Det krävs en ökad medvetenhet om möjligheter och risker med värderingsövningar i skolan

Genom värderingsövningar kan lärare undervisa om svåra och kontroversiella men viktiga frågor. Men metoden kan innebära ett risktagande för elever när de uttrycker sina åsikter i kamratgruppen. Det finns både positiva och kritiska röster från internationell forskning om värderingsövningar i skolan. Med en ökad medvetenhet om möjligheter och risker kan lärare använda metoden på ett bättre sätt.

Värderingsövningar är en deltagaraktiv metod som innefattar olika tekniker för att lyfta fram och reflektera över livsfrågor och ämnesinnehåll som rör etik och moral. Genom värderingsövningar får elever möta olika perspektiv och argument samt öva sig i att ta ställning i olika frågor. Ofta kombineras värderingsövningar med rollspel eller forumspel och kan då kopplas till estetiska lärprocesser.

Den här artikeln bygger på svenska och internationella artiklar om värderingsövningar från de senaste femton åren och inkluderar enbart studier som utgår från värderingsövningar som verktyg för samtal i en demokratisk skolkontext.

Values clarification är en rörelse som startade i USA under 1970-talet av Sidney B. Simon och Lois E. Raths. De var kritiska till vad de såg som ett dogmatiskt och auktoritärt sätt att undervisa elever i moralfrågor.

Teoretisk inspiration fann Simon och Raths främst hos John Dewey och boken Theory of Valuation från 1939. En grundläggande tanke i values clarification-rörelsen var att lärare borde fokusera på själva processen vad gäller elevers utveckling av värderingar i stället för vad värderingarna i sig stod för.

Inspirerad av den amerikanska rörelsen introducerade John Steinberg aktiva värderingar i Sverige under 1980- och 1990-talet. Dramapedagogen Katrin Byréus vidareutvecklade arbetssättet och utarbetade en kombination av värderingsövningar och forumspel.

Många känner troligen igen värderingsövningar som listning, heta stolen, oavslutade meningar, lappar på golvet, termometer eller fyra hörn. I de övningarna får deltagare, oftast fysiskt i rummet, möjlighet att ta ställning till påståenden som sedan diskuteras och reflekteras.

Metoden med värderingsövningar har fått stort genomslag och används som komplement till och i kombination med andra pedagogiska eller konstnärliga metoder. I skolsammanhang används metoden som didaktiskt verktyg i undervisningen, och kan ledas av ordinarie lärare eller annan personal på skolan som till exempel dramapedagog, skolsköterska eller kurator.

Värderingsövningar är ett verktyg för goda samtal

Pernilla Andersson skriver i en artikel från 2019 att en viktig premiss för värderingsövningar är att eftersträva det goda demokratiska samtalet, att alla deltagare ska bli behandlade med respekt och i ett tryggt klimat få möjlighet att pröva och uttrycka sina åsikter. Det är ledarens uppgift att skapa förutsättningar för detta och till hjälp finns ett antal tydliga regler för processen.

Ledaren ska utforma frågeställningar och alternativ på ett sätt som lyfter fram komplexiteten i det ämnesområde som behandlas. Rätt eller fel svar är inte intressant utan snarare kan ett spektrum av olika tankar och åsikter bidra till en mer dynamisk diskussion.

Bidrar till att utveckla elevers empatiska förmåga

Flertalet studier, bland dem Gopman (2009) samt Oliha och Audu (2015) visar att värderingsövningar bidrar till att utveckla elevers empatiska förmåga. Awiria med flera visar i en studie från 2021 att elever genom värderingsövningar utvecklar kunskaper om sociokulturell mångfald.

I en studie från Sydkorea 2019 visar Manning att elever som deltar i värderingsövningar visar entusiasm inför uppgiften och möjligheten att få komma till tals i autentiska och för dem personligen relevanta situationer. Samma studie visar också att värderingsövningarna bidrog till språkutveckling. I en norsk studie från 2013 av Delgado Ebbsen och Lind uppgav eleverna att de uppskattade formen och tyckte att fler elever skulle få möjlighet att arbeta på samma sätt.

Lättgänglig metod för att reflektera över moraliska dilemman

I en studie från 2016 visar Lisievici och Andronie att lärare uppskattar värderingsövningar som en lättillgänglig, tydlig och lekfull metod för att diskutera och reflektera över moraliska dilemman. I en artikel från 2018 skriver Malmberg att värderingsövningar erbjuder lärare sätt att organisera en undervisning som synliggör intressekonflikter och diskussioner.

Andersson menar att värderingsövningar kan erbjuda verktyg för lärare att möta elever i subjektifieringsprocessen. Det är en term som kan härledas till utbildningsfilosofen Gert Biesta och innebär elevens utveckling i att bli ett själv, ett subjekt i sitt eget liv i stället för ett objekt. Det här är viktigt för att bli en person som känner frihet att göra egna val och stå emot grupptryck.

Andersson lyfter också fram betydelsen av att lärandet i värderingsövningar sker genom ett kroppsligt meningsskapande, det vill säga att både kropp och sinnen aktiveras i lärandeprocessen.

Socialt risktagande i kamratgruppen

I en svensk studie beskriver Löf (2011) hur elever kan uppleva en social press under processens gång. Eleverna kan ha svårt att uttrycka en egen åsikt samtidigt som de försöker navigera utifrån vilka åsikter de tror är giltiga i kamratgruppen.

