Viktiga verktyg för viktiga vuxna - TMO, traumamedveten omsorg

Djupare kunskaper, bättre redskap – och ett gemensamt språkbruk. Skolverkets och Rädda Barnens utbildning i TMO­­, traumamedveten omsorg vänder sig till all personal inom förskola och skola och har blivit en stor framgång.

Text: Oskar Ekman

Alla som arbetar i skolans värld kommer att möta barn och unga som gått igenom trauman, eller som av andra skäl mår psykiskt dåligt. Förutom barnets eller elevens eget lidande kan det innebära att omgivningen utsätts för stora utmaningar och starka känslor av otillräcklighet.

Men betyder detta att vuxna som arbetar med utsatta barn och unga måste ha omfattande erfarenhet eller specialistutbildning för att kunna göra skillnad?

Nej, menar Howard Bath, internationellt erkänd psykolog, forskare och författare. Han har över 40 års erfarenhet av att arbeta med barn och unga som har varit med om traumatiska upplevelser och står bakom utvecklandet av den pedagogiska modellen traumamedveten omsorg, TMO. Genom sin egen och andras forskning har han konstaterat att många barn och unga med erfarenhet av svåra påfrestningar och trauma kan återhämta sig genom läkande relationer med engagerade ”viktiga vuxna”, såsom lärare, idrottsledare eller boendepersonal.

Traumamedveten omsorg gör skillnad

Fokus i TMO ligger inte på behandling och psykoterapi, utan ”på ett positivt och hänsynsfullt bemötande av barn och unga som skapar utrymme för lärande och lek”.

Traumatiska upplevelser drabbar många barn och unga i Sverige. Enligt Brottsförebyggande rådet polisanmäldes 2018 exempelvis 23 800 misshandelsbrott mot barn under 17 år. Mellan åren 2015 och 2016 ansökte 46 600 ensamkommande barn om asyl i Sverige.

Det är bland annat dessa omständigheter som fått Rädda Barnen att börja samarbeta med Howard Bath. Dessutom har både BRIS och Barnombudsmannen konstaterat att lärare och skolpersonal tydligt efterfrågar mer kunskap om barn och elever som upplevt trauma och/eller genomlevt en flykt – samt att svåra upplevelser som påverkar elevers lärande behöver uppmärksammas och bemötas bättre inom skolan.

Skolverket och Rädda Barnen har därför inlett ett omfattande samarbete kring TMO-utbildningar för att möta dessa behov. Bakom samarbetet ligger också vetskapen om att lärande och hälsa i hög grad hänger samman. Forskning visar att elevers hälsa har stor betydelse för skolprestationer, mående och sociala relationer. Och omvänt att elevers skolprestationer har stor betydelse för hälsan.

Traumamedveten omsorg är ett förhållningssätt

Lovisa Bonerfält är socionom, psykoterapeut och TMO-utbildare på Rädda Barnen. Hon betonar att utbildningen inte är ett komplext åtgärdspaket som en skola ska implementera och som konkurrerar med annan viktig verksamhet – utan ett förhållningssätt som ger gemensamma referensramar.

– TMO är en utbildning, men den kräver inga förkunskaper eller licensiering och du kan praktisera den redan dagen efter, säger Lovisa Bonerfält. Det handlar om oss själva och hur vi förstår våra medmänniskor. Poängen är inte att förändra en rådande ordning på skolan, utan att tydliggöra och förstärka det arbete som redan görs.

TMO vänder sig till alla barn och elever

En lärare som genomgått Skolverkets och Rädda Barnens utbildning i TMO berättar: ”Det var en pojke som hade 80 procent skolfrånvaro. Vi bestämde på TMO-konsultationen hur vi skulle möta honom och efter varje vecka kunde vi i skolan visa honom hur hans närvaro bara blev högre och högre. Helt otroligt. Vi är överens om att det är TMO som gjort det.”

En skolsköterska konstaterade att personalen efter utbildningen började använda samma språkliga begrepp och kände en större trygghet i arbetet: ”Utbildningen är relevant inte bara för nyanlända med traumatiska upplevelser bakom sig, utan för alla elever som har det svårt eller är stressade i skolan.”

