Specialpedagogik för lärande för förskoleklass, grundskola, sameskola och särskilda ungdomshem

Läs hur Specialpedagogik för lärande kan stödja din skola i att utveckla era elevers lärande

Har din skola genom det systematiska kvalitetsarbetet kommit fram till att ni behöver utveckla arbetet med att möta elevers behov och förutsättningar? Då är det här rätt insats för er.

Specialpedagogik för lärande äger rum lokalt på skolor och är tätt knutet till det ordinarie arbetet och undervisningen. Ni får ta del av forskningsbaserat material som sedan blir underlag för gemensamma diskussioner och aktiviteter i undervisningen.

Fördjupande information om insatsen

Film: Det här är Specialpedagogik för lärande (tid 1:33)

Film: Specialpedagogik för lärande – för förskoleklassen och grundskolan (tid: 3:03 min)

En film som kortfattat beskriver vad kompetensutvecklingen innehåller och hur den går till.

Roller och ansvar

Film: Planera för Specialpedagogik för lärande (tid: 7:06 min)

I den här filmen får ni stöd i planeringen av arbetet med Specialpedagogik för lärande.

Din roll som rektor

I planering och organisering inför kompetensutvecklingsinsatsen utgår du som rektor från det systematiska kvalitetsarbetet och för en dialog med skolchefen, handledaren och deltagarna.

Ditt engagemang och delaktighet har stor betydelse för insatsens avtryck. Du organiserar verksamheten så att deltagarna har möjlighet att prioritera arbetet med kompetensutvecklingen.

Så skapar rektor och skolchef organisatoriska förutsättningar för Specialpedagogik för lärande

Film: Inkludering och pedagogiskt ledarskap (tid 24:19)

I filmen lyfter docent Niclas Rönnström tillsammans med rektor Eva Andersson fram hur rektor kan arbeta för att utveckla sitt ledarskap och sin skolorganisation. Filmen är framtagen för fördjupning inom området inkluderande utbildning. Filmen vänder sig till skolhuvudmän, skolledare och andra som har intresse av inkluderande utbildning.

Samarbeta med handledare

Ett råd till rektor och handledare är att kontinuerligt träffas för att prata igenom era olika roller och hur ni lägger upp arbetet. Genom att träffas regelbundet för att stämma av arbetet kan ni tillsammans driva utvecklingen framåt. Du får genom det en inblick i arbetet och kan ge stöd och ta hand om frågor som dyker upp.

Din roll som handledare

Specialpedagogik för lärande bygger på kollegialt lärande. Din roll som handledare är att stödja det kollegiala lärandet i gruppen genom att fördjupa diskussionerna kring modulernas innehåll.

Film: Att leda kollegialt lärande (tid: 21:17 min)

Annika Cederberg-Scheike, universitetsadjunkt på Malmö universitet berättar om handledarens roll i kollegialt lärande.

Ladda ner presentationen som visas i filmen. Pdf, 263 kB. (Pdf, 263 kB)

Materialet finns på Lärportalen

Material för Specialpedagogik för lärande finns publicerad och samlad i moduler på Lärportalen. Inom varje modul får ni läsa texter, se på filmer eller lyssna på ljudfiler och samtala om det ni har tagit del av.

Ni får också planera och pröva aktiviteter som är kopplade till undervisningen samt reflektera med kollegorna kring hur det gick och hur ni kan gå vidare.

Det är möjligt att arbeta med insatsen både med och utan statsbidrag. Vi och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ansvarar för uppdraget tillsammans.

Moduler för förskoleklass, Lärportalen Länk till annan webbplats.

Moduler för grundskola, sameskola och särskilda ungdomshem, Lärportalen Länk till annan webbplats.

Film: Specialpedagogik i Specialpedagogik för lärande (tid: 17:24 min)

I den här filmen ger Elisabeth Lindén, undervisningsråd på Skolverket, en introduktion till vad specialpedagogik är generellt och vad specialpedagogik är i kompetensutvecklingen Specialpedagogik för lärande.

Om modulerna

Två moduler är grundläggande och det är obligatoriskt att välja en av dem.

