandet och låta små grupper av elever beskriva för varandra vad de ser framför sig. Hur ser det ut där berättelsen är just nu? Hur tänker de sig att en viss person rör sig? och liknande frågor.

I forskningsprojektet fick elever även ta del av texter i olika format, bland annat genom att lyssna. De danska forskarna Ayoe Quist Henkel, Sarah Mygind och Helle Bundgaard Svendsen konstaterade att eleverna inledningsvis hade uppfattningen att det skulle vara enkelt att förstå text genom att lyssna på ljudböcker, men att de fick kämpa med att bygga inre bilder och att få en helhetsförståelse av texten.

Resultaten visade på vikten av att lärare och elever tillsammans utvecklar strategier för att vara aktiva lyssnare. Lärarna kan till exempel i sin undervisning lyfta aspekter som vad det innebär att vara en aktiv lyssnare, vad det innebär att inte ”se” texten, att inte kunna gå tillbaka i den med lätthet samt vad det innebär att kunna ändra hastigheten och, slutligen, om lyssnandet ska ske stillasittande eller i rörelse.

Sammanfattningsvis blir det tydligt att lärare dels behöver fundera över i vilka sammanhang lyssning av en text är att föredra, dels när det är mindre lämpligt. Om lärare ger elever valet att lyssna på en bok behövs undervisning om strategier för att kunna ta till sig och förstå texten. Elever som kämpar med avkodning och andraspråkselever är de som kan vara mest betjänta av att få lyssna på text i kombination med att läsa, enligt forskningens resultat i denna artikel.

Text: Eva Wennås Brante, Malmö universitet

Källor:

Have, I., & Pedersen, B. S. (2021). Reading audiobooks. In Beyond Media Borders, Volume 1 (pp. 197-216). Palgrave Macmillan, Cham.

Henkel, A. Q., Svendsen, H. B., & Mygind, S. (2022). Læseoplevelser i tre medier: Rapport om 8. klasseelevers læseoplevelser af fortællingen Nord som papirbog, lydbog og digital fortælling. In aLæseoplevelser i tre medier (pp. 1-42). Aarhus Universitet.

Singh, A., & Alexander, P. A. (2022). Audiobooks, print, and comprehension: What we know and what we need to know. Educational Psychology Review, 1-39.

Tattersall Wallin, E. (2022). SOUND READING: Exploring and conceptualising audiobook practices among young adults (Doctoral dissertation, Högskolan i Borås).