Följa och främja lärande i förskoleklass – webbkurs

Film: Introduktion till webbkursen Följa och främja lärande i förskoleklass (tid: 2:25)

Öka dina kunskaper om obligatoriska stödmaterialen

Genom webbkursen får du ökad kunskap om Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser och hur du kan använda de obligatoriska kartläggningsmaterialen Hitta språket och Hitta matematiken:

• Läsa, skriva, räkna – En garanti för tidiga stödinsatser
• Kartläggningsmaterialen Hitta språket och Hitta matematiken
  
• Kommentarmaterial om förskoleklassen

Film: kartläggningsmaterialen – hur, vem och vad händer sen? (tid 07:32)

Podd om kartläggningen i förskoleklass

Lyssna till Helena Ackesjö, docent och fil doktor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, och Jessica Ekberg, universitetsadjunkt i pedagogiskt arbete vid Karlstad universitet och tidigare förskollärare, i samtal om kartläggningen i förskoleklass. Hur använder man resultatet av kartläggningen i sin fortsatta planering av undervisningen? När är det bäst att starta kartläggningen? Hur kan man tänka kring organisationen runt kartläggningen?

Studier individuellt eller med arbetslaget

Du genomför kursen antingen individuellt, tillsammans i arbetslaget eller i ett utökat kollegium. Ni väljer själva när ni startar och anpassar studietakten efter era förutsättningar.

Kursen tar max 12 timmar

Du går kursen på webben. Den består av fem avsnitt och tar sammanlagt ca 10-12 timmar att genomföra.

Rektors roll att skapa förutsättningar för kollegialt lärande

Rektor har en viktig roll i att tillsammans med huvudmannen skapa de organisatoriska förutsättningar som behövs för att möjliggöra kollegialt lärande. För att arbetet ska fungera behöver deltagarna tillräckligt med tid. Kompetensutveckling ska ske på arbetstid, vilket betyder att det kollegiala arbetet behöver schemaläggas.

Storleken på gruppen kan ha betydelse för hur mycket tid som behövs. En större grupp kan behöva mer tid för diskussioner än en mindre grupp. Erfarenheter visar att regelbundna och täta träffar är att föredra. Gruppstorleken har betydelse för möjligheten till lärande. I en alltför stor grupp, kan det vara svårt att se till att alla kommer till tals. I en mycket liten grupp blir möjligheten till lärande begränsad och det kan därför vara en god idé att i sådana fall samverka med andra skolor. 4–8 deltagare har visat sig vara en gruppstorlek där det finns utrymme både för dynamik och taltid.

Samtliga deltagare behöver ha goda insikter i vad det kollegiala arbetet syftar till och vad insatsen innebär. Ramarna för arbetet måste tydliggöras och förväntningar på dem som deltar behöver uttryckas. För deltagarna är det av stor betydelse att samtalen är både välorganiserade och utmanande och att rektor visar engagemang och intresse. För att kompetensutvecklingen ska bli framgångsrik behöver rektor därför dels utse en ledare för det kollegiala lärandet, dels kontinuerligt följa och stödja arbetet.

Detta innebär kollegialt lärande

Kollegialt lärande är en sammanfattande term som används för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete lär av varandra och utvecklar en förmåga att konstruktivt granska sitt eget och andras arbetssätt. Kollegialt lärande avser ett systematiskt kvalitets­förbättringsarbete och inte det vardagliga erfarenhetsutbytet personalen emellan.

Det finns ett antal olika metoder som skulle kunna samlas under termen kollegialt lärande, till exempel learning study, lesson study, auskultation med återkoppling och kollegial handledning. Vilken modell man väljer måste bero på förutsättningar och vad som passar bäst i det sammanhang man befinner sig.

Ett mål med kollegialt lärande är att bli en lärande organisation. Därför är modellen lika betydelsefull som det innehåll som behandlas. Ett framgångsrikt kollegialt lärande innebär att personalens kompetensutveckling i ökad utsträckning blir en del av vardagen, känns relevant och meningsfull och leder till förändrade arbetssätt.

En modell för kollegialt lärande

Kompetensutvecklingsmodellen som presenteras här är framtagen för arbete med Skolverkets olika underlag för kollegialt lärande i förskoleklassen, i form av exempelvis moduler på Lärportalen och webbkurser på vår utbildningsplattform. Den kan också användas för arbete med annat material som ni valt.

Modellen bygger på att en grupp kollegor har uppgifter att lösa, diskutera och reflektera över med stöd av en person som utsetts att leda lärandet. Deltagarna träffas regelbundet och utifrån ett identifierat behov tar de del av ett teoretiskt innehåll. De samtalar sedan kring innehållet, planerar gemensamt och prövar något i den egna verksamheten samt granskar utfallet kritiskt. Detta sker i form av en cykel som utförs återkommande. En modell för detta visas nedan.

I modellen visas ett exempel där de kollegiala träffarna sker varannan fredag kl. 10-11.30. Syftet med exemplet är att synliggöra vinsten med schemalagda och regelbundna träffar. De olika momenten i den cykliska modellen är följande:

• Individuell eller gemensam förberedelse.
• Gemensam bearbetning och planering.
• Genomförande av aktivitet, eller undervisningsaktivitet.
• Utvärdering och analys.

Modellen syftar till systematisk utveckling av undervisningen i förskoleklassen genom ett strukturerat samarbete där deltagarna tillägnar sig kunskap, färdigheter och ett gemensamt yrkesspråk. Det kollegiala lärandet förstärks när kunskap hämtas såväl utifrån, exempelvis från vetenskapliga artiklar och praktiknära exempel, som från den egna verksamheten.

Det är viktigt att de åtgärder och förändrade undervisningssätt som kan bli resultatet av kollegialt lärande prövas kritiskt, bedrivs långsiktigt och följs upp. Det ska märkas i verksamheten att ett kollegialt lärande skett, och målet är att förändringarna ska ha en verklig effekt på elevernas lärande och utveckling.