Inkludering och delaktighet (grundläggande)

Modulen syftar till att ge fördjupad kunskap och förståelse för vad inkludering innebär och hur en inkluderande lärmiljö och elevers delaktighet påverkar lärandet. Modulen ger verktyg för att reflektera, observera, pröva, analysera och samtala kring den egna undervisningspraktiken och organisationen. Vidare syftar modulen till att utveckla förmågan att utforma en tillgänglig och anpassad undervisning.

Samspel för inkludering (grundläggande)

En utgångspunkt i modulen är att goda relationer och god kommunikation bygger en skola för välbefinnande och lärande för skolans alla elever, såväl som för skolans personal. Lärarnas kontinuerliga lärande och samarbete för att förbättra och utveckla skolan – det kollektiva lärandet – sätts i förgrunden. Skolans specialpedagogiska utmaningar betraktas som ett kollektivt ansvar, snarare än som enskildas problem. När lärare tillsammans utvecklar sin kommunikations- och relationskompetens på hela skolan kan viktiga lärar-elevrelationer stärkas, ett tryggt och kamratligt socialt klimat utvecklas, och god arbetsro i undervisningen grundläggas.

Delaktighet i lärmiljön

En utgångspunkt i modulen är en modell för delaktighet som ger stöd för att upptäcka, reflektera, samtala, analysera och utveckla lärmiljön. Ett väl utvecklat arbete kring delaktighet kan stödja utvecklingen av en framgångsrik lärmiljö som inkluderar alla elever. Med en ökad medvetenhet och kunskap om hur lärmiljön skapar villkor och sätter gränser för elevers möjlighet till delaktighet, ökar också möjligheten för förändring och utveckling.

Inkludering och skolans praktik

En utgångspunkt i modulen är dilemmat i en skola för alla – att alla elever kommer till skolan med olika förutsättningar och behov och ska ingå i samma lärandegemenskap. Lärare tillsammans är ansvariga för att utveckla undervisningen och för arbetet tillsammans med skolans alla elever. I modulen ges exempel på hur lärare gemensamt på olika sätt kan kartlägga, utveckla och variera undervisningen för att möta mångfalden av förutsättningar och lärande hos skolans alla elever.

Uppmärksamhet, samspel och kommunikation

Modulen syftar till att ge fördjupad kunskap om hur undervisning och lärmiljö kan utformas efter elevers variation i perception, kognitiva förmågor, exekutiva funktioner och kommunikation. Innehållet ger förståelse för de pedagogiska konsekvenser som svårigheter inom olika områden kan ge men visar också på arbetssätt, metoder och förhållningssätt som stödjer lärande och samspel. Modulen syftar också till att utveckla och fördjupa professionell relationskompetens som främjar motivation och skolnärvaro.

Flerspråkighet

Modulen syftar till att ge fördjupad kunskap och förståelse för hur undervisning och lärmiljö kan anpassas efter elevers variation i ett flerspråkigt perspektiv. Innehållet visar på arbetssätt, metoder och förhållningssätt som stöder förutsättningar för flerspråkiga elevers lärande både utifrån förväntad språkutveckling i ett andraspråksperspektiv men även när andraspråksutvecklingen dröjer.

Systematiskt arbete med stöd i undervisningen

Modulen är inriktad på ett verksamhets- och praktiknära kollegialt lärande. Syftet är att modulen ska bidra till att lärare får en helhetsbild av hur ordinarie undervisning och stödinsatser utgör en enhet och hänger samman i den dagliga, återkommande skolverksamheten.

Med ett vetenskapligt förhållningssätt som utgångspunkt kan ett systematiskt och processinriktat arbete utvecklas och främja en undervisning som utgår från förståelse av alla elevers olika behov och förutsättningar. Skolans styrande dokument, med centrala begrepp och formuleringar, problematiseras och knyts nära lärares undervisning och elevers olika behov.

