Uppföljning av betyg och nationella provbetyg

Huvudman och rektors uppföljning av betyg och betygssättning är ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. Uppföljning av betyg och nationella provbetyg möjliggör insatser som skapar förutsättningar för mer rättvisande och likvärdiga betyg.

Lärarna, rektorn och huvudmannen har ett delat ansvar för att följa upp betyg och betygssättning.

• Huvudmannen följer upp och analyserar betyg och nationella provbetyg på sina skolenheter för att vid behov sätta in insatser som skapar förutsättningar för mer rättvisande och likvärdiga betyg.
• Rektorn säkerställer att det finns förutsättningar för att sammanställa betyg och nationella provbetyg för att göra ändamålsenliga analyser av resultaten. Rektorn ska också följa upp betygen tillsammans med lärarna och vid behov sätta in insatser som skapar förutsättningar för mer rättvisande och likvärdiga betyg. I skolformer och årskurser med nationella prov följer rektorn även upp hur betyg och resultat från nationella prov förhåller sig till varandra inom skolenheten och analyserar avvikelser.
• Lärare följer upp vilken möjlighet bedömningsunderlaget har gett att analysera och värdera kvaliteten på elevernas kunnande i samband med betygssättningen samt hur de satta betygen (i förekommande fall) förhåller sig till resultaten från nationella prov på gruppnivå och analysera avvikelser.
  

Allmänna råd betyg och prövning, kapitel 4

Huvudmannens uppföljningsarbete

Huvudmannen bör följa upp och analysera betyg och nationella provbetyg på skolenheterna inom huvudmannens organisation. Då blir det möjligt vid behov att sätta in insatser som skapar förutsättningar för mer rättvisande och likvärdiga betyg. Huvudmannen har ett övergripande ansvar för att säkerställa att rektorn har förutsättningar att fördjupa analysen inom den egna skolenheten. I en fördjupad analys är det möjligt att följa upp och analysera betygen inom och mellan ämnen och elevgrupper.

Rektors uppföljningsarbete

Rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med författningarna. Det innebär att rektorn har ett särskilt ansvar för att främja en rättssäker betygssättning. Rektorn behöver vara väl insatt i de bestämmelser som gäller för betyg och betygssättning och följa upp betygen och betygssättningen på skolenheten. Detta är en del av det systematiska kvalitetsarbete som rektorn leder.

Rektor bör också tillsammans med lärarna följa upp betyg och nationella provbetyg inom skolenheten. En del av uppföljningsarbetet innebär ansvar för att undersöka om det finns omotiverade avvikelser i betygen inom skolenheten.

Det är viktigt att skolenheten har rutiner för att analysera betyg och nationella provbetyg ur olika perspektiv samt eventuella avvikelser mellan provbetyg och betyg. Rektorn bör se till att det finns förutsättningar att fördjupa analysen inom den egna skolenheten, för att kunna följa upp och analysera betygen inom och mellan ämnen och elevgrupper.

Det kan exempelvis handla om att rektorn analyserar om det finns avvikelser mellan till exempel betyg och nationella provbetyg i olika undervisningsgrupper. Det kan även handla om att undersöka skillnader till exempel utifrån kön eller socioekonomiska faktorer.

Rektorn kan också analysera betygsfördelningen mellan olika elevgrupper i ämnen där det inte finns nationella prov. Om avvikelser eller skillnader förekommer behöver rektorn undersöka om dessa är motiverade eller inte. Rektorn behöver vara särskilt uppmärksam på återkommande mönster.

Lärares uppföljningsarbete

Läraren behöver på ett systematiskt sätt följa upp hur ändamålsenliga olika bedömningssituationer har varit. Resultaten av analysen kan användas för att utveckla de egna formerna för bedömning och dokumentation.

Lärarna behöver även följa upp hur de satta betygen förhåller sig till resultaten från nationella prov på gruppnivå och analysera avvikelser.

Ändamålsenliga analyser

För att kunna göra ändamålsenliga analyser av resultaten behöver statistik för betyg i de olika ämnena tas fram, sammanställas och analyseras. Det behöver även finnas statistik för betygen på de nationella proven.

Det är viktigt att skolenheten har rutiner för att analysera betyg och nationella provbetyg ur olika perspektiv för att säkerställa att betygen är så rättvisande och likvärdiga som möjligt och att de nationella proven särskilt har beaktats.

Exempel på frågor att analysera

Frågor för huvudmän och rektorer

• Finns återkommande avvikelser mellan betyg och nationella provbetyg i exempelvis olika undervisningsgrupper i samma ämne eller mellan skolenheter?
• Finns det samband mellan avvikelser och till exempel kön eller socioekonomiska faktorer?
• Hur ser betygsfördelningen ut mellan olika elevgrupper i ett ämne där det inte finns nationella prov?
  

Frågor för lärare

• Vilket stöd gav sättet att dokumentera för en allsidig bedömning vid betygssättningen?
• Vilka delar av betygsunderlaget hade högre respektive lägre giltighet i förhållande till betygskriterierna?
• Hur var betygsunderlagets bredd och variation i förhållande till betygskriterierna?
• Hur har utformningen och genomförande av olika uppgifter fungerat?
• Hur ändamålsenliga har bedömningssituationerna varit för att ge ett tillräckligt brett och varierat underlag om alla elevers kunskaper?
  

Detta kan till exempel visa om det sammanlagda underlaget innehöll för många tidiga betygsunderlag som inte kunde tillmätas någon vikt vid betygssättningen, eftersom de inte gav en tillräckligt relevant bild av kvaliteten på elevens kunnande i slutet av terminen eller kursen.

Skolverkets betygs- och provbetygsstatistik på skolenhetsnivå kan användas för att se hur betygen och betygen på de nationella proven förhåller sig till varandra. Det gäller på de egna jämförbara skolenheterna och i landet som helhet.

Sök statistik om en skola, kommun eller huvudman

Om avvikelser förekommer

Utifrån vad uppföljningen av betygen och betygssättningen visar kan rektorn behöva sätta in olika insatser. Det kan handla om att se över hur organisationen kan förändras, att vid behov säkerställa att lärare får kompetensutveckling som syftar till att sätta betyg enligt bestämmelserna eller att utveckla undervisningen. Det kan även handla om att undersöka om lärare har fått möjligheter att samråda vid tveksamheter om hur en elevs resultat på ett nationellt prov särskilt har beaktats vid betygssättningen.

Om avvikelser förekommer behöver huvudmannen eller rektorn undersöka om dessa är motiverade eller inte. Det kan innebära att rektorn behöver be lärarna om mer information. Vissa avvikelser som kommer fram kan naturligtvis vara motiverade. Var särskilt uppmärksam på om det finns återkommande mönster i avvikelserna.

Om det visar sig att det förekommer omotiverade avvikelser kan huvudmannen till exempel behöva se över resursfördelningen till skolenheterna, eller rektor inom en skolenhet.

Exempel på insatser:

• huvudmannen tillsätter särskilda resurser till skolenheter för att garantera rektorerna förutsättningar att säkerställa att betyg sätts i enlighet med författningarna
• se över hur organisationen kan förändras, exempelvis så att lärare ges möjlighet till sambedömning
• kompetensutveckling för lärare i betyg och betygssättning
• se till att lärare har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet där några reglerar betyg och betygssättning
• ge lärare möjligheter att samråda vid tveksamheter om hur en elevs resultat på ett nationellt prov särskilt ska beaktas vid betygssättningen.