Allt fler läser kombinationsutbildningar – men riktlinjer och långsiktighet behövs
Kombinationsutbildningar på komvux, där den studerande kombinerar yrkesutbildning och språkstudier, kan vara ett framgångsrikt sätt för nyanlända att snabbare komma ut på arbetsmarknaden. Men utbildningarnas utformning och kvalitet varierar mellan kommunerna. I en ny rapport lyfter Skolverket fram behovet av nationella riktlinjer och planerar att påbörja arbetet med dem under 2023.
Antalet elever som läser kombinationsutbildningar ökar årligen sedan statsbidraget för kombinationsutbildningar inom regionalt yrkesvux infördes 2017.
Utbildningsformen behöver fungera för fler
De som har slutfört en längre kombinationsutbildning är snabbare redo för arbetsmarknaden än de som först läst språkkurser och sedan läst en yrkesutbildning. Av den anledningen finns det goda skäl att utveckla och förstärka den här formen av utbildning.
Däremot kan Skolverket se att de som inte läser klart eller avslutar utan att ha fått godkänt resultat i alla kurser i kombinationsutbildningen har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Det visar att det är viktigt att utbildningarna utformas på ett sätt så att fler klarar av att slutföra utbildningen för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden.
Stor skillnad på utformning kan ge brister i likvärdighet
Utbildningarna kan se olika ut i olika kommuner. Både organisation och omfattning kan variera och utbildningarna riskerar då att inte vara likvärdiga. Kommunerna har behov av kunskaps- och erfarenhetsutbyte om hur utbildningarna bäst ska organiseras och struktureras.
Alla klarar inte utbildningarna
Studieresultaten på kombinationsutbildningarna är generellt sett goda. Elevernas resultat är allra bäst på yrkeskurserna. Det är något färre som avslutar med godkänt betyg i de språkkurser de läst (svenska för invandrare eller svenska som andra språk).
Samtidigt är det många som inte genomfört hela sin planerade utbildning när de lämnar komvux. Det är ett tecken på att flera elever inte klarar de krav som ställs för att slutföra en kombinationsutbildning. Skolverket ser därför att det finns skäl att skapa nationella riktlinjer för hur utbildningarna ska organiseras.
Stort engagemang på Skolverkets insatser
Under 2022 har Skolverket erbjudit stöd och information kring organisering och genomförande av kombinationsutbildningar. Exempel på insatser som genomförts är
- webbseminarier
- uppdragsutbildningar
- nätverksträffar
- information på Skolverkets webbplats
- stöd i utveckling av arbetsplatsförlagt lärande inom kombinationsutbildningar.
Totalt deltog 3 540 personer i våra seminarier och uppdragsutbildningar, och 5 500 personer har fram till årsskiftet 2022/23 besökt vårt stöd på Skolverkets webbplats.
Målgrupperna har varit huvudmän, rektorer, språk- och yrkeslärare, studie- och yrkesvägledare och andra funktioner som arbetar med kombinationsutbildningar. De har visat ett stort intresse och engagemang för insatserna och vi ser att det finns ett fortsatt stort behov av stöd och information till huvudmännen. Under 2023 planerar Skolverket att påbörja arbetet med att ta fram nationella riktlinjer.
Om kombinationsutbildningarna
Syftet med kombinationsutbildningar är att förkorta vägen till arbete för nyanlända genom att kombinera kurser i svenska med en yrkesutbildning.
Under 2022 fick Skolverket i uppdrag att genomföra informations- och stödinsatser i genomförandet av kombinationsutbildningar inom komvux.
Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens skolverk Länk till annan webbplats.
I en ny rapport redovisar vi vilka insatser som Skolverket genomfört under året. Rapporten innehåller även en uppföljning av antalet deltagande kommuner, utbildningsinriktningar, genomströmning, studieresultat och etablering efter avslutade studier.
Kontakt
Michaela Blume, michaela.blume@skolverket.se
Ladda ner rapporten
Information och stöd i genomförandet av kombinationsutbildningar inom komvux
Mer information
Organisera och genomföra kombinationsutbildningar inom komvux
Publicerades den .