NPF och tillgänglig utbildning

Syftet med modulen är att lärare och personal som medverkar i undervisningen får möjlighet att utveckla sin kunskap om NPF. Modulen presenterar ett urval av forskning inom det neuropsykiatriska området som ger stöd i hur undervisning och lärmiljö kan utformas efter elevernas behov och förutsättningar, med fokus på NPF.

Modulen riktar sig till förskollärare och lärare i förskoleklass, lärare i grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning inklusive komvux som anpassad utbildning. Den riktar sig även till övrig personal som medverkar i undervisningen i anpassade skolformer.

Modulen innehåller nio delar. Delarna är fristående och kan läsas i valfri ordning. Ni som deltar inom ramen för statsbidrag ska ta del av minst fyra av delarna i modulen. Vi rekommenderar att ni startar med delen Grundläggande kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

Läs Introduktion till modul NPF och tillgänglig utbildning

I introduktionen får ni ta del av bakgrund och utgångspunkter för uppdraget om Specialpedagogik för lärande. Ni får också en författar- och delpresentation över modulens nio delar som ger en överblick över innehållet och underlättar ert val av vilka delar ni vill ta del av.

Introduktion till modul NPF och tillgänglig utbildning Pdf, 187 kB. (Pdf, 187 kB)

Kontaktuppgifter till supporten för Lärportalen

E-post: larportalen@skolverket.se

Handledaren har en viktig roll i att leda det kollegiala arbetet. För mer information om handledarens roll, se film högre upp på sidan.

Materialet finns på Lärportalen och består av artiklar, filmer, förslag på aktiviteter och diskussionsfrågor

Modulerna har tagits fram av forskare på högskolor och universitet runt om i Sverige. Valet av modul baserar ni på de behov som ni har i er verksamhet utifrån det systematiska kvalitetsarbetet.

Omfattning

Olika skolformer som deltar i Specialpedagogik för lärande inom ramen för statsbidrag, tar del av olika antal moduler under ett läsår. Förskoleklassen och grundskolan tar del av tre till fyra moduler per läsår. För att få en gemensam grund och förståelse för det specialpedagogiska kunskapsområdet är det obligatoriskt att börja med en av de grundläggande modulerna. Välj sedan moduler utifrån verksamhetens behov. Förskoleklasser och skolor som deltar utan statsbidrag bestämmer själva hur många moduler de ska ta del av.

Modell för kollegialt lärande

Modellen för kollegialt lärande följer en cyklisk form. Varje del i modulerna följer formen med de fyra momenten:

• Moment A individuell förberedelse
• Moment B kollegialt arbete
• Moment C undervisningsaktivitet
• Moment D kollegialt arbete

Varje modul innehåller fyra delar. För att uppfylla kraven att erhålla statsbidrag ska tre moduler genomföras. Det motsvarar ungefär 36–48 timmar kollegialt lärande.

Alla verksamheter startar med att ta del av en grundläggande modul som ger deltagarna grundläggande kunskap och förståelse för det specialpedagogiska kunskapsområdet. De grundläggande modulerna heter Inkludering och delaktighet och Samspel för inkludering. Det är obligatoriskt att välja en av dessa.

Sedan väljer verksamheterna två eller tre moduler att arbeta med utifrån behov som uppmärksammats i skolans systematiska kvalitetsarbete.

Utbildning för handledare

Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten anordnar en handledarutbildning i samverkan med lärosäten.

Utbildningen omfattar åtta dagar och genomförs kontinuerligt under läsåret. Handledarutbildningen genomförs digitalt. De personer som av huvudman blivit anmälda att gå handledarutbildningen kommer att få en inbjudan till träffar av aktuellt lärosäte. Handledarutbildningen är ett erbjudande till handledare som deltar inom ramen för statsbidrag. Det är inte obligatoriskt att delta. Utbildningen för handledaren ska inte räknas in i tiden för statsbidrag.

Datum för handledarutbildningen 2024/2025 finns på Lärportalen Länk till annan webbplats.

Omfattning av handledning

Om skolan deltar inom ramen för statsbidrag ersätter bidraget 10 eller tjugo procent av handledarens tjänst. Rektorn för skolan där du ska handleda behöver se över hur många timmar som du kommer lägga på att handleda det kollegiala lärandet. Om den tiden inte motsvarar 10 procent eller 20 procent av tjänsten så bör rektor tillsammans med dig diskutera vad som ska genomföras på övrig tid.

