Föreläsningsserien Läroplanerna i fokus
Den här föreläsningsserien handlar om läroplaner, kurs- och ämnesplaner. Du får möta forskare som presenterar olika teman som är aktuella i samband med förändringar och reformer.
De föreläsningar som nu är aktuella i Läroplanerna i fokus handlar om Gy25 och berör
- gymnasieskolan
- anpassade gymnasieskolan
- komvux på gymnasial nivå
- komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå.
Om Läroplanerna i fokus
Så här kan du använda föreläsningarna
Föreläsningarna är av olika karaktär. En del handlar om generella teman som berör alla, andra är mer nischade mot en målgrupp. Till varje föreläsning finns diskussionsfrågor. För att sätta sig in i Gy25 kan det vara bra att se filmerna i den ordning de presenteras.
Vem vänder sig föreläsningarna till?
Föreläsningarna vänder sig till främst till dig som är lärare men kan också vara intressanta för dig som är rektor eller skolchef, för dig som arbetar i elevhälsan, eller som studie- och yrkesvägledare.
Föreläsningar om Gy25
Film: Läroplanerna i fokus om Gy25, del 1: Varför införs Gy25? (39:34 min)
Anna Karlefjärd, Karlstads universitet, berättar om varför Gy25 behövs. Hon berör hur olika förändringar inklusive Gy25 kan utgöra en förbättring, och tar upp några områden som kan vara bra att tänka på för att få syftena med Gy25 att landa väl.
- Var det något i föreläsningen som ni tyckte var särskilt intressant eller som ni reagerade på?
- Som bakgrund till varför Gy25 införs så berättar Anna att en förhoppning är att lärarkårens handlingsutrymme vidgas, vilket kan ge ökade chanser för lärare att möta eleverna där de för tillfället befinner sig i sitt lärande. Hon pratar om hur skrivelserna i Gy25 kan minska ett överdrivet fokus på att hinna med ”rätt” saker på bekostnad av undervisningens kvalitet, på att ”bocka av”, och en rädsla för att göra fel i förhållande till styrdokumenten. Hur ser ni på detta resonemang?
- Med tanke på diskussionen om minskad negativ stress och ökad motivation till lärande, ser ni ökade möjligheter att Gy25 kan leda till att eleverna inte känner sig bedömda hela tiden i sin lärprocess? Vad leder till era resonemang?
- Anna pratar om hur Gy25 kan leda till nya elevstrategier, och som exempel nämner hon att det kan finnas en risk att elever väljer att inte fördjupa sig i ett ämne om de riskerar att bli av med ett tidigare högt betyg. Finns det några organisations- och lärarstrategier som ni tror kommer att mejslas fram för att bemöta detta?
- Anna pratar om det speciella sorts hantverk som bedömning utgör. Hon nämner begrepp som sammantagen bedömning, övergripande betygskriterier och ämnesbetyg, och att läraren vid betygssättning behöver omvandla en mångfacetterad bild till ett betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens kunskaper. Hon menar att detta är ett professionsstärkande förtroendeuppdrag som lärare har fått av samhället. Vad blir lätt och vad blir svårt i det uppdraget i och med Gy25?
- Anna påpekar att ämnesplanerna innehåller mycket centralt innehåll och att det blir viktigt att diskutera det ämnesdidaktiska – att organisera och möjliggöra för lärare att prata om undervisning, och att börja planera/organisera för att kunna ta fram undervisning som ger ett mångfacetterat underlag. Vilka forum behöver ni ha i verksamheten för att kunna möjliggöra det?
- När Anna kommer in på frågan om nationell likvärdighet så menar hon att ”städade betygskriterier” kan vara gynnsamt för att betyg ska bli mer rättvisa, om det samtidigt innebär att vi lägger mer fokus på själva undervisningen som ligger till grund för de betyg som sedan sätts. Hon framhåller att undervisning till sin natur är en dynamisk process där vad som är lämpliga val i hög utsträckning beror på sammanhanget och den elev eller elevgrupp som läraren har framför sig. Vad gör att ni antingen håller med, delvis håller med, eller inte håller med, om Annas resonemang?
Film: Läroplanerna i fokus – Gy25 och undervisningen i fokus (32:30 min)
Den andra föreläsningen med Anna Karlefjärd, Karlstads universitet, handlar om hur de olika ämnena är konstruerade: deras progression, väsentliga kunskaper och bedömning. Anna behandlar också frågor om bedömning i relation till centralt innehåll i ämnena och den undervisning som bedrivs.