Temat utsatthet tas också upp av Brady i en australiensisk studie från 2011. Brady poängterar att eftersom både värderingar och känslor är involverade i arbetet med värderingsövningar är det viktigt att läraren är medveten om att processen kan upplevas som konfronterande. Om då också själva ämnesinnehållet, som läraren väljer att bearbeta, kan upplevas kontroversiellt blir det extra viktigt att vara medveten om de processer som pågår i kamratgruppen.

Ledarskapet och lärarens makt

Andersson framhåller att elever kan uppfatta att alla tankar och åsikter är lika giltiga i värderingsövningar. För att undvika detta är det viktigt att läraren tänker igenom när det är lämpligt att genomföra en värderingsövning samt hur den genomförs.

Även Thornberg framhåller i en artikel från 2008 att lärare överlag saknar teoretisk kunskap om värderingar och värdegrundsarbete i skolan. I kombination med bristande ledarskapsförmåga i klassrummet riskerar undervisning om värdegrunden att färgas mer av lärarens personlighet än professionalitet.

Detta kan kopplas till Löfs avhandling som lyfter fram lärarens makt över processen i värderingsövningar. Läraren väljer ämnesområde, vilka frågor som ställs och på vilket sätt, samt väljer vilka elever som bekräftas eller inte.

Betydelsen av lärarens kunskap och kompetens

Utifrån den här artikeln framträder två tydliga problem med värderingsövningar. Det ena handlar om elevers svårigheter att navigera mellan tanken på vad läraren vill ha för svar, vilket svar som är giltigt utifrån en positionering i kamratgruppen samt den egna åsikten utifrån frågeställningen i värderingsövningen.

Det andra handlar om lärares bristande kunskap om och kompetens i att leda värderingsövningar. Förutom didaktiska frågor om vad, varför och hur verkar även frågan om när en värderingsövning passar ha betydelse. Hur frågorna utformas i värderingsövningar är viktigt, särskilt med tanke på verktygets möjligheter för elevers lärande i att bli egna subjekt, som känner frihet att stå för sina åsikter i en värld där det finns påtryckningar från olika håll.

Värdet av att använda värderingsövningar i undervisningen är att det finns unika möjligheter till erfarenheter och lärande för eleverna inbäddat i processen. Värderingsövningar erbjuder en väl strukturerad och ändå dynamisk reflektion i samtal som involverar både kropp och tanke. Innehållet berör ofta svåra men viktiga frågor och på så sätt blir värderingsövningar ett verktyg som bidrar till skolans demokratiska uppdrag.

Forskningen visar på behovet av en medvetenhet om de risker som finns och att som lärare ha beredskap för dessa. Det verkar också finnas behov av att utveckla metoden värderingsövningar så att lärare får stöd i att leda processen.

Text: Sofia Cedervall, Stockholms universitet

Källor:

Andersson, P. (2019). Embodied experiences of ‘decision-making’ in face of uncertain and complex sustainability issue. In Sustainable development teaching: ethical and political challenges.

Awiria, Jamaludin, U., Raharjo, Damanhuri, Hendracipta, N., & Legiani, W. H. (2021). Increasing Social Science Knowledge on the Material of Socio-Cultural Diversity Using the Method of Value Clarification Technique Grade 4 SDN Pulogebang 07 East Jakarta. Annals of the Romanian Society for Cell Biology, 25(4), 16201–16208.

Biesta, G. (2014) The Beautiful Risk of Education. Paradigm Publishers, Boulder.

Brady, L. (2011) Teacher Values and Relationship. Factors in Values Education. Australian Journal of Teachers Education: 36: 2, 5, pp. 56-66.

Byréus, K. (1990/2010). Du har huvudrollen i ditt liv: om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. Liber.

Delgado Ebbesen, M., & Linds, W. (2013). Forumspil: Transforming Minds and Hearts within Group Processes. Group Facilitation: A Research & Applications Journal, 12, 31–44.

Dewey, J. (1939). Theory of Valuation. University of Chicago Press.

Gopman, B. A. (2009). Tolerance: Our Voice--An Elementary School Package in Support of Siblings of Children with Special Needs [ProQuest LLC]. In ProQuest LLC.

Lisievici, P., Andronie, M. (2016). Teachers Assessing the Effectiveness of Values Clarification Techniques in Moral Education. In Procedia – Social and Behavioral Sciences, Volume 217, 2016, Pages 400-406. 

Löf, C. (2011). Med livet på schemat: om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen. Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Malmberg, C. (2018). Skolan och eleverna – mottagare av kunskap och deltagare i förändring. Länk till annan webbplats. Lärportalen. Skolverket.

Manning, S. J. (2019). Supporting State-Approved Materials with the Values Clarification Task. RELC Journal: A Journal of Language Teaching and Research, 50(2), 333–340.

Oliha, J., & Audu, V. (2015). Effectiveness of value clarification and selfmanagement techniques in reducing dropout tendency among secondary schools’ students in edo state. European Journal of Educational and Development Psychology, 3, 1–13.

Steinberg, J.M. (1978). Aktiva värderingar – att leva som vi lär. Askhild & Kärnekull.

Steinberg, J.M. (2003). Aktiva värderingar: Values Clarification för skolan. Gothia förlag.

Thornberg, R. (2008). The lack of professional knowledge in values education. Länk till annan webbplats. International Journal of Educational Research, 24(7), 1791–1798.

Website dedicated to Louis E. Rath. Values Clarification Länk till annan webbplats. (2023-04-02).