Trans, könsidentitet och könsuttryck
Alla elever har rätt att bli bemötta med respekt för sin identitet, att vistas i en trygg miljö och få likvärdiga möjligheter att ta del av utbildningen. Här kan du hitta stöd i hur din skola kan bli mer inkluderande för elever som utforskar sin könsidentitet, identifierar sig som ickebinär eller som ett annat kön än det som registrerades vid födseln, eller har en intersexvariation.
Tänk på det här
Att elever utforskar sin könsidentitet eller identifierar sig som transpersoner är inte ett problem. Däremot kan det uppstå problem i mötet med skolan eller samhället. Därför behöver skolverksamheter säkerställa att skolan är en trygg och inkluderande plats för alla elever. Detta inkluderar elever med funderingar över sin könsidentitet eller könsuttryck, och elever som har en intersexvariation. Det inkluderar även elever vars könsidentitet förändras, till exempel mellan en binär och ickebinär könsidentitet, eller som åter börjar identifiera sig med det kön som registrerades vid födseln.
Tänk på att
- använda elevens valda namn och pronomen
- stötta eleven i mötet med andra
- alltid agera mot kränkningar och diskriminering
- utforma trygga miljöer på skolan
- ta ansvar för din egen kunskapsnivå och kompetensutveckling
- utgå från ett normmedvetet förhållningssätt till bland annat kön och könsuttryck i undervisningen.
Punkterna ovan är generella och relevanta för varje skolas likabehandlingsarbete oavsett om det finns kännedom om elever som identifierar sig på något annat sätt än det kön om registrerades vid födseln. Utvecklingsarbetet med dessa områden gynnar också alla elever, oavsett könsidentitet. Till exempel handlar det om att förbättra skolmiljöer som kan upplevas som otrygga av elever. Genom att vara väl förberedda behövs färre spontana och tillfälliga åtgärder vilket är bra för hela skolan.
I mötet med en specifik elev på skolan kan ytterligare behov uppstå. Därför är det viktigt att prata med eleven om behov och vilka anpassningar som skolan kan göra. Kanske har eleven också konkreta förslag på saker som skulle kunna förbättras. Lyssna noga, men avkräv inte eleven vare sig svar eller lösningar. Det är skolans ansvar att utbildningen präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter.
Barn och unga med funderingar om sin könsidentitet eller sitt könsuttryck
En viktig faktor som enligt Folkhälsomyndigheten främjar psykisk hälsa för hbtq*-ungdomar (homosexuella, bisexuella, trans- och queera ungdomar) är utrymme att med omgivningens stöd fritt få utforska sin identitet och se hur man vill leva sitt liv. Att själv få bestämma över sin kropp, sin identitet och sina känslor, liksom att få vara stolt i det, bidrar till hälsa och psykiskt välmående.
Alla unga som bryter mot normer om kön är inte trans, men kan ändå påverkas negativt av omgivningens syn på trans. Att utforska en könsidentitet som inte överensstämmer med det registrerade könet kan vara en omfattande process, och du möter unga människor som kan befinna sig i olika delar av den processen. Utgå från var eleven är i sin process just nu, utan att kräva att könsidentiteten ska vara entydig eller beständig. Samtidigt är det viktigt att inte se på utforskandet eller könsidentiteten som en fas, eller som något som kommer gå över. Det finns inte ett ”rätt” sätt att vara transperson på. Funderingar, upplevelser, behov och erfarenheter kan vara mycket olika. Erfarenheter hos personer med intersexvariation kan också skilja sig från upplevelser som har att göra med trans. Följsamhet och lyhördhet är därför värdefulla ledord när du möter elever med funderingar om sin könsidentitet eller könsuttryck.
En inkluderande miljö som bejakar många olika sätt att vara, identifiera sig och uttrycka kön på kan underlätta för elever att vara öppna med sin identitet eller sitt utforskande. Du bidrar till en sådan miljö genom att bredda normen för hur kön och könsidentitet kan förstås, upplevas och uttryckas. Detta är också i linje med läroplanernas formulering om att alla som arbetar i skolan ska ha ett demokratiskt och normmedvetet förhållningssätt. Det kan till exempel handla om att undvika att kategorisera personer, handlingar eller miljöer utifrån ett tvåkönsperspektiv om det inte är nödvändigt.
*Hbtq är det begrepp som används i Folkhälsomyndighetens och MUCF:s rapport ”Att inte bara överleva, utan att faktiskt också leva” (2023).
Bemötande
Det är viktigt för barn och unga, precis som för vuxna, att omgivningen använder det namn och pronomen de föredrar. Det kan vara en omställning att använda ett nytt namn och pronomen och det kan bli fel ibland. I stället för att göra någon stor sak av det kan du rätta dig, tacka för påminnelsen och gå vidare med samtalet. Det är viktigt att eleven ser att du tar elevens namn och identitet på allvar, att du anstränger dig och stöttar eleven genom att också påminna andra – även när eleven inte själv är närvarande. Det är dock inte säkert att din elev är öppen med sin transidentitet eller transerfarenhet, och då är det mycket viktigt att du inte avslöjar detta för andra om eleven inte vill det. Det innebär även att du behöver utgå från att det i varje grupp eller klass kan finnas elever som funderar över sin könsidentitet eller sitt könsuttryck.