- Var det något i föreläsningen som ni tyckte var särskilt intressant eller som ni reagerade på?
- Anna Karlefjärd pratar om progressionen både inom och mellan ämnets nivåer. För att få en överblick över hur progressionen praktiskt kan te sig i ett visst ämne menar hon att lärare behöver prata undervisning med lärare som undervisar i samma ämnen. Vilka frågor ser ni redan nu att ni behöver diskutera och när under året passar det att prata om vilken fråga?
- Vilka anser du är de mest väsentliga kunskaperna inom ditt ämne på de olika nivåerna? Varför? Tänker ni lika om det inom ämneskollegiet eller arbetslaget?
- En av Anna Karlefjärds bilder visar hur sammantagen bedömning kan fungera som det ”lim” mellan betygsnivåerna som gör att betygen bäst motsvarar de kunskaper som eleverna har i slutet av ämnesstudierna. Hur kan ni få sammantagen bedömning att fungera väl?
- Anna Karlefjärd menar att det ibland omfångsrika centrala innehållet kräver en tydlighet i lärarnas kommunikation med eleverna – inte om styrdokumenten, men om lärandet. Vad är viktigt att kommunicera om lärandet inom ditt ämne?
- Hur ser du på att sätta betyg på den sista ämnesnivån? Vilka är orsakerna till hur du resonerar?
Film: Läroplanerna i Fokus – Yrkeskunnande, yrkeslärares berättelser och Gy25 (26:37 min)
Hamid Asghari, Karlstads universitet, har forskat kring lärares berättelser om yrkeskunnande, hur detta kunnande kan uttrycka sig i undervisningen och möjliga konsekvenser av det. Föreläsningen berör hur Gy25 kan bemöta några av de behov som lärarna uttrycker.
- Var det något i föreläsningen som du tyckte var särskilt intressant eller som du reagerade på?
- Hamid Asghari utgår ifrån att yrkeskunnande är något som görs snarare än något som är – på vilka sätt stämmer det/stämmer det inte i ditt ämne?
- Välj ut något av det centrala ämnesinnehåll som både du och dina kollegor tycker är mest väsentligt. Använd sedan de yrkesdidaktiska frågorna: Vad kan eleverna när de kan det här? Varför ska de kunna det? Hur lär de sig det och hur visar de sina kunskaper? När lär de sig det?
- På vilket sätt är dessa yrkesdidaktiska beståndsdelar viktiga i din undervisning?
- Produktionskunskaper
- Yrkesspråk
- Yrkesidentitet
- Yrkesstolthet
- Yrkesstatus
- Yrkeskultur
- Yrkessäkerhet
- Yrkesetik
- Yrkesmoral
- Tänk på en praktisk uppgift som tränar elevens kunnande i något av det innehåll du ser som mest väsentligt. Vad behövs för att eleven ska träna sitt kunnande när det gäller säkerhet, lagarbete, självständighet?
- Vad behövs i samma uppgift med tanke på undervisningsmiljön, undervisningsmetoderna, och underlaget för bedömning med formativa syften?
- Vilka delar av det centrala innehållet anser du är mest lämpliga att arbetsplatsförlägga?
- Med tanke på ert arbete med yrkesutgångar, yrkespaket eller lärlingsutbildningar - hur behöver ni arbeta med elevernas olika arbetsplatser utifrån den progression som ligger inom respektive ämne?
- Hamid Asgharis förhoppning med Gy25 är att elever och lärare ska uppleva större utrymme för att pröva och lära sig, och att tidiga misslyckanden ska spela mindre roll för det slutgiltiga ämnesbetyget. Hur kan ni skapa det utrymmet i undervisningen och betygsättningen?
- Hur organiserar ni för en kontinuerlig kommunikation med andra lärare för att arbeta med en likvärdig bedömning och betygssättning av elevernas kunskaper?
Gy25 i de anpassade skolformerna: om undervisning, kunskapsbegreppet och bedömning (25:11 min)
Nina Klang, Mälardalens universitet och Uppsala universitet, talar om undervisning, lärande och bedömning i anpassade gymnasieskolan och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå.
- Var det något i föreläsningen som ni tyckte var särskilt intressant eller som ni reagerade på?
- Nina Klang pratar om att gå från observation av ”görande” till observation av ”kunnande” och ”lärande”. Välj något ur ditt ämnes centrala innehåll – hur kan ni möjliggöra för eleverna att träna på ett lärande som leder till det önskade kunnandet av det innehållet?
