Introduktionsprogram

Introduktionsprogrammen är en möjlighet för obehöriga elever att få en utbildning som stödjer dem att komma vidare i sin utbildning eller komma vidare mot etablering på arbetsmarknaden.

Alla elever på introduktionsprogrammen ska få och följa en individuell studieplan som beskriver målet och innehållet i elevens utbildning. På introduktionsprogrammen är den individuella studieplanen mycket viktig eftersom det inte finns något examensmål eller någon programstruktur. Utbildningen är på heltid.

Det finns fyra introduktionsprogram

Programinriktat val

Programinriktat val syftar till att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett visst nationellt program och eleven ska så snart som möjligt kunna antas till det nationella programmet. Det nationella program som utbildningen är inriktad mot kan vara ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program.

Hemkommunen ansvarar för att alla elever som är behöriga till programinriktat val erbjuds programmet. En elev är behörig om hen uppfyller något av följande:

• godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska och minst tre andra ämnen
• godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, matematik eller engelska och minst fyra andra ämnen.

Programinriktat val kan utformas både för en enskild elev och för en grupp elever. Om utbildningen utformas för en grupp elever ska den planeras i förväg och vara sökbar. Om den utformas för en enskild elev behöver den inte vara sökbar. Riksrekrytering får beslutas av Skolverket enbart i de fall då utbildningen utformas för en grupp elever.

Yrkesintroduktion

Yrkesintroduktion vänder sig till elever som saknar godkända betyg för behörighet till ett yrkesprogram. Eleven får en yrkesinriktad utbildning för att kunna söka till ett yrkesprogram eller få ett arbete. Eleven får läsa ämnen från grundskolan som den inte är behörig i och ämnen från nationella program i gymnasieskolan. På yrkesintroduktion kan även kurser från yrkespaketen ingå.

Yrkespaketen

Individuellt alternativ

Individuellt alternativ utformas för enskild elev och vänder sig i första hand till ungdomar som inte är behöriga till ett yrkesprogram eller till ungdomar som vill ha en mer allmänt inriktad utbildning som förbereder dem för fortsatt utbildning eller för arbetsmarknaden. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i. Om en elev har förutsättningar att läsa hela eller delar av nivåer i gymnasieämnen, ska eleven även få möjlighet att göra det. Det kan också ingå andra insatser, till exempel motivationsinsatser eller praktik.

Språkintroduktion

Språkintroduktion är till för ungdomar som nyss har kommit till Sverige. Utbildningen har fokus på svenska språket och de ämnen som eleven behöver för att kunna gå vidare i gymnasieskolan, eller till annan utbildning.

Elever som läser språkintroduktion kan få undervisning i enbart svenska eller svenska som andraspråk under en kort inledande period. I övrigt ska utbildningen baseras på den inledande bedömning som görs och de ämnen och kurser som eleven behöver för sin fortsatta utbildning (6 kap. 8 § gymnasieförordningen).

Nyanlända elevers kunskaper ska bedömas när de tas emot vid introduktionsprogrammet språkintroduktion. Det innebär att elevens bakgrund, skolerfarenheter, språk- och ämneskunskaper och eventuella yrkeserfarenheter ska kartläggas.

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper i gymnasieskolan

Utvecklade studievägskoder på introduktionsprogram

I samband med att nya studievägskoder skapas inför Gy25 har Skolverket utvecklat studievägskoderna för gymnasieskolans introduktionsprogram utifrån huvudmannens syfte med utbildningen (skollag kap.17 §3).

Blivande elever ska redan vid ansökan till ett introduktionsprogram veta om utbildningen är inriktad mot ett nationellt program, mot annan utbildning eller förberedelse för arbetslivet. Informationen om utbildningens syfte ska finnas i den plan för utbildning, som huvudmannen ansvarar för. Planen ska beskriva utbildningens syfte, huvudsakliga innehåll och längd samt vara kopplad till de nya studievägskoderna.

Elevens studiegång kan ändras under utbildningens gång, vilket kan leda till en annan studievägskod. I så fall uppdateras elevens individuella studieplan.

Förutom att eleven kan göra mer underbyggda val redan vid ansökan ger de utökade studievägskoderna ökad möjlighet att ta fram statistik kring val, byten, utgångar och måluppfyllelse.