Elevhälsan kan vara ett viktigt stöd för elever som är trans eller har funderingar om sin könsidentitet, men all personal bör ha kunskap och ett gott bemötande. Kontakt med vårdnadshavare om vilka anpassningar som kan behövas i skolan är också viktigt, men även här är det angeläget att först försäkra sig om att eleven vill det.
Du behöver också vara uppmärksam på hur barn och elever kategoriseras i olika sammanhang, till exempel vid gruppindelningar i undervisningen eller när du beskriver skolans elever, så att exempelvis ”pojkar och flickor” inte används synonymt med elever då det osynliggör ickebinära elever. Utrymmet att i undervisningen dela upp elever efter kön är mycket begränsat. Det finns en stor risk för att en sådan uppdelning strider mot läroplanerna och mot diskrimineringslagen. Det kan leda till diskriminering som har samband med kön och könsöverskridande identitet eller uttryck.
En av flera fördelar med könsblandad undervisning är att alla elever inkluderas oavsett könsidentitet och könsuttryck. Ingen tvingas ingå i en grupp som inte stämmer överens med deras könsidentitet eller riskerar att bli ifrågasatt för sitt val av grupp.
Skolan kan även behöva se över sina administrativa system, som till exempel lärplattformar eller andra digitala undervisningssammanhang, så att elevens valda namn och pronomen används även där om eleven vill det.
Motverka diskriminering och kränkande behandling
Den mest grundläggande insatsen för att skapa trygghet för elever som bryter mot normer om kön, könsidentitet eller könsuttryck är ett väl fungerande arbete mot trakasserier och andra kränkningar. Ett sådant arbete omfattar hela skolan och all personal. Skolan är en viktig plats för barn och unga där de tillbringar en stor del av sin tid, interagerar med andra och utvecklar och utforskar sin identitet. För grundskoleelever är det också en plats de inte kan välja bort eftersom de har skolplikt, varför skolans ansvar att skydda dem mot olika slags kränkningar väger särskilt tungt.
Unga med intersexvariation och unga icke-binära och binära transpersoner är särskilt utsatta för trakasserier och annan diskriminering i skolan, såväl från andra elever som från vuxna . Skolans administrativa rutiner, lokaler och miljöer kan medföra att elever utsätts för indirekt diskriminering om de inte utformats med hänsyn till elever som inte passar in på det kön som anges i skolans administrativa system.
En återkommande berättelse från unga hbtqi-personer i olika rapporter handlar om skolpersonal som är passiva när kränkningar sker, förminskar kränkningar eller behandlar hbtqi-personers rättigheter som åsiktsfrågor. Det är viktigt att skolan har en samsyn om vad som utgör en kränkning och att alla vuxna agerar omedelbart och likvärdigt när kränkningar förekommer, oavsett om det är andra elever eller personal på skolan som utför kränkningen.
Personer som tillhör minoritetsgrupper kan uppleva det forskare kallar för minoritetsstress. Denna stress uppstår på grund av de strukturella ojämlikheter, stereotypa uppfattningar och medvetna eller omedvetna kränkningar som minoriteter ofta stöter på i sina vardagliga liv. Att utsättas för och också ständigt vara på sin vakt mot återkommande kränkningar och ifrågasättanden skapar en ackumulerad stress som är mer skadlig än varje kränkning för sig. Det är därför viktigt att vuxna i skolan konsekvent reagerar även på kränkningar som för den som inte är utsatt kan tyckas bagatellartade.
Skapa en trygg fysisk miljö
En inkluderande utformning av skolans miljöer så som omklädningsrum och toaletter har både praktisk och symbolisk betydelse, vilket stärker upplevelsen av trygghet. Det kan också handla om vilka bilder, flaggor eller böcker som finns synliga på skolan. Skolan kan sätta upp affischer som tipsar om mötesplatser eller andra hbtqi-främjande sammanhang. I många fall handlar insatserna om att skapa en trygg miljö generellt, enligt principen ”bra för alla och särskilt viktigt för vissa”.
För att göra undervisningen tillgänglig och trygg för alla elever behöver skolan ta ställning till hur man kan underlätta transpersoners deltagande genom att till exempel ordna möjlighet till ombyte i ett eget omklädningsrum eller erbjuda separat simundervisning. Eftersom behov och förutsättningar kan se olika ut för olika transpersoner behöver sådana beslut tas i dialog med den berörda eleven, men skolan bör ha beredskap för situationen så att det finns åtgärder färdiga att erbjuda den dagen elever på skolan behöver dem. Detta gäller även vid aktiviteter i externa lokaler. En åtgärd kan exempelvis vara att se till att det finns låsbara bås och duschar i omklädningsrum, vilket kan öka tryggheten för alla elever.
Enligt Barnombudsmannen beskriver unga hbtqi-personer skolans otrygga platser som ostrukturerade och oförutsägbara när det gäller social interaktion. Därför kan ett förebyggande arbete också innefatta aktiv vuxennärvaro under rasterna och att erbjuda aktivitetsbaserad och strukturerad verksamhet även på lektionsfri tid.
