Valideringsprocessen på komvux - lärarens roll

Att starta en validering

Du som lärare inleder valideringen genom att samtala med eleven om elevens mål med studierna och den planerade studieomfattningen. Målet och studieomfattningen ska framgå av den individuella studieplanen.

Informera eleven om

• hur valideringsprocessen går till
• hur valideringen kan påverka tidsplanen
  
• vilken typ av dokumentation den kan resultera i
• och möjligheten till kompletterande utbildning.

Om eleven har genomgått en inledande kartläggning kan den, tillsammans med den individuella studieplanen, vara en grund för den fortsatta valideringsprocessen.

Att genomföra en fördjupad kartläggning

Det första steget i valideringsprocessen är den fördjupade kartläggningen. Den syftar till att upptäcka ämnen eller kurser som eleven har kunnande i. Du ska fånga upp, synliggöra och dokumentera elevens kunnande i förhållande till ämnen eller kursmål. Utforskandet kan ske på många sätt. En grund i den fördjupande kartläggningen är ofta att samla arbetsintyg, betyg och annan skriftlig relevant dokumentation. Ibland är det ett tillräckligt underlag för att gå vidare till bedömning.

Under den fördjupade kartläggningen kan du upptäcka att det kan finnas tillfällen då gränsen mellan det utforskande och ett mer kontrollerande av kunnandet kan vara otydlig. De två stegen fördjupad kartläggning och bedömning sker inte alltid i följd, du kan växla mellan dem.

En god hjälp i utforskandet kan vara att i dialog med eleven genomföra självskattningar av centralt innehåll i kurser. Här kan Skolverkets kartläggningsverktyg av yrkeskunskaper komma till användning. I samtal med eleven om självskattningsresultatet kan det bli tydligt vilket kunnande eleven besitter och vilka kunskapsluckor som finns. Allt utforskande dokumenteras och bildar underlag för steg två som är bedömningen.

Kartläggningsverktyget (skolverket.se)

Att genomföra bedömning under valideringsprocessen

Du som lärare har bedömning som profession. Det är du som avgör när du har ett tillräckligt brett underlag utifrån den fördjupade kartläggningen för att kunna göra en bedömning.

Eleven behöver få information om ämnets syfte och mål, centralt innehåll och betygskriterierna i den eller de kurser som du kommer att bedöma. Eleven behöver också information om betyg och betygssättning.

Du kan ha behov av att eleven genomför praktiska och eller teoretiska test eller prov för att kunna göra en rättvisande bedömning. De metoder du använder för din bedömning ska vara relevanta och tillförlitliga. Ditt val av metoder för bedömningen gör du utifrån vad som ska valideras, alltså ämnets syfte, kursens centrala innehåll och betygskriterier. Val av metod kan också hänga samman med elevens val av dokumentation.

Din bedömning ska dokumenteras. Dokumentationen kan göras som ett intyg, utformat efter föreskrift eller ett betyg som sätts genom en prövning mot en kurs eller en delkurs. Prövningen kan inte göras mot del av kurs.

Dokumentation efter validering

Eleven har rätt att välja att få ett intyg eller ett betyg efter en validering. Du kan i samtal vägleda eleven mot betyg eller intyg. Utgå från elevens mål med studierna, elevens behov och förutsättningar.

Ett betyg kan behövas till exempel för att kunna söka ett arbete där betyg krävs, få en gymnasieexamen på komvux eller för att bli behörig för högre studier.

Intyg, syftet och innehåll

Ett intyg ska visa på

• kunnandet eleven har i förhållande till ämnes- och kursplaner
• samt vilken eller vilka nationella kurser eleven har kunnande i, helt eller delvis.

I intyget ska det alltså endast det kunnande en elev har beskrivas, inte vad som saknas. Intyget som visar på uppnått kunnande kan stärka elevens självkänsla. Ett intyg kan ha ett värde för eleven inför att söka arbete. Det kan också vara en hjälp vid planeringen av kompletterande utbildning, så att de delar av kurser som eleven redan har kunskap i, inte ska behöva läsas om. Ett intyg ska utformas enligt Skolverkets föreskrifter.

Återkoppla din bedömning och beskrivningen av kunnandet i intyget till eleven.

Skolverkets föreskrifter om utformningen av intyg i kommunal vuxenutbildning Länk till annan webbplats.

Att sätta betyg efter en validering

Ett betyg sätts alltid genom en prövning av en hel kurs, en delkurs eller ämne och utifrån hela betygsskalan.

