Digitala lärresurser kan främja engagemang och motivation

Digitala lärresurser kan stimulera elevers motivation, engagemang och lärande. Men det sker inte automatiskt, utan det är mycket viktigt att läraren gör goda val av verktyg i sin planering och strukturering av elevernas arbete, visar forskning.

Fördelar med digitala lärresurser och villkor för att stödja lärandet

I dag använder de flesta skolor olika former av digitala lärresurser för att stödja undervisning och lärande. Forskarna Jeong och Hmelo-Silver har analyserat forskarstudier om digitala lärresurser som använts för elevers digitala samarbete i skolan. De har funnit fördelar med de digitala lärresurserna som stöd för lärande och samarbete och har identifierat några villkor som framstår som viktiga för att stödja lärandet:

1) Samarbete runt en gemensam uppgift engagerar

Digitala lärresurser möjliggör samarbete runt en gemensam uppgift, men för att detta ska ske måste eleverna ha tillgång till en passande uppgift. Uppgifter kan med hjälp av digitala resurser presenteras på ett mer kreativt och autentiskt sätt, genom till exempel simuleringar, spel, Wikipediasidor etcetera. Detta underlättar elevernas gemensamma arbete och motivation.

2) Möjligheter till kommunikation

I detta sammanhang innebär kommunikation att det är bra om den digitala teknologin möjliggör att samtliga elever kan samarbeta såväl online på distans eller på plats i skolan beroende på vad läraren har valt. Den digitala teknologin ger också möjligheter till såväl realtids- som icke realtidskommunikation vilket har varit speciellt aktuellt under covid-19 pandemin. Till exempel kan läraren ge eleverna möjlighet att skriva dokument tillsammans online och ge varandra kommentarer när de inte har möjlighet att arbeta tillsammans i klassrummet.

3) Tydliga instruktioner vid delning av resurser

Att dela resurser innebär att eleverna har möjlighet att dela till exempel tillgången till digitala texter, böcker och bilder. Eleverna får även möjlighet att dela sin kunskap med varandra online, skriftligt såväl som muntligt. I studierna har det framkommit att det är viktigt att läraren är tydlig i sina instruktioner till eleverna om varför och vilka resurser de behöver dela för att genomföra sitt arbete.

4) Förutsättningar för effektiva lärandeprocesser vid samarbete

För att en effektiv lärandeprocess ska ske inom ett samarbete behöver läraren stödja eleverna på olika sätt när de samarbetar online. Exempelvis är det bra om den digitala lärresursen som används ger eleverna möjlighet att kunna ställa och besvara frågor till varandra och till läraren, ger möjlighet till återkoppling, och möjliggör diskussioner.

Vid digitala samarbeten är det också extra viktigt att lärarna har givit gruppen tydliga instruktioner. Om eleverna inte fått tillräckligt tydliga instruktioner finns det risk att de exempelvis blir osäkra på hur de ska starta en diskussion eller hur de ska hantera om de har olika åsikter om samarbete, har meningsskiljaktigheter eller har olika ambitionsnivå på arbetet. Några exempel på positiva strategier som läraren kan använda till hjälp för att öka möjligheten till en effektiv lärprocess för samarbete online är:

• Uppdelning av arbetet i mindre delar. Att inte ge eleverna för omfattande uppgifter på en gång underlättar för dem.
• Användning av teknologi som möjliggör struktur och stöd i samarbetet och som eleverna är väl bekanta med.

5) Gemensamt engagemang i skapandet

Att eleverna engagerar sig gemensamt innebär att varje elevs individuella bidrag hjälper gruppen att lösa uppgiften och skapa ny kunskap tillsammans. Den slutliga produkten vid ett välfungerande samarbete är inte en statisk produkt som bara består av individuella bidrag som tillsammans sätts ihop till en helhet, utan består av något nytt utöver gruppdeltagarnas individuella förståelse.

Gemensamt arbete hjälper dem att undvika missförstånd och att gemensamt stödja sig på var och ens kunskap och skapa något nytt tillsammans. Lärarens roll i planering av uppgifter som möjliggör för ett sådant gemensamt arbete är därför viktig.

Behovet av att följa elevernas medverkan och stödja arbetet framåt är än större i digitalt samarbete än i arbete ansikte mot ansikte eftersom teknologi möjliggör mer utrymme för eleverna att lockas till att utöva aktiviteter som inte tillhör arbetsuppgiften. Eleverna behöver utveckla sin kompetens att uppmärksamma och kontrollera lärandesituationerna så att de själva lär sig strategier för att reglera sina aktiviteter mot grupparbetets mål. Detta är avgörande för framgångsfullt kollaborativt lärande där man lär sig tillsammans och drar nytta av varandras kompetenser.

(7) Välfungerande grupper

För att mötet mellan vars och ens kunskap och förståelse ska ske behöver eleverna arbeta i par eller grupper som läraren bedömt ha goda förutsättningar att fungera väl. Detta är av vikt både i onlinemiljö och i närundervisning.

Digital teknik som hjälp att utveckla elevers kommunikativa förmågor

Forskarna Mercer, Hennessy och Warwick har studerat skolor som använt olika typer av mobila digitala verktyg och fann att användningen av dessa verktyg med stor framgång stöttade elevernas dialoger i klassrummet och utvecklingen av resonemang och uppmärksamhet på lektionerna. Forskningen baserades på ett projekt som heter ‘Tänka tillsammans’, som byggde på förhållandet mellan språklig och kognitiv utveckling.