Intresseanmälan till TMO-utbildningen

Om TMO, utbildning i traumamedveten omsorg på skolverket.se

Lyssna till våra poddar om traumamedveten omsorg

Använd gärna Skolverkets poddar i er kompetensutveckling. Vi tar upp vad det innebär att vara traumamedveten, varför det är viktigt och hur gör man. Samtalet berör också vikten av omsorg om individen.

I vår andra podd pratar vi med personal från förskolor i Örebro. Ett av deras mål med utbildningen i TMO är att ge pedagogerna en förmåga och ökad kompetens att på bästa sätt möta och ge barnen i förskolan möjligheter att utveckla en god och sund självbild.

I en tredje podd berättar Praktiska gymnasiet i Kristianstad om hur hela skolan har blivit lugnare efter TMO-utbildningen.

Vår fjärde podd om TMO handlar om implementering, empatitrötthet vikten av den kollegiala omsorgen. Hur håller man TMO levande i hela skolans verksamhet?

Här finns poddar om Traumamedveten omsorg

Att förstå trauma

Vad är då ett trauma? Psykologen Howard Bath menar att ett trauma kan definieras som ”psykologiskt påfrestande händelser som ligger utanför en människans referensram, och ofta innefattar intensiv rädsla, ångest eller hjälplöshet”. Det kan handla om att utsättas för långvarig försummelse, sexuellt utnyttjande och våld, eller att uppleva fattigdom, krig eller riskfyllda resor som ensamkommande flyktingbarn.

Erfarenheter av trauma kan hos barn och unga få en mängd direkta och indirekta konsekvenser. Vi vet att hjärnans utveckling kan påverkas med avseende på exempelvis minne, språk, uppmärksamhet och känsloreglering. Hjärnans sätt att reagera på hot kan förändras och bli sensibiliserad, det vill säga bli känslig för fara även när inget faktiskt hot existerar.

På senare år har forskning visat att barn och unga kan uppvisa liknande reaktioner som vuxna som diagnosticerats med posttraumatiskt stressymptom, PTSD. Däribland bristande tillit, aggression, inlärningssvårigheter, motorisk oro och känslor av skuld och skam. Långsiktigt vet vi att depression, drogberoende, självskadebeteende och kriminellt beteende kan ha sina rötter i tidiga trauman.

För att kunna hjälpa och stödja måste omgivande vuxna därför ha grundläggande förståelse och kunskap kring trauma, betonar Lovisa Bonerfält.

– Det är vi vuxna som har ansvar för att få till en positiv förändringseffekt. Det kan låta självklart, men i vardagen är det lätt att tänka om ett barn att ”Om du bara gör så …” eller ”Om du bara slutar med det där …”. Men många gånger är det omöjligt för barnet. Hade det kunnat sluta så skulle det ha gjort det.

Barnpsykologen Ross Greene uttrycker det så här: ”Kids do well if they can”.

– Som lärare kan det vara så banalt som att tänka: ”Nej, nu har jag stått här varenda morgon och sagt hej och får absolut ingenting tillbaka, nu orkar jag inte mer”, säger Lovisa Bonerfält. Ja, det är rimligt att känna så, men vi behöver fundera vidare kring orsakerna. Vad beror elevens beteende på?

Barn med trauma har tre grundläggande behov

Psykologen Howard Baths utgångspunkt är att alla barn har samma utvecklingsmässiga behov, men att barn som utsatts för trauman också kan ha mer specifika behov. De mest grundläggande av dessa är: behovet av att känna sig trygg, behovet av delaktighet och positiva relationer med viktiga vuxna, samt behovet av goda copingstrategier. Nedan följer en kort förklaring av dessa tre grundpelare inom TMO.

Trygghet – den första pelaren

Att känna sig trygg är ett av människans allra viktigaste behov, det visar redan barnets medfödda anknytningsbeteenden. En central del av ett trauma är just känslan av att ha berövats sin grundläggande trygghet i livet. Att återupprätta denna trygghet blir därför den mest angelägna uppgiften för de vuxna.