Det är du som betygssättande lärare som avgör hur prövningen ska gå till. Den kan utformas på många olika sätt beroende på ämnets eller kursens karaktär och vilken information som du behöver för att kunna göra en rättvisande och rättssäker bedömning. Det innebär oftast att olika underlag behöver samlas in. Du avgör vad av det som framkommit under den fördjupade kartläggningen som, utöver prövningsunderlaget, kan ingå i bedömningen.

Elevens kunnande ska bedömas i förhållande till alla delar av betygskriterierna för ämnet, kursen eller delkursen. En prövning får inte vara en komplettering som bara prövar vissa delar av betygskriterierna.

Även om du redan före prövningen har viss information om elevens kunnande måste eleven ges möjlighet att visa sitt kunnande i hela ämnet eller kursen eller delkursen i relation till betygskriterierna. Elevens kunnande ska kunna bedömas utifrån hela betygsskalan.

Inför en prövning bör du se till att eleven får information om det kunnande som kommer att prövas och hur prövningen ska gå till.

Återkoppla din bedömning och resultatet av prövningen till eleven.

När valideringsprocessen är slutförd

Efter en prövning mot betyg eller ett intyg ska du återkoppla bedömningen och resultatet till eleven.

Vid behov och i samverkan med studieadministratör och eller studie- och yrkesvägledare:

• Revidera elevens individuella studieplan
• Planera in kompletterande utbildning för eleven

Kunnande- ett läranderesultat som kan valideras

Som lärare på komvux ska du ta till vara det kunnande som elever inhämtat i arbetslivet, på fritiden, i hemmet eller genom tidigare studier. Begreppet kunnande står för resultat av allt vi lärt genom livet. Kunnandet är ett resultat av lärande i form av kunskaper, färdigheter, självständighet och ansvar. I skollagen och i valideringsförordningen används idag begreppet kunnande istället för de tidigare begreppen kunskap och kompetenser.

Kunskap kommer till uttryck i olika former - såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - som förutsätter och samspelar med varandra. Tyst kunskap är kunnande som vi kan ha svårt att sätta ord på. Att exempelvis verbalt beskriva hur det går till att cykla kan vara svårt men enkelt om du får visa hur du gör. Vid validering ska ingen kunskapsform värderas högre än den andra och allt kunnande bedömas likvärdigt oavsett var, när och hur lärandet skett.

Vilka elever har rätt till validering?

En elev har behov av validering

• om eleven har ett kunnande som motsvarar en kurs eller ett ämne
• eller kunnande i en del av en kurs eller ett ämne men inte har något formellt bevis på det.

Huvudmannen för utbildningen avgör om behovet finns. Behovet ska handla om att elevens utbildning ska bli mer effektiv, till exempel att utbildningstiden förkortas. Huvudmannen ska kunna erbjuda validering inom samtliga kurser som huvudmannen bekostar.

Validering och kartläggning inom komvux - Skolverket

Vilka vägar finns till validering?

En väg till validering är via den inledande kartläggningen. En individ som eventuellt vill ansöka om studier på komvux har rätt att få en inledande kartläggning av hemkommunen. Den ska översiktlig dokumentera en individs kunnande. Om det kommer fram att individen har kunnande inom ett område kan det bli aktuellt med validering. Individen kan då söka till komvux och bli elev. Den inledande kartläggningen bör kombineras med vägledning så att individen kan fatta väl underbyggda beslut om fortsatta studie- och yrkesvägar.

Stöd och verktyg för inledande kartläggning och validering - Skolverket

Om det kommer fram att ett kunnande finns hos en elev som redan har ansökt till komvux, eller har påbörjat sina studier, kan en validering bli aktuell.

En validering kan ske inom en orienteringskurs eller inom en eller flera nationella kurser.

Anordna orienteringskurser inom vuxenutbildningen - Skolverket

Tips i arbetet med validering

• Skapa informationsmaterial till elever; Elever behöver få information om vad en validering är, hur valideringsprocessen ser ut och vad den kan leda till.
• Gör bedömningsförfarandet vid validering till ett kollegialt lärande, genomför bedömningar tillsammans med kollegor.
• Informera samtliga elever vid studiestart om möjligheten till validering.
• Sätt upp validering som en stående punkt på APT, så att hela kollegiet blir informerade och insatta i validering.
• Starta nätverk med andra skolor/utbildningsanordnare för att dela erfarenheter och tillsammans samverka kring och utveckla valideringsförfarandet.