Prao

Praktisk arbetslivsorientering (prao) är obligatorisk. Syftet med prao är att eleverna ska få kunskaper om arbetslivet inför kommande studie- och yrkesval. Här hittar du frågor och svar kopplade till prao i grundskolan och motsvarande skolformer.

Obligatorisk prao

I vilka skolformer ska prao anordnas?

I grundskolan ska prao anordnas för alla elever under sammanlagt minst tio dagar från och med årskurs 8.

Motsvarande krav finns för specialskolan. Där ska prao anordnas för alla elever under sammanlagt minst tio dagar från och med årskurs 9.

Även i anpassade grundskolan finns ett obligatoriskt inslag av prao, men något minsta antal dagar är inte reglerat. För elever som läser ämnen ska utrymmet i timplanen för skolans val användas för undervisning i ett eller flera ämnen och för prao. För elever som läser ämnesområden ska den fördelningsbara tiden i timplanen fördelas dels på ämnesområden med hänsyn till elevens behov, dels på prao. Dessutom får den fördelningsbara tiden användas för undervisning i modersmål eller svenska som andraspråk. Rektorn beslutar hur den fördelningsbara tiden ska användas.

Källor: 10 kapitlet 8 a § och 12 kapitlet 8 a § skollagen samt 10 kapitlet 7 och 10 §§ skolförordningen.

Vad är syftet med och vad räknas som prao?

Vad är syftet med prao?

Syftet med prao är att eleverna ska få kunskaper om arbetslivet inför kommande studie- och yrkesval. Prao är en värdefull modell för samverkan mellan skola och arbetsliv utanför skolan, och kan bidra med viktiga erfarenheter inför kommande val av utbildning eller yrkesinriktning. Genom prao ska eleverna få erfarenheter av yrkeslivet och inblick i hur arbetslivet fungerar, samt hur arbetet i specifika branscher går till.

Källor: 10 kapitlet 8 a § och 12 kapitlet 8 a § skollagen samt proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, sidan 13 och 18.

Hur ska prao anordnas?

Prao ska i första hand anordnas på en arbetsplats. I andra hand ska prao anordnas genom att eleven deltar i undervisning på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Det innebär att huvudmannen på olika sätt ska ha gjort tillräckliga ansträngningar för att hitta lämpliga praoplatser på en arbetsplats innan prao på ett yrkesprogram kan vara ett andrahandsalternativ. Planering av eventuell prao vid ett yrkesprogram bör ske i nära samverkan med gymnasieskolan, så att eleven får möjlighet att delta i relevant undervisning.

Om det finns synnerliga skäl får andra former av arbetsplatsorienterande insatser ersätta prao för en elev. Sådana insatser ska på annat sätt ge eleven kunskaper om arbetslivet inför kommande studie- och yrkesval. Synnerliga skäl innebär att huvudmannen i princip ska ha uttömt möjligheterna att hitta en praoplats eller plats på ett yrkesprogram innan andra arbetslivsorienterande insatser erbjuds en elev.

Vid val av praoplats ska huvudmannen göra en riskbedömning av om det är lämpligt att en specifik elev är på en specifik arbetsplats.

Källor: 10 kapitlet 8 a § och 12 kapitlet 8 a § skollagen samt proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, sidan 18-21.

Stöd för att organisera arbetet med att anordna prao Länk till annan webbplats.

Riskbedömning inför prao

Kan jobbskuggning, studiebesök, företagssamarbeten, arbetsmarknadsdagar och liknande aktiviteter ersätta prao?

Nej, aktiviteter som exempelvis jobbskuggning, studiebesök, företagssamarbeten och arbetsmarknadsdagar med seminarier och utställningar kan inte ersätta de tio obligatoriska praodagarna. Däremot kan den typen av aktiviteter gärna vara ett komplement till prao. Prao för en elev ska i första hand anordnas på en arbetsplats och i andra hand genom att eleven deltar i undervisning på ett yrkesprogram i gymnasieskolan.

Genom prao ska eleverna få egna konkreta erfarenheter av yrkeslivet och inblick i hur arbetslivet fungerar och hur arbetet i specifika branscher går till. Avsikten är alltså inte att andra former av arbetslivsorienterande insatser ska ersätta prao, utan i stället komplettera praon.

Källor: 10 kapitlet 8 a § och 12 kapitlet 8 a § skollagen samt proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, sidan 13-16.

Ingår praon i den garanterade undervisningstiden eller ska de tio dagarna läggas till utöver den?

