Lärmiljöer i förskoleklass
Miljön kan organiseras och utformas så att den är stimulerande och kan förändras och anpassas utifrån elevgruppens och verksamhetens behov.
Enligt skollagen ska alla elever garanteras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.
I läroplanens del 1 ”Skolans värdegrund och uppdrag” tar man upp vikten av en god miljö för utveckling och lärande.
Skollagen 5 kap. 3 §
Länk till annan webbplats.
Lgr11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018, s. 9
En god pedagogisk miljö
Lokalernas utformning och kringliggande miljö skapar olika förutsättningar och möjligheter att utforma verksamheten och det pedagogiska arbetet. En god pedagogisk miljö väcker elevernas nyfikenhet, intresse och lust att lära. Den speglar synen på lärande och utformningen av miljön har betydelse för elevernas möjligheter att utvecklas. Miljön kan organiseras och utformas så att den är stimulerande och kan förändras och anpassas utifrån elevgruppens och verksamhetens behov. Miljön ska bland annat stödja elevernas språkliga utveckling och främja utvecklingen av det matematiska tänkandet liksom elevernas förmåga att använda olika estetiska uttrycksformer.
Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolans strävan ska vara att skapa de bästa samlade förutsättningarna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.
Den fysiska miljön
Den fysiska miljön, till exempel lokalernas utformning och utemiljö, skapar olika förutsättningar och möjligheter att utforma verksamheten och det pedagogiska arbetet. Hur man utformar den fysiska miljön är därför av betydelse för vilka handlingsmöjligheter som skapas - vad man kan göra och hur man kan vara. Miljön speglar på detta sätt synen på lärande, och utformningen av miljön har betydelse för elevernas möjligheter att utvecklas. I ett aktivt arbete med den fysiska miljön är också elevernas användning av platsen viktig. Hur elever använder den fysiska miljön säger något om hur de förstår denna – ibland på andra sätt än vad läraren avser – men också om hur de skapar nya möjligheter till handling.
Den fysiska och sociala miljön kan organiseras och utformas så att den är stimulerande och kan förändras och anpassas utifrån elevgruppens och verksamhetens behov.
I arbetet med den fysiska och sociala miljön är det viktigt att reflektera över hur miljön ger olika elever förutsättningar att agera men också hur olika elever bemöts i relation till t.ex. kön. Ett exempel är när lärarna placerar pojkar och flickor tillsammans med ambitionen att alla elever ska få chansen att lära känna varandra visar det sig att denna typ av placering istället leder till gränsupprätthållande. Det är flickorna som får huvudansvaret för själva blandandet, dessutom blir de aldrig placerade tillsammans, vilket pojkarna blir. I forskning beskrivs även att sådana förväntningar på till exempel kön, också kan vara ”inbyggd” i den fysiska miljön. Det kan t.ex. handla om föremål, vilka rum som är tillgängliga för olika aktiviteter men också om olika slag och karaktär av lärarinitierade aktiviteter.
Heikkilä. Kommunikativa resurser för lärande: barns gester, blickar och tal i tre skolmiljöer. 2006.
Se arbetssätt och lärmiljöer ur olika perspektiv
Förskoleklassens pedagogiska miljö ska vara varierad och stimulera flera olika innehåll samt integrera lek och lärande på ett sätt som kan gynna elevernas allsidiga utveckling och lärande. Det kan till exempel innebära att eleverna får uttrycka sig verbalt, estetiskt, digitalt eller fysiskt genom att samtala, musicera, filma eller dramatisera. Arbetssätt och lärmiljöer behöver granskas utifrån olika perspektiv för att säkerställa att det finns ett tillåtande klimat samt att eleverna får utforska och uttrycka sig, utan att hämmas av till exempel stereotypa föreställningar om kön eller etnicitet.
I förskoleklassens pedagogiska miljö är också närområdet en viktig del. När eleverna besöker platser och verksamheter får de gemensamma erfarenheter av och kunskaper om den plats som förenar dem. Undervisningen kan på så sätt bidra till en känsla av samhörighet. Utomhusmiljön är på flera sätt en viktig del av den pedagogiska miljön. Genom att vistas i olika utemiljöer kan eleverna utveckla kunskaper om att ta hänsyn till säkerhet, miljö och andra människor. De får också möjlighet att utveckla förståelse för vad som påverkar deras eget fysiska och psykiska välmående.
Förskoleklassen: Ett kommentarmaterial till läroplanens tredje del, 2016
Den digitala miljön
Ytterligare en aspekt av den pedagogiska miljön som är viktig att reflektera över är den digitala miljön. Här handlar det både om tillgången till digitala verktyg och om hur dessa används för att förstärka den fysiska miljön. I den fysiska miljön kan till exempel projektorer och smartboards användas i gemensamma aktiviteter för att skapa förändring i miljön genom digitala projektioner – som ett hav eller annan naturmiljö eller att samlas vid den digitala lägerelden när man läser saga.
Här blir den digitala miljön något som kan användas för att inspirera eller stimulera elevernas intresse och nyfikenhet.
Tillgången till digitala verktyg handlar också om stärkt digital kompetens. Forskning har visat att digitala verktyg blir allt viktigare i relation till till exempel elevers litteracitet. Eleverna i förskoleklassen bör därför möta digitala verktyg och medier både som ett innehåll och som ett medel för kommunikation. Digitala verktyg kan till exempel vara datorer, lärplattor, programvaror, smarta telefoner och olika webbtjänster.
I förskoleklassen finns många möjligheter att använda digitala verktyg. Eleverna ska även få lära sig om säker och ansvarsfull kommunikation, i digitala sammanhang såväl som i analoga. Här handlar det om att ta ansvar för hur man uttrycker sig i olika kommunikativa sammanhang. Det finns också en möjlighet att samtala om vikten av källkritik i samband med att eleverna hämtar information från digitala miljöer. Tillgången till och arbetet med digitala verktyg är av vikt för att eleverna ska:
- kunna förstå hur digitaliseringen påverkar samhället och individen
- kunna använda och förstå digitala verktyg och medier
- ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik
- kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik.
Mer att läsa
- Förskoleklassen: Ett kommentarmaterial till läroplanens tredje del, 2016
- Levy, Rachael. A historical reflection on literacy, gender and opportunity: Implications for the teaching of literacy in early childhood education. International Journal of Early Years Education, Vol. 24 Nr. 3 (2016): 279-293.
- Skantz Åberg, Ewa, Lantz-Andersson, Annika och Pramling Niklas. ‘Once upon a time there was a mouse’: children's technology-mediated storytelling in preschool class, Early Child Development and Care, Vol. 184 Nr. 11 (2014): 1583-1598.
- Digital kompetens, Skolverket, webbstöd Länk till annan webbplats.