- Vad kan vara olika tecken på a) lärande och b) kunnande av just det innehållet? Vilka kan vara några olika sätt att mäta det lärandet och kunnandet på? Vilka krav ställs på eleven i den tänkta situationen?
- Vid autentisk bedömning visar eleven sitt kunnande i en uppgift som efterliknar en verklighetsnära och gärna vardaglig situation. Välj något i ditt ämnes centrala innehåll där elevernas kunnande passar bra att bedömas med hjälp av autentisk bedömning. Varför passar autentisk bedömning bra för just det innehållet?
- Vad behöver ni diskutera gällande lärarens roll som stöd och/eller observatör vid bedömningar? Hur påverkar de båda rollerna varandra?
- Både prestation och bedömning är avhängiga den uppgift och situation som man befinner sig i. Här spelar lärares professionalitet och ämneskunnande stor roll. Med tanke på detta, vilka för- och nackdelar finns det med mindre detaljerade betygskriterier?
- Lärarens professionella blick (förmågan att utgå från elevers tänkande och förståelse i planeringen av undervisningen) lyfts fram som den enskilt viktigaste faktorn för att främja elevers lärande. Försök beskriva något av vad den egna professionella blicken innebär för just er? Vad innebär den att ni kan behöva utveckla?
- Nina Klang framhåller att inga prov eller uppgifter kan ersätta den professionella blicken. Vad behöver du för att få syn på och lita på din egen professionella blick och kompetens?
- Nina Klang pratar om att ”att lysa på det som fungerar”. Vad fungerar bäst i er undervisning? Varför fungerar det bra? Hur kan ni hitta stöd i Gy25 för att hålla kvar vid och utveckla det?
Övriga föreläsningar för gymnasial nivå
Film: Se bakåt, se framåt, se upp – när styrdokument förändras (tid 30:14 min.)
I den här föreläsningen berättar Anette Jahnke från Göteborgs universitet om hur läroplaner och ämnesplaner fungerar och har fungerat i svensk skola. Hon berättar också om vad som kan vara bra att tänka på och vad som kan vara bra att se upp med när ni ska börja arbeta med nya styrdokument.
Föreläsningen vänder sig till dig som är lärare i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller komvux på gymnasial nivå.
- Var det något i föreläsningen som ni tyckte var särskilt intressant eller som ni reagerade på?
- Annette Jahnke har en metafor om tröjor som belyser att lärare i första hand behöver söka svaren i styrdokumenten och inte förlita sig på andra typer av texter och system som försöker förklara styrdokumenten. Vad tänker ni om det?
- Annette Jahnke pratar om att styrdokumenten främst är skrivna för lärare och inte för elever och vårdnadshavare. Vad betyder det för ert arbete?
- Hur ser ni på Biestas påstående om att kärnan av lärares professionalitet är att upprätthålla en pedagogiskt meningsfull balans mellan kvalifikation, socialisering och subjektifiering?
- I föreläsningen diskuteras lärares professionella omdöme, tysta kunskap och praktiska klokhet. Hur skulle ni beskriva det?
- Hur uppfattar ni intentionerna med ändringar i styrdokumenten på gymnasial nivå, sammantagen bedömning och kommande ämnesbetyg? Vilka nya möjligheter ser ni kan öppnas i er undervisning? Vad tror ni att ni kan behöva ”se upp” med?
Övriga föreläsningar för grundskolenivå
Film: När styrdokument förändras (tid 45:40 min.)
I den här föreläsningen berättar Anette Jahnke från Göteborgs universitet om hur läroplaner och kursplaner fungerar och har fungerat i svensk skola. Hon berättar också om vad som kan vara bra att tänka på och vad som kan vara bra att se upp med när ni ska börja arbeta med nya styrdokument.
Föreläsningen vänder sig till dig som är lärare i grundskolan och motsvarande skolformer.
- Var det något i föreläsningen som ni tyckte var särskilt intressant eller som ni reagerade på?
- Annette Jahnke tar upp att lärare i första hand behöver söka svaren i kursplaner och kommentarmaterial och inte förlita sig på andra aktörers tolkningar och ”omkringtexter”. Vad tänker ni om det?
- Annette Jahnke pratar om att läroplanerna och kursplanerna främst är skrivna för lärare och inte för elever och vårdnadshavare. Vad betyder det för ert arbete?
- Hur uppfattar ni intentionerna med de nya läro- och kursplanerna? Vilka nya möjligheter öppnas i er undervisning?