Det finns ingen särskilt avsatt tid i timplanen för prao, utan den tiden är tänkt att tas från ämnen. Alternativt kan man lägga till undervisningstimmar. Hur skolan väljer att fördela timmarna i övrigt är upp till rektor och huvudman. Det är däremot inte möjligt att använda undervisningstimmarna från elevens val.

Timplan för grundskolan Länk till annan webbplats.

Timplan för specialskolan Länk till annan webbplats.

Kan man använda undervisningstimmar från elevens val till prao?

Nej, det är inte möjligt att i grundskolan eller specialskolan använda undervisningstimmar från elevens val till prao. Elevens val ska vara en möjlighet för eleven att välja bland ett eller flera ämnen för att fördjupa eller bredda sina kunskaper. Prao är ett obligatoriskt inslag i utbildningen och det är därför inte möjligt att använda timmar från elevens val.

Det finns ingen särskilt avsatt tid i timplanen för prao, utan tanken är att tiden ska tas från ämnen alternativt att undervisningstimmar läggs till. Hur skolan väljer att fördela timmarna i övrigt är upp till rektor och huvudman.

Källor: 10 kapitlet 4 §, 11 kapitlet 6 § och 12 kapitlet 4 § skollagen.

Ansvaret för prao

Vad ansvarar huvudmannen för när det gäller prao?

Huvudmannen ansvarar för att prao anordnas för alla elever på de skolenheter som huvudmannen ansvarar för. Det innebär bland annat att huvudmannen ansvarar för att skaffa och fördela praoplatser till eleverna. Det är viktigt att huvudmannen strävar efter ett allsidigt urval av praoplatser. Ett allsidigt urval är viktigt för att eleverna ska få kunskaper om olika branscher och yrken, men också för att motverka att elevernas studie- och yrkesval begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund.

Huvudmannen måste säkerställa elevens säkerhet under praoperioden och se till att den praoplats som väljs uppfyller arbetsmiljölagens krav på en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Innan en elev placeras på en praoplats ska huvudmannen göra en riskbedömning av om det är lämpligt att en specifik elev är på en specifik arbetsplats och vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas. För att kunna göra denna bedömning behöver huvudmannen i sin tur ta del av arbetsplatsens riskbedömning.

Särskild hänsyn ska tas till att minderåriga kan ha varierande fysisk och psykisk mognad och varierande förutsättningar i övrigt. En sådan bedömning kan innebära att andra arbetslivsorienterande insatser ses som mer lämpade för en enskild elev. Men för att prao för en elev ska få ersättas med andra arbetslivsorienterande insatser krävs synnerliga skäl, vilket enligt förarbetena till bestämmelserna innebär att detta bara bör bli aktuellt i undantagsfall.

Källor: 10 kapitlet 8 a § och 12 kapitlet 8 a § skollagen samt proposition 2017/18: 24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, sidan 18 och 38-39.

Hur ska prao anordnas?

Stöd för att organisera arbetet med att anordna prao Länk till annan webbplats.

Om praktik för unga och minderårigas arbetsmiljö (Arbetsmiljöverkets webbplats) Länk till annan webbplats.

Tillämpning av reglerna om riskbedömning enligt föreskrifterna om arbetsmiljö vid prao, apl och andra praktikplatser avseende kombinerad undervisning och praktik (Arbetsmiljöverkets webbplats) Länk till annan webbplats.

Kan skolan kräva att vårdnadshavare ska hitta praoplatser?

Det är huvudmannen som ansvarar för att hitta praoplatser åt eleverna. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse eller motsvarande om det är en fristående skola.

Ansvaret för att eleverna ska få en likvärdig utbildning ligger på huvudmannen. Det är viktigt att huvudmannen strävar efter ett allsidigt urval av praoplatser. Ett allsidigt urval är viktigt för att eleverna ska få kunskaper om olika branscher och yrken, men också för att motverka att elevernas studie- och yrkesval begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Detta gäller även om en huvudman ber vårdnadshavare och elever om hjälp för att hitta praoplatser. Huvudmannen har fortfarande ett ansvar för att fördela praoplatserna, även om elever och vårdnadshavare hjälpt till att hitta platserna.

Att en elev eller vårdnadshavare försöker bistå med att få fram en praoplats innebär inte att huvudmannen i och med detta kan anses ha fullgjort sitt ansvar för att ordna en praoplats om eleven eller vårdnadshavaren inte lyckas. Det är alltid huvudmannens ansvar att anordna praoplatser. Oavsett vem som hittat platsen har huvudmannen också alltid ansvaret för att praoplatsen är lämplig och säker för eleven utifrån gällande arbetsmiljöregler.