Det kan till exempel handla om att

• du skapar möjlighet för deltagarna att få stöd när de läser artiklarna i det teoretiska innehållet. Det kan handla om att till exempel skapa möjligheter att reda ut begrepp som förekommer i texten eller vara ett stöd i att applicera innehållet till deltagarens egen undervisning.
• du handleder i de praktiska uppgifterna och kommer med förslag på hur undervisning eller lärmiljöerna kan utvecklas.

Organisera kollegialt lärande i grupper

Grupperna kan bestå av ämneslärare, arbetslag eller personal från olika skolor. Grupperna kan också bestå av lärare från olika stadier och ämnen. Rektor och handledare kan hjälpas åt att komma fram till den bästa lösningen för er verksamhet. Valet av modul gör ni utifrån verksamhetens behov i samverkan mellan rektor, handledare och deltagare.

Förbered dig genom att ta del av innehållet i aktuella moduler

Behöver någon del introduceras för gruppen? Behöver diskussionsfrågorna anpassas? Det kan också vara bra att diskutera kommande moment med rektor om det finns behov av stöd vid genomförandet. Rektorn kan också förklara hur modulernas innehåll kan kopplas ihop med andra aktiviteter i utbildningen, för att deltagarna ska se helheten.

Varje modul består av fyra delar. Alla moduler har en röd tråd vilket innebär att modulens delar bör läsas i ordning, från första till sista. Varje del är indelad i fyra moment: A, B, C och D.

Moment A – individuell förberedelse

I moment A gör deltagaren individuella förberedelser inför den kollegiala träffen, genom att ta del av det material som finns i momentet. Beräkna 60 minuter till detta moment. En del rektorer väljer att schemalägga det här momentet, för att synliggöra att det finns tid avsatt för det här arbetet.

Moment B – kollegialt arbete

Moment B är en kollegial träff då deltagarna diskuterar innehållet som de tagit del av i moment A. Som stöd finns ett diskussionsunderlag.

Därefter planerar gruppen en aktivitet som de ska genomföra i eller för den egna undervisningen i moment C.

Du som handledare stödjer det kollegiala lärandet i gruppen genom att fördjupa diskussionerna kring modulernas innehåll och hur det teoretiska innehållet kan omsättas i praktiken. Beräkna 90–120 minuter till detta moment.

Moment C - undervisningsaktivitet

I moment C genomför deltagarna aktiviteten som planerades i moment B. Det kan vara en aktivitet som deltagarna genomför i sin egen undervisning eller en aktivitet för att utveckla undervisningen, till exempel reflekterande samtal mellan deltagare, elevhälsa och rektor eller observation av varandras undervisning. Aktiviteten ska ingå i den ordinarie undervisningen.

Moment D – gemensam uppföljning

Moment D är det avslutande momentet. Då diskuterar och reflekterar deltagarna tillsammans över den genomförda aktiviteten, som stöd finns ett diskussionsunderlag.

Deltagarna ger återkoppling till varandra och avslutar med att sammanfatta vad de lärt sig under arbetet med den aktuella delen. Du som handledare leder diskussionen och hjälper gruppen att analysera vad den genomförda aktiviteten gav för resultat. Gav aktiviteten det gensvar från eleverna som det var tänkt? Och hur hänger gruppens erfarenheter ihop med forskningen de tagit del av i moment A? Beräkna 45–60 minuter till detta moment.

Statsbidrag för läsåret 2024/2025

Ansökningen stängde 15 mars.

Statsbidrag för läsåret 2024/2025

Det är möjligt att ta del av kompetensutvecklingen både med och utan statsbidrag.

Kontakt

Frågor om statsbidrag

E-post till statsbidrag.specialpedagogik@skolverket.se

Insatsen ingår i nationella skolutvecklingsprogrammet Kunskaper, värden och hälsofrämjande skolutveckling. Länk till annan webbplats.