Hantera rasism och intolerans i undervisningen
För att kunna förebygga och motverka rasism behöver vi förstå hur rasism kan se ut och hur den kan visa sig i skolan och samhället. I arbetet med att utmana normerna omkring oss måste vi ge utrymme för de processer av motstånd och motstridiga känslor som kan uppstå.
Normmedvetet förhållningssätt kan synliggöra strukturell rasism
Skolan har en skyldighet att motverka alla uttryck för rasism och stå upp för den värdegrund som finns i skollagen, däribland alla människors lika värde. För att kunna förebygga och motverka rasism måste vi förstå hur rasism kan se ut och hur den kan visa sig i skolan och samhället samt hur den uppstått historiskt. En syn på rasism är att den är strukturell, det vill säga att rasistiska normer finns inbyggda i samhällets institutioner, visar sig i förhållningssätt och beteenden, och därmed diskriminerar på systemnivå.
I arbetet med att utmana de normer som finns runtomkring oss måste vi ge utrymme för de processer av motstånd och motstridiga känslor som kan uppstå. Insikter och förändring kan vara smärtsamt.
Öka elevernas engagemang och motivation
För att öka elevernas engagemang och motivation är det viktigt att relatera till deras vardag och ta tillvara erfarenheter och kunskaper. Det krävs en levande diskussion med eleverna, men även kollegor emellan, om hur normer visar sig i skolan.
Normmedvetna förhållningssätt handlar om att ställa frågor till oss själva om vilka normer var och en själv bär med sig, vilka normer som riskerar att upprepas i undervisning, och hur dessa normer hänger ihop med maktfördelning och resurser. Alla i skolan ska utgå från ett demokratiskt och normmedvetet förhållningssätt.
Med ett normmedvetet förhållningssätt ges skolpersonal ytterligare verktyg för att motverka diskriminering och kränkande behandling i skolan.
Hantera starka känslor i klassrummet
Frågor som väcker starka känslor kommer då och då upp i skolan. Ibland kan de skapa spänningar i klassrummet och det behöver lärare hantera. Elever behöver få möjligheter att diskutera även svåra frågor och frågor som kan upplevas som kontroversiella. Tillsammans kan lärare utveckla sitt arbete att leda också dessa samtal. Det är en viktig del i skolans demokratiska uppdrag.
Europarådet har tagit fram ett material som stöd för lärare i att utveckla undervisning i relation till frågor som kan upplevas som kontroversiella. Skolverket har översatt materialet till svenska. Syftet med materialet är att ge lärare stöd i hur de kan göra klassrummet till en trygg plats där eleverna fritt och utan oro kan diskutera frågor som rör dem. Materialet ger även läraren stöd i att utveckla olika strategier för undervisningen som skapar en öppen och respektfull dialog.
Samtal – ett demokratiarbete
Att kunna påverka sina livsvillkor och aktivt delta i samhällslivet utifrån grundläggande demokratiska värderingar kräver demokratisk kompetens i betydelsen kunskap om demokratin och de mänskliga rättigheterna. Det kräver också och förmåga att kommunicera med andra kring gemensamma frågor och problem. Demokratisk kompetens utvecklas i möten med andra, genom samtal och relationer i en skolmiljö där alla ska utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Samtal och relationer är också en grund för det öppna klassrumsklimat som är en förutsättning för en god miljö för lärande.
Källkritik i undervisningen
Att ge eleverna möjlighet att utveckla källkritiska förmågor och perspektiv är en viktig del i skolans demokratiska uppdrag. Det kräver att elever får de verktyg de behöver för att kunna söka, värdera och resonera om olika typer av informationskällor.
Skolverkets film ”Källkritik för årskurs 7-9” tar er med till Gunnesboskolan i Lund där lärarna och skolbibliotekarien samarbetar över ämnesgränser för att ge alla elever källkritisk kompetens. Filmen visar en lektion i samhällskunskap där eleverna får träna att föra underbyggda resonemang om källors relevans och trovärdighet. Utgångspunkt för diskussionen är olika tidningsartiklar och insändare om aktuella frågor.
Filmen ingår i Skolverkets modul Kritisk användning av nätet
Länk till annan webbplats.
Se även Skolverkets film Källkritik för årskurs 7-9 Länk till annan webbplats.
Lagar och regler
När finns en skyldighet att göra orosanmälan till socialnämnden?
Personal i förskolan och skolan är skyldig att göra en orosanmälan om det finns misstanke om att ett barn eller en elev far illa. En bedömning måste alltid göras i det enskilda fallet. Om det finns misstanke om att en elev till exempel far illa i hemmet eller är på väg att dras in i kriminalitet är det inte enbart elevens åsikt som gör att anmälningsskyldigheten aktualiseras.
Mer stöd
PK-mannen – Hur ser en svensk ut?, film
Här är ett klipp ur Utbildningsradions program PK-mannen – Hur ser en svensk ut? Tag del av klippet och diskutera med elever och kollegor. På UR:s hemsida finns förslag på diskussionsfrågor, till exempel:
- Finns det förväntningar på hur vi ska vara beroende på vilken hudfärg vi har? I så fall vilka?
- Vem är svensk? Hur är en “svensk”? Hur bestäms det?
- Vad menas med att känna en “gemenskap i utanförskapet”?
Interkulturell undervisning, podd
I den här podden pratar historiedidaktikern Maria Johansson om interkulturell historieundervisning. I en interkulturell undervisning ligger fokus på en undervisning som ger kunskaper, färdigheter och attityder hos varje deltagare, och utvecklar en mer positiv inställning till andra kulturer. Detta för att kunna interagera med andra människor och därmed utveckla ett kritiskt förhållningssätt gentemot sina egna fördomar om andra.
Interkultur betyder en gränsöverskridande process, en interaktion mellan människor från olika kulturer samt en ömsesidighet för varandra (Se exempelvis Lahdenperä, ”Interkulturell pedagogik i teori och praktik”, 2004).
Dagens historieundervisning i svenska skolor, menar Maria Johansson, har ofta sin utgångspunkt i Sverige eller Europa. Det här ger visserligen elever en sammanhållen berättelse, men det finns också ett globalt perspektiv. Ibland är de enda möten mellan kulturer som tas upp i undervisning sådana som ledde till konflikter och krig. Det här ger en skev bild, och därför menar Maria Johansson att vi borde ha en interkulturell historieundervisning som ger andra perspektiv.
Maria Johansson är historielärare och har en fil. lic. i historiedidaktik.
Materialet Rasism och intolerans
I materialet Rasism och intolerans ingår fyra webbsidor. Startsidan Skolans arbete mot rasism och intolerans innehåller påståenden som hjälper skolan att ta reda på och diskutera hur man arbetar med rasism och intolerans. Övriga sidor ger en bild över vad skolan kan behöva att arbeta med och vad ni behöver kunna kring området.