Källor: 10 kapitlet 8 a § och 12 kapitlet 8 a § skollagen samt proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, sidan 15, 18 och 39.

Hur ska arbetet med praon fördelas mellan skolans personal?

Det är upp till skolans huvudman att bestämma hur verksamheten kring prao ska organiseras på den enskilda skolan. Men en förutsättning för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig så mycket erfarenheter som möjligt under sin prao är att praon integreras i undervisningen, och att syfte och mål för praoverksamheten är tydligt för varje elev innan de kommer ut på en arbetsplats. Både planeringen av och erfarenheterna från praon bör integreras i olika ämnen, med utgångspunkt i vad lärare och rektorer lokalt anser vara lämpligast. Praon är alltså en angelägenhet inte bara för studie- och yrkesvägledningen utan också för lärarna.

Källor: 10 kapitlet 8 a § och 12 kapitlet 8 a § skollagen samt proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, sidan 17-18.

När skolan inte lyckas hitta praoplats till alla elever - vad får vi då erbjuda eleverna i stället?

Huvudmannen är ansvarig för att alla elever får en praoplats. Prao ska i första hand anordnas på en arbetsplats och i andra hand genom att eleven deltar i undervisning på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Detta innebär att huvudmannen på olika sätt ska ha gjort tillräckliga ansträngningar för att hitta lämpliga praoplatser på en arbetsplats innan prao på ett yrkesprogram kan övervägas.

Bara om det finns synnerliga skäl får andra former av arbetslivsorienterande insatser ersätta prao för en elev. Det betyder att huvudmannen i princip ska ha uttömt möjligheterna att hitta en praoplats eller plats på ett yrkesprogram innan andra arbetslivsorienterande insatser erbjuds en elev. Det kan även finnas enstaka fall där huvudmannen utifrån en riskbedömning bedömer att det inte är lämpligt att placera en elev på en viss arbetsplats eller på ett yrkesprogram, utan att andra insatser är mer lämpade för eleven.

Källor: 10 kapitlet 8 a § och 12 kapitlet 8 a § skollagen samt proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, sidan 18-20 och 39.

Riskbedömning inför prao

Stöd i samband med prao

Vad gäller för en elev som på grund av en funktionsnedsättning eller av annan anledning har svårt att vara på en arbetsplats?

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Det innebär att skolan ska sträva efter att uppväga skillnader i elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.

Elever som riskerar att inte uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas ska få extra anpassningar. Om extra anpassningar inte är tillräckligt ska skolan utreda om eleven behöver särskilt stöd. Rektorn ska även se till att en elevs stödbehov utreds om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska hen ges sådant stöd. Prao är en del av elevens utbildning. Extra anpassningar och särskilt stöd kan därför bli aktuellt även vid prao.

Det kan tänkas finnas enstaka fall där huvudmannen utifrån en riskbedömning bedömer att det inte är lämpligt att placera en elev vid en viss arbetsplats eller på ett yrkesprogram. En sådan bedömning kan innebära att andra arbetslivsorienterade insatser ses som mer lämpade för en enskild elev. Men för att prao för en elev ska få ersättas med andra arbetslivsorienterade insatser krävs synnerliga skäl, vilket innebär att detta bara bör bli aktuellt i undantagsfall.

Källor: 1 kapitlet 4 §, 3 kapitlet 2 och 5-10 §§ skollagen samt proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, sidan 20 och 39.

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Länk till annan webbplats.

Riskbedömning inför prao

När och hur länge ska eleverna vara på prao?

Hur många dagar ska eleverna vara på prao?

I grundskolan och specialskolan är minimikravet sammanlagt tio dagar, men det finns inget som hindrar att en skola erbjuder prao i högre omfattning.

I anpassade grundskolan finns inte något reglerat minimikrav för hur många dagars prao eleverna ska erbjudas.

Källor: 10 kapitlet 8 a § och 12 kapitlet 8 a § skollagen, 10 kapitlet 7 och 10 §§ skolförordningen samt proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, sidan 16-17.

Kan man lägga den obligatoriska praoperioden tidigare än i årskurs 8 i grundskolan eller årskurs 9 i specialskolan?

Nej. Den obligatoriska praon ska genomföras från och med årskurs 8 i grundskolan samt från och med årskurs 9 i specialskolan, men praon kan förläggas när som helst under årskurs 8 och 9 i grundskolan respektive årskurs 9 och 10 i specialskolan. Det innebär att en elev i grundskolan exempelvis kan genomföra fem dagars prao i årskurs 8 och fem dagar i årskurs 9, eller alla tio dagar under någon av årskurserna.