Skolans ansvar
Alla elever ska enligt diskrimineringslagen och skollagen ha en trygg skolmiljö som är fri från diskriminering och kränkande behandling. Det är även förbjudet för skolans huvudman och personalen i verksamheten att utsätta ett barn eller en elev för diskriminering eller kränkande behandling, eller för repressalier för att de till exempel anmält diskriminering.
Diskriminering innebär enligt diskrimineringslagen att någon missgynnas eller kränks och att missgynnandet eller kränkningen har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna, där kön och könsidentitet eller könsuttryck ingår. Personer som har ändrat eller planerar att ändra sin könstillhörighet omfattas av skyddet mot diskriminering som har samband med kön. Det spelar ingen roll om det finns en avsikt att missgynna eller inte; det är effekten eller resultatet som avgör om det är ett missgynnande.
Olika former av diskriminering
Det finns olika former av diskriminering och vissa av dessa kan ha samband med kön eller könsidentitet eller könsuttryck, däribland direkt diskriminering, indirekt diskriminering och trakasserier.
Det här innebär direkt diskriminering
Direkt diskriminering är när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation. Ett exempel kan vara att en elev får sämre betyg och det har samband med att eleven planerar att ändra sin könstillhörighet.
Det här innebär indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering är när det finns en regel eller rutin som verkar neutral men som särskilt missgynnar personer som omfattas av skyddet mot diskriminering. Då kan regeln vara diskriminerande, trots att samma regel tillämpas för alla. Det kan till exempel handla om att ett badhus avvisar en person som uppfattas som kvinna och inte vill täcka överkroppen i enlighet med badhusets trivselregler om badkläder, trots att badhuset fått kännedom om att personen inte identifierar sig som kvinna.
Det här innebär trakasserier
Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel handla om en lärare som under en hel termin använder fel pronomen om en icke-binär elev, trots att vårdnadshavarna har upplyst skolan om elevens könsidentitet och att elevens pronomen är hen.
Skolans likabehandlingsarbete
Både diskrimineringslagen och skollagen ställer krav på att skolans huvudman ska arbeta med aktiva åtgärder. I diskrimineringslagen definieras aktiva åtgärder som ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Utgångspunkten för arbetet med aktiva åtgärder är att upptäcka risker för diskriminering, repressalier eller andra hinder för lika rättigheter och möjligheter i verksam-heten.
Barnombudsmannen lyfter fram tre övergripande områden där skolor behöver göra insatser för att åstadkomma en trygg och inkluderande skola för unga binära och ickebinära transpersoner :
- Ett systematiskt arbete för att främja skolans värdegrund
- Kunskaps- och kompetensutveckling inom hbtqi-frågor
- Ett hbtqi-inkluderande perspektiv
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har undersökt vad som är viktigt för att unga hbtqi-personer ska uppleva trygghet. Resultaten bekräftar Barnombudsmannens slutsatser och visar att det är viktigt att ha stödjande relationer där de unga blir bekräftade i sin hbtqi-identitet; att få träffa andra hbtqi-personer i olika åldrar; att få träffa personal med kompetens i hbtqi-frågor; att personal stoppar kränkningar; att personal arbetar för att skolmiljön ska bli mer hbtqi-vänlig och att skolmiljön är förutsägbar. Detta är områden som skolan kan undersöka och utveckla i arbetet med att främja likabehandling.
Läs mer om hur skolan kan arbeta
Stöd och fördjupning
Du kan hitta mer stöd och fördjupad information via länkarna nedan.
Skolans arbete med hbtqi
- För en mer trygg och inkluderande skola för unga transpersoner och ickebinära (2022), Barnombudsmannen
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. - Jag är inte ensam, det finns andra som jag. Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. Se Bilaga 2, Förändring pågår! Förslag på förändringsarbete kring kön och könsidentitet i skolan (2022), Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Öppna skolan (2019), Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- HBTQ, normer och makt, undervisningsmaterial, Forum för levande historias webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Läs mer om hbtqi
Länkar till vidare läsning om hbtqi-personers situation samt begrepp och diskrimineringsgrunder.
Begrepp och diskrimineringsgrunder för hbtqi
- Könsidentitet eller könsuttryck – en av diskrimineringsgrunderna (2023), Diskrimineringsombudsmannens webbplats. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Begreppslista, Forum för levande historias webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Hbtqi-personers situation
- Handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter (2022), Regeringens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Erfarenheter från unga transpersoner samt från barn och unga med intersexvariationer (2021), Barnombudsmannens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Att inte bara överleva, utan att faktiskt också leva. En kartläggning om ungas psykiska hälsa (2023), Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors webbplats (i samarbete med Folkhälsomyndigheten) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Unga transpersoners erfarenheter av psykisk ohälsa, suicidalitet och självskada (2022), Folkhälsomyndighetens webbplats
Länk till annan webbplats. - Jag är inte ensam, det finns andra som jag. Unga hbtqi-personers levnadsvillkor (2022), Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.