Slöjdlärare visar hur digital teknik kan kombineras med olika material

På Sett-mässan 2019 i Stockholm myllrar det av lärare, skolledare och andra som är intresserade av skolans digitalisering. Skolverket har bjudit dit två slöjlärare som under en timme ska visa hur material kan kombineras med digital teknik.

Det finns två bord uppställda på ytan som Skolverket förfogar över. Vid det ena bordet står Niclas Ekholm, som för tillfället undervisar både i teknik och i slöjd på Trönningeskolan och