Det är också möjligt för en skola att, utöver den obligatoriska prao som ska anordnas i de senare årskurserna i högstadiet, erbjuda prao även i tidigare årskurser. Det finns däremot ingen möjlighet för skolan att tillgodoräkna sig prao som genomförts i tidigare årskurser som den obligatoriska prao som ska genomföras under från och med årskurs 8 i grundskolan och från och med årskurs 9 i specialskolan. Skälet till att den obligatoriska praon förlagts till de senare årskurserna i grundskolan och specialskolan är att det är lämpligt att obligatorisk prao genomförs från en ålder då eleverna kan förväntas ha uppnått en viss mognad för att kunna tillägna sig kunskaper om hur det går till på en arbetsplats och delta i vissa arbetsuppgifter. Det kan också vara lättare att hitta arbetsgivare som är beredda att ta emot elever på prao när eleverna uppnått en viss ålder.

Källor: 10 kapitlet 8 a § och 12 kapitlet 8 a § skollagen samt proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, sidan 16 och 38.

När på året ska prao genomföras?

Det är huvudmannen som beslutar vilka dagar eller veckor den obligatoriska praon ska genomföras. Praon kan förläggas när som helst under årskurs 8 och 9 i grundskolan respektive årskurs 9 och 10 i specialskolan.

Källor: 10 kapitlet 8 a § och 12 kapitlet 8 a § skollagen samt proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, sidan 38.

Kan vi förlägga alla de tio dagarna till bara en årskurs?

Det är upp till skolans huvudman att bestämma när praon ska genomföras. Huvudmannen kan välja att sprida ut praodagarna mellan årskurs 8 och 9 i grundskolan respektive årskurs 9 och 10 i specialskolan eller att koncentrera dagarna till en av dessa årskurser.

Källa: 10 kapitlet 8 a § och 12 kapitlet 8 a § skollagen samt proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, sidan 38.

Vilka arbetstider gäller för en elev som är ute på prao?

En skoldag får vara högst åtta timmar lång och skolan får inte förlägga obligatorisk verksamhet till lördagar, söndagar eller andra helgdagar. Det finns inga regler om arbetstider vid prao i skollagen, men Arbetsmiljöverket har information om minderårigas arbetstider.

Arbetstider för minderåriga (Arbetsmiljöverkets webbplats) Länk till annan webbplats.

Källa: 7 kapitlet 17 § skollagen.

Vad gäller om eleven är frånvarande från sin praoplats?

Frånvaro från prao hanteras på samma sätt som annan frånvaro i skolan. Om en elev uteblir från skolan utan giltigt skäl ska rektor se till att elevens vårdnadshavare informeras samma dag.

Det är viktigt att uppmärksamma om eleven är i behov av stöd för att kunna delta i prao. Prao är en del av elevens utbildning och särskilt stöd kan därför bli aktuellt även vid prao.

Källor: 3 kapitlet 5-12 §§, 7 kapitlet 17 §, 10 kapitlet 8 a § och 12 kapitlet 8 a § skollagen.

Frånvaro i skolan Länk till annan webbplats.

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Länk till annan webbplats.

Måltider och resor

Vad gäller kring måltider och resor när elever är på prao?

I de obligatoriska skolformerna är utgångspunkten att skolgången ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg och eleverna ska erbjudas näringsriktiga skolmåltider utan kostnad. Trots det får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Det kan till exempel vara en färdbiljett för resa med kollektivtrafik. Skolan behöver göra en helhetsbedömning av samtliga kostnader som belastar en elev under ett läsår, då belopp som vart och ett för sig kan bedömas som obetydliga, tillsammans kan strida mot bestämmelserna om en avgiftsfri skola.

Det förekommer att skolor erbjuder elever på prao att äta sina måltider på en intilliggande skola, men det är inte ett krav att organisera skolmåltiderna på det sättet.

Kommunerna kan inte ansöka om särskilda bidrag för kostnader för till exempel måltider eller resor i samband med prao. Lagstiftaren har bedömt att den ersättning som kommunerna får enligt den kommunala finansieringsprincipen är tillräcklig.

Källor: 10 kapitlet 10 §, 11 kapitlet 13 § och 12 kapitlet 10 § skollagen samt proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, sidan 32-34.

Avgifter i skolan Länk till annan webbplats.