Under TMO-utbildningen läggs stor vikt vid att ha förståelse för olika trygghetsfaktorer. Fysisk trygghet kan handla om att titta på hur skolmiljön ser ut, om den riskerar att trigga i gång ett barns känslomässiga alarmsystem. För någon som flytt ett krig kanske den roliga simningen eller orienteringen i skogen väcker till liv skrämmande minnen.

Relationell trygghet kan handla om att se till att barnet eller eleven känner sig försäkrad om att de vuxna är och kommer att förbli närvarande och tillgängliga. Känslomässig trygghet innebär att ge utrymme för känslor och tankar och betona att dessa kommer accepteras och respekteras, och kulturell trygghet att barnet eller eleven får utforska och utveckla sin identitet, såväl när det gäller religion som traditioner eller könsidentitet.

– Ju mer tränade lärarna är i att dela upp trygghetsbegreppet, desto snabbare kan de identifiera orsakerna till en elevs otrygghet, säger TMO-utbildaren Lovisa Bonerfält. Trygghet och studiero är centralt i skolan och därför blir det här något som stärker hela verksamheten på ett väldigt konkret sätt.

Relationer – den andra pelaren

Oavsett bakomliggande orsaker resulterar trauman ofta i att barn och unga får svårt att känna tillit till andra.

– Kärnan i ett trauma är känslan av vara fullständigt övergiven, förklarar Lovisa Bonerfält. Det är det mest smärtsamma vi kan uppleva och kan dessutom vara kopplat till skam, att du känner att du inte är värdig att vara i en relation med andra.

Därför är det centralt att återupprätta positiva relationer –både till viktiga vuxna och till andra barn och ungdomar. Likaså att etablera band till samhälle, fritidsverksamheter och skola. När det gäller elever med en känslomässig eller beteendemässig problematik har lärare en nyckelroll här, menar psykologen Howard Bath: ”Oavsett pedagogisk modell lyssnar elever på lärare som kan bygga upp relationer till ungdomar som har svårt att lita på andra.”

Coping – den tredje pelaren

Begreppet coping syftar på en människas förmåga att hantera såväl svåra yttre omständigheter som inre oro. Vi påverkas av både miljöfaktorer och andras känslor – det är lättare att själv bli arg när någon i ens närhet är arg, precis som det är lättare att behålla lugnet när andra är lugna. Därför handlar mycket om att hjälpa barnet eller eleven att reglera sina tillstånd genom att förmedla lugn och stabilitet, och att sätta ord på och bekräfta barnets känslor.

Till skillnad från metoder som ”time out” - där barnet eller eleven efter till exempel ett utbrott av ilska tvingas dra sig undan för reflektion och självrannsakan – betonar TMO istället ”time in”, eller så kallad samreglering. Här ligger fokus på ömsesidighet, att fånga upp signaler och att låta barnet eller eleven vara med och utforma en lösning.

– Vi menar att ”time out” förstärker känslor av utanförskap och skam och orsakar sekundär smärta genom konsekvenstänkande och bestraffning, säger Lovisa Bonerfält. Samreglering är att först förstå att eleven har ett behov som inte är tillgodosett och som ligger bakom det aktuella beteendet. Inom TMO betonar vi också aktivt lyssnande. Det viktigaste är inte att säga de ”rätta” sakerna, utan att reflektera, spegla, stå ut och välja empati.

TMO har utvärderats och utvecklats

Att TMO-utbildningen till stor del tagits emot väl av lärare och skolpersonal bekräftas av en utvärdering som gjorts av en grupp forskare på Linnéuniversitetet. Studien omfattade fyra pilotskolor som genomgick utbildningen, och som alla erbjudit undervisning för nyanlända elever. Man tittade på hur implementeringsarbetet på skolorna bedrevs under året som utbildningen gavs, samt under nästföljande sex månader.

– Lärarna sa sig ha fått en djupare förståelse för trauma i samband med utbildningen och många upplevde att de kunde omsätta kunskaperna i ett bättre bemötande av eleverna i klassrummet, säger Anna Herbert, som är lektor i psykologi och ansvarig för utvärderingen.