Eleverna ska ha rätt till en minsta garanterad undervisningstid på 23 timmar i veckan

Elever på introduktionsprogrammen ska ha en minsta garanterad undervisningstid på 23 timmar i veckan (17 kap. 6 § skollagen). Det motsvarar undervisningstiden på gymnasieskolans yrkesprogram. Eftersom introduktionsprogrammen har olika syften ska innehållet i utbildningen, och därmed undervisningen, utformas utifrån elevens behov och i linje med den plan för utbildning som huvudmannen upprättat.

Elever som har förutsättningar att tillgodogöra sig mer undervisningstid kan behöva det för att uppfylla utbildningens syfte. Utbildningens omfattning får minskas för en elev som begär det om huvudmannen för utbildningen bedömer att det finns särskilda skäl. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola.

Obehöriga elever ska erbjudas plats

Hemkommunen är skyldig att erbjuda obehöriga elever plats på introduktionsprogrammen. En fristående gymnasieskola som anordnar ett nationellt program får anordna programinriktat val som är inriktat mot det nationella programmet, individuellt alternativ och språkintroduktion. En fristående gymnasieskola som anordnar ett yrkesprogram får anordna yrkesintroduktion.

Huvudmannens plan för utbildning

Utbildningen på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan ska följa en plan som beslutas av huvudmannen. Planen bör utgå ifrån de lokala förutsättningarna och elevernas behov. Planen för utbildningen ska innehålla syfte med utbildningen, utbildningens längd och utbildningens huvudsakliga innehåll.

Planera utbildningen på introduktionsprogram Länk till annan webbplats.

Den individuella studieplanen

Den individuella studieplanen har en särskilt viktig funktion på introduktionsprogrammen eftersom dessa program saknar nationellt fastställda programstrukturer och examensmål. Gemensamt för introduktionsprogrammen är att utbildningen ska utformas utifrån elevens behov och förutsättningar. Den individuella studieplanen behöver därför fungera som en mer preciserad beskrivning av den enskilde elevens utbildning vad gäller mål, längd och innehåll. Med hjälp av den individuella studieplanen kan utbildning och undervisning planeras och följas upp och elev ges det stöd och den stimulans eleven behöver för att lyckas i sitt lärande och sin personliga utveckling.

Läs mer om att göra en individuell studieplan

Elevens mål med utbildning

En individuell studieplan med fokus på att eleven ska uppnå sina utbildningsmål ger lärare och rektorer goda förutsättningar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla både utbildning och undervisning. Elevens individuella studieplan kan vara underlag för skolan att följa upp att skolan erbjuder det stöd eleven behöver för att uppnå sina utbildningsmål.

Delar av kurser, annan yrkesinriktad utbildning och praktik

Utbildningen på introduktionsprogram ska anpassas efter den enskilda elevens förutsättningar och behov. Några elever läser enbart grundskoleämnen, andra läser hela eller delar av gymnasiekurser och ytterligare andra har stora delar av sin utbildning arbetsplatsförlagd.

Det kräver en flexibel utbildning, men också planering och samverkan så att inte helheten i elevens utbildning går förlorad. Samverkan mellan yrkeslärare och andra lärare på introduktionsprogrammen kan bidra till en ökad helhet både vid planering och uppföljning.

Lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan

Lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram är utbildning som i huvudsak inte är skolförlagd. Det innebär att mer än hälften av utbildningen, räknat från och med det läsår som eleven påbörjar den lärlingsliknande utbildningen, genomförs som arbetsplatsförlagt lärande, apl.

Utbildningen på följande introduktionsprogram kan vara lärlingsliknande:

• programinriktat val
• yrkesintroduktion och,
• individuellt alternativ

Utbildningen kan utgöras av en sammansättning av olika kurser/delar av kurser från gymnasieskolans yrkesprogram. Den kan genomföras inom ramen för ett nationellt eller lokalt yrkespaket.

Läs mer om att starta gymnasielärlingsutbildning Länk till annan webbplats.

Andra insatser som är positiva för elevens kunskapsutveckling

Inom ramen för introduktionsprogrammen kan eleven utöver undervisning i grundskoleämnen eller gymnasiekurser ha insatser som är positiva för elevens kunskapsutveckling. Det kan till exempel handla om motivationshöjande insatser som praktik och utökad studie- och yrkesvägledning.

Extra anpassningar och särskilt stöd

Om en elev trots stöd, stimulans och andra insatser riskerar att inte nå de betygskriterier som minst ska uppnås ska eleven i första hand skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen (3 kap 5 a § skollagen). Det gäller även elever på introduktionsprogram. Det kan till exempel handla om enskilda elevers behov av ämnesstöd, språkstöd, eller stöd att strukturera sitt skolarbete.