Eleverna deltog i aktiviteter med hjälp av stora vita tavlor som var digitala. De pratade och tänkte tillsammans vid tavlorna samtidigt som de utvecklade sin läskunnighet. Elever i samtliga ålderskategorier i grundskolan studerades. Ett exempel var övningar för de yngre åldrarna som baserades på en mjukvara som kallades "Kate's Choice". Barnen kunde då följa en interaktiv berättelse på den vita tavlan som fokuserade på moraliska/etiska övningar och som var utformade för att frammana utforskande samtal.

Forskarna skapade också guider för lärarna så att de kunde skapa övningar som kunde användas för att utföra liknande reflekterande undersökningar i olika ämnen. Forskarna fann att övningen inte bara främjade utvecklingen av kommunikationsförmågan, utan också förbättrade lärandet i ämnena. Huvudsyftet med övningarna i studien var dock att undersöka utvecklingen av elevernas språkliga kompetens med hjälp av tekniken som var ett stöd för dialog som främjades av ett kollektivt tänkande.

Ökning av elevers kognitiva förmågor samt engagemang och motivation

Forskarna Cadieux Boulden, Hurt och Richardson har undersökt hur digitala webbaserade verktyg kunde användas för elever i årskurs två för att förstå skillnaden mellan så kallade produktiva och icke-produktiva frågor. Produktiva frågor stimulerar till aktivitet och engagemang, till exempel: ”Kan du se om spindeln har ögon?”, medan icke-produktiva frågor endast repeterar något som läraren har sagt, till exempel: ”Hur många ben har en gråsugga?”

Forskarna undersökte även hur verktygen kunde hjälpa eleverna att utveckla sin förmåga att skapa egna produktiva frågor. De digitala verktygen Kahoot, Quizizz, and Socrative användes och forskarna fann att elevernas engagemang och motivation var stort. Eleverna gillade i synnerhet när de fick agera som en digital bild, såsom en avatar, och då berätta för sina kamrater vem de var när de använde Quizizz. Quizizz visade sig vara ett viktigt verktyg för att ge eleverna möjlighet att öva och praktisera sina förmågor kopplade till övningarna.

Läraren i klassen upplevde att majoriteten av eleverna drog nytta av användandet av verktygen när de fick direkt återkoppling inom uppgiften. Till exempel var Quizizz och Kahoot mycket hjälpsamma i att ge eleverna formativt framåtsyftande återkoppling som hjälpte eleverna att utvecklas vidare.

Målet med undervisningen styr

Forskarna Godzicki, Godzicki, Krofel och Michaels undersökte om man kan öka elevers motivation och intresse under lektionerna i lågstadiet och mellanstadiet genom att skapa och använda sig av en teknikstödd klassrumsmiljö. Dessa lektioner genomfördes genom användningen av datorer, laptoppar, Ipods, Ipads, interaktiva whiteboards, responssystem, projektorer, dokumentkameror, verktyg för videoinspelning och ljudinspelning, programvaror med mera.

Lärarna drog slutsatsen att eleverna blev mer motiverade och aktivt engagerade i lektionerna när de använde sig av teknik. Generellt var elevernas beteende mer livligt och engagerat mot målen med undervisningen när teknik användes.

En slutsats som forskarna Bruning, Schraw, och Norby framhåller är att det dock inte är självklart att det är teknologin generellt som motiverar eleverna och stödjer lärandet, utan snarare att det är hur lärarna kopplar användandet av verktygen till målen med undervisningen. Därför är det i synnerhet viktigt att lärare planerar användandet och valet av digitala lärresurser anpassade till dessa mål.

Text: Annette Johnsson, Malmö universitet

Källor:

Bruning, R. H., Schraw, G. J., & Norby, M. M. (2011). Cognitive psychology and instruction. Boston, MA: Pearson.

Cadieux Boulden, D., Hurt, J. W., & Richardson, M. K. (2017). Implementing Digital Tools to Support Student Questioning Abilities: A Collaborative Action Research Report. I.e.: Inquiry in Education, 9(1).

Godzicki, L., Godzicki, N., Krofel, M., & Michaels, R. (2013). Increasing Motivation and Engagement in Elementary and Middle School Students through Technology-Supported Learning Environments. Online Submission.

Heisawn Jeong & Cindy E. Hmelo-Silver (2016) Seven Affordances of Computer-Supported Collaborative Learning: How to Support Collaborative Learning? How Can Technologies Help?, Educational Psychologist, 51:2, 247-265, DOI: 10.1080/00461520.2016.1158654

Hirsh, Å., & Lundahl, C. (Red.). (2021). Hållbar bedömning: Bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete (Första utgåvan.). Natur & Kultur.

Kucirkova, N. (2017). An integrative framework for studying, designing and conceptualising interactivity in children’s digital books Länk till annan webbplats.. British Educational Research Journal, 43(6), 1168–1185.

Mercer, N., Hennessy, S., & Warwick, P. (n.d.). Dialogue, thinking together and digital technology in the classroom: Some educational implications of a continuing line of inquiry Länk till annan webbplats.. International Journal of Educational Research, 97, 187–199.

Woodrich, M., & Fan, Y. (2017). Google Docs as a Tool for Collaborative Writing in the Middle School Classroom. Journal of Information Technology Education: Research, 16, 391–410.