TMO-utbildningen omfattar begrepp som också används inom elevhälsan och undersökningen visade att personal inom skolan upplevde att den delade begreppsförståelsen potentiellt kunde bli viktig för samarbetet med elevhälsan, förklarar Anna Herbert.

– För vissa hade samarbetet redan underlättats. En del grupper inom elevhälsan, samt ledningen, bekräftade denna upplevelse.

– Vad som ofta händer i samband med TMO-utbildningen är att man lyfter upp tidigare utbildningar man gått, till exempel när det gäller lågaffektivt bemötande, fortsätter Anna Herbert. När skillnader och likheter diskuteras kan fortbildningarna stärka varandra, knytas ihop och förstås i den egna arbetskontexten. Därför leder fortbildningar som TMO till att tidigare fortbildningar med relaterat innehåll troligtvis stärks.

Anna Herbert betonar att TMO-arbetet för att bli effektivt måste ingå i de fasta strukturer som finns på respektive skola.

– Det bör dokumenteras och byggas in i trygghetsarbete, krisförberedande arbete och i skolans systematiska kvalitetsarbete. Det får inte hänga på att enstaka eldsjälar brinner för de här frågorna.

Hur man valt att implementera utbildningen skiljer sig åt mellan skolorna beroende på strukturer och organisation, enligt utvärderingen. Men en generell framgångsfaktor är att lärarna får tid till konsultationer i TMO och att ledningen har en plan och en stöttande inställning till genomförandet.

Ett viktigt och långsiktigt arbete

Det senaste året har Rädda Barnen och Skolverket utvecklat TMO-utbildningen på flera sätt, både utifrån Linnéuniversitetets rekommendationer och interna utvärderingar. En viktig del i utbildningen har varit att även utbilda i begreppet empatitrötthet. Lovisa Bonerfält förklarar den så kallade ”empatiparadoxen”.

- Vi behöver vår empati för att bygga relationer och för att göra ett bra jobb enligt TMO:s förhållningssätt. Samtidigt är det vår empati som gör att vi riskerar att bli utmattade, eftersom vi gång på gång ”känner med” eleverna och delar deras känslor. Därför behöver vi fylla på våra reserver med det vi själva mår bra av. Vi behöver ta oss rätten att njuta av livet, och inte känna skuld trots att vi kanske vet att en elev har det svårt för tillfället.

Empatitrötthet är inte en diagnos utan ett tillstånd, och forskning visar att medvetenhet om fenomenet fungerar som ett skydd i sig.

Under TMO-utbildningen arbetar man också med verktyg och strategier för både kollegialt och individuellt stöd

– Det är viktigt att förstå sig själv och hur man hanterar starka känslor, säger Lovisa Bonerfält. Vad triggar mig – och när? Hur ska jag, och vill jag, agera då?

Lovisa Bonerfält berättar om en övning som inleder den första utbildningsdagen. Deltagarna ombeds tänka på en person som är eller har varit viktig i ens liv och beskriva personen med tre adjektiv.

– När vi sedan samlar ihop orden som kommer upp handlar det alltid om samma sak. Personen är någon som lyssnat på mig, sett mig som människa, fått mig att känna mig värdefull. Det blir en väldigt stark koppling att känna att man som viktig vuxen kan vara den personen för sina elever, att man kan vara anledningen till att någon orkar en dag till. Det här är förstås ingen ny kunskap, men den blir inkluderad i en förståelseram. Många som gått utbildningen blir påminda om anledningen till att de en gång började arbeta med barn och unga.

Källor

De tre pelarna i traumamedveten omsorg - Att skapa en läkande miljö "de övriga 23 timmarna” (Howard Bath & John R Seita, Studentlitteratur, 2019), En utvärdering av traumamedveten omsorg på 4 pilotskolor (Anna Herbert m fl, Linnéuniversitetet, 201X), Traumamedveten omsorg (Rädda barnens årsberättelser, 2016, 2017, 2019), raddabarnen.se, skolverket.se.