Det är en fördel om det står i elevens individuella studieplan vilka former av extra anpassningar som har givits. Dels för att anpassningarna ska kunna utvärderas – gav de det resultat man hoppats på? Dels för att det vid en övergång inom eller mellan skolformer ska underlätta för utbildningen att ta vid och så att eleven inte behöver börja om från början.

Att göra extra anpassningar och ge särskilt stöd i grundskole- och gymnasieutbildning Länk till annan webbplats.

Planering och uppföljning

Elevens utveckling, både vad gäller hälsa och lärande behöver följas upp så att den individuella studieplanen kan revideras vid behov. Det gäller inte minst elevernas kunskapsprogression innan godkända betyg. Rektorn har ett särskilt ansvar för att utbildningen organiseras så att den så långt som möjligt anpassas efter elevernas utveckling mot sina utbildningsmål.

Mentorns roll

Varje elev ska ha en mentor som ska följa elevens kunskapsutveckling och studiesituation med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet. Mentorns roll kan vara särskilt viktigt på introduktionsprogrammen. Mentorn ska särskilt uppmärksamma tecken på att eleven kan behöva stöd och i så fall skyndsamt informera berörd skolpersonal. Mentorns uppgift är alltså inte att på egen hand hantera dessa frågor.

Mentor i gymnasieskolan och anpassad gymnasieskola Länk till annan webbplats.

Studie- och yrkesvägledning

Elever på introduktionsprogram behöver stöd i att orientera sig i olika utbildningsvägar och yrkesinriktningar. För nyanlända elever blir det särskilt viktigt att få orientera sig och få vägledning i det svenska utbildningssystemet och om olika valalternativ. Här har studie- och yrkesvägledning en central roll för att alla elever ska få möjlighet att göra välgrundade val.

Lärare och studie- och yrkesvägledare behöver samarbeta för att integrera studie- och yrkesvägledningen i undervisningen. Det kan till exempel handla om:

• hur kunskaper i ämnet kan ha betydelse i arbetslivet
• att utmana
• problematisera
• visa på alternativ till traditionella föreställningar om kön, kulturell och social bakgrund

Läs mer om att organisera för fortsatta studier och arbetsliv Länk till annan webbplats.

Övergångar inom och mellan skolformer

Skolor ska samverka med varandra för att stödja elevernas utveckling och lärande. Det handlar bland annat om att utbyta erfarenheter och information inför övergångar från grundskola till introduktionsprogram, mellan introduktionsprogram och nationellt gymnasieprogram och mellan introduktionsprogram och vuxenutbildning.

Då blir det lättare för elevens nya skolenhet att sätta in eventuella stödåtgärder redan i början av elevens fortsatta utbildning.

Övergångar inom och mellan skolor och skolformer Länk till annan webbplats.

Dokumentation efter introduktionsprogram

Efter introduktionsprogrammen finns tre olika sätt att dokumentera utbildningen beroende på om eleven fullföljt sin utbildning enligt den individuella studieplanen eller inte. Skriftlig bedömning, gymnasieintyg eller sammanställning.

I kapitel 8 i gymnasieförordningen står följande:

Skriftlig bedömning

20 § En elev som inom ramen för ett introduktionsprogram läst grundskoleämnen utan att få godkänt betyg ska få en skriftlig bedömning av sin kunskapsutveckling i varje sådant ämne. Detsamma gäller om eleven läst kurser i gymnasieämnen utan att få godkänt betyg. Förordning (2018:1328).

Gymnasieintyg

21 § När en elev på ett introduktionsprogram har nått målen för utbildningen enligt sin individuella studieplan ska rektorn utfärda ett gymnasieintyg som visar vilken utbildning eleven har fått. Intyget ska innehålla uppgifter om:

• utbildningens mål
• samtliga betyg som eleven har fått
• andra insatser som har ingått i den individuella studieplanen
• när det är aktuellt, det yrkesområde som utbildningen har inriktats mot. Förordning (2018:1328).

Sammanställning

22 § En elev som avbryter sin utbildning på ett introduktionsprogram eller inte når målen för utbildningen enligt sin individuella studieplan ska få en sammanställning av vilka delar av utbildningen eleven har fullföljt jämfört med sin individuella studieplan. Förordning (2018:1328).