Rätt, behörighet och antagning till komvux som särskild utbildning

Här kan du läsa om rätt, behörighet och antagning till kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande och gymnasial nivå.

Komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå

Vem har rätt att delta i komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå?

Vuxna som har en intellektuell funktionsnedsättning, eller som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av en förvärvad hjärnskada, har rätt att delta i komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå. Rätten till sådan utbildning gäller från och med den 1 juli det år personen fyller 20 år, förutsatt att personen:

  • är bosatt i Sverige
  • saknar sådana kunskaper som utbildningen i grundsärskolan syftar till att ge, och
  • har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Även yngre personer kan ha rätt att delta i komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå, om det finns särskilda skäl med hänsyn till den sökandes personliga förhållanden.

Den som har rätt att delta i särskild utbildning på grundläggande nivå har rätt att delta i sådan utbildning även i en annan kommun än hemkommunen, om utbildningen tillhandahålls där.

Källor: 20 kapitlet 11 a-d §§ och 3 kapitlet 2 § förordningen om vuxenutbildning.

Vad innebär det att man är bosatt i Sverige?

Att man är bosatt i Sverige innebär vid tillämpning av skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen

  1. personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande, med flera, det vill säga bland andra asylsökande
  2. personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras
  3. personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  4. familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen om immunitet och privilegier och som inte omfattas av punkt 3, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land
  5. personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för de flesta av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Att man är bosatt i Sverige innebär vid tillämpning av skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen

  1. personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande, med flera, det vill säga bland andra asylsökande
  2. personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras
  3. personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  4. familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen om immunitet och privilegier och som inte omfattas av punkt 3, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land
  5. personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för de flesta av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vad innebär det att den sökande ska sakna sådana kunskaper som utbildningen i grundsärskolan syftar till att ge?

Utbildning inom komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den kunskapsnivå som utbildningen i grundsärskolan ska ge. En sökande som har genomgått grundsärskolan eller motsvarande utbildning kan dock ändå sakna kunskaper inom vissa ämnen och följaktligen ha rätt att delta i komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå. Enligt förarbetena kan det till exempel vara fråga om kunskaper om ny teknik och nya metoder avseende kommunikationsstöd. Även personer som har haft stor frånvaro under sin utbildning i grundsärskolan kan enligt förarbetena anses sakna sådana kunskaper som utbildningen i grundsärskolan syftar till att ge.

Källor: 20 kapitlet 4 och 11 a §§ skollagen, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 858 och proposition 2005/06:148 Vissa frågor om vuxnas lärande m.m., sidorna 24-25.

Komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå

Vem är behörig att delta i komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå?

Vuxna som har en intellektuell funktionsnedsättning, eller som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av en förvärvad hjärnskada, är behöriga att delta i komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Det gäller från och med den 1 juli det år personen fyller 20 år, förutsatt att personen:

  • är bosatt i Sverige
  • saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge
  • har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och
  • i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.

Även yngre personer är behöriga att delta i komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå, om de har slutfört utbildning i gymnasiesärskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor. Yngre personer kan också vara behöriga om det finns särskilda skäl med hänsyn till den sökandes personliga förhållanden.

Källor: 20 kapitlet 20 a-c §§ skollagen och 3 kapitlet 2 § förordningen om vuxenutbildning.

Vad innebär det att man är bosatt i Sverige?

Att man är bosatt i Sverige innebär vid tillämpning av skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen

  1. personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande, med flera, det vill säga bland andra asylsökande
  2. personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras
  3. personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  4. familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen om immunitet och privilegier och som inte omfattas av punkt 3, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land
  5. personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för de flesta av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Att man är bosatt i Sverige innebär vid tillämpning av skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen

  1. personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande, med flera, det vill säga bland andra asylsökande
  2. personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras
  3. personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  4. familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen om immunitet och privilegier och som inte omfattas av punkt 3, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land
  5. personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för de flesta av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vad innebär det att den sökande ska sakna sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge?

Komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den kunskapsnivå som utbildningen på nationella program i gymnasiesärskolan ska ge.

Enligt förarbetena är en sökande som huvudregel inte behörig om den sökande i nära anslutning till utbildningens start har avslutat sin utbildning i gymnasiesärskolan eller komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå med minst betyget E på den kurs som personen ansöker om att få gå. Vissa undantag kan dock göras. Ett exempel på ett sådant fall kan enligt förarbetena vara en ansökan till en kurs där huvudmannen bedömer att det finns så stora skillnader mellan den aktuella ämnesplanen i ämnet och den kursplan eller ämnesplan som gällde vid det tillfälle då den sökande följde kursen, att det i praktiken blir fråga om ett nytt kursinnehåll. Det skulle också kunna handla om äldre sökande som inte har använt kunskapen från tidigare studier under mycket lång tid, eller om sökande som på grund av en sjukdom eller en skada har förlorat tidigare erhållen kunskap.

Källor: 20 kapitlet 4 och 20 a §§ skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidorna 498-499 samt 859-860.

Vilka regler gäller för urval till komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå?

Om samtliga behöriga sökande till komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå inte kan antas, ska ett urval göras. De som har störst behov av utbildning ska prioriteras och ges företräde vid urvalet. De sökande ska vid urvalet ges företräde i följande ordning:

  1. sökande som önskar fullfölja påbörjade studier enligt en upprättad individuell studieplan,
  2. sökande som inte har genomgått utbildning i form av ett nationellt program i gymnasiesärskolan eller någon utbildning som motsvarar ett sådant program,
  3. sökande som är eller riskerar att bli arbetslösa,
  4. sökande som behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet, eller
  5. som behöver utbildningen för planerat yrkesval.

Källa: 3 kapitlet 8 § förordningen om vuxenutbildning.

Övriga frågor om komvux som särskild utbildning

Kan man vara behörig att delta i komvux som särskild utbildning utan att man är eller ska vara folkbokförd i Sverige?

Ja. När det gäller antagning till vuxenutbildningen räknas man i skollagen också som bosatt i landet om man har rätt till utbildning utifrån

  • EU-rätten
  • avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
  • avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer.

Källor: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Kan man studera inom vuxenutbildningen med samordningsnummer? Vad gäller i så fall när man ska utfärda betygsdokument där personnumret ska finnas med?

Se svaret under Rätt till sfi

Vad innebär det att kommunen ska bedriva vuxenutbildning kontinuerligt under hela året?

Se svaret under Rätt, behörighet och antagning till komvux på gymnasial nivå

Vill du veta mer om hur det funkar för elever med intellektuell funktionsnedsättning att gå på komvux?

Här går vi igenom de vanligaste frågorna om komvux som särskild utbildning, både när det gäller studierna och det stöd som finns kopplat till studierna.

Så funkar det för elever med intellektuell funktionsnedsättning att gå på komvux

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 11 oktober 2021

Innehåll på denna sida

    • Undervisning

      Grundsärskolan

      Här finns läroplanen, kompetensutveckling och annat stöd för dig som arbetar i grundsärskolan.

    • Undervisning

      Gymnasiesärskolan

      Här finns läroplanen, kompetensutveckling och annat stöd för dig som arbetar i gymnasiesärskolan.

    • Regler och ansvar

      Rätt till komvux på gymnasial nivå

      Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om vad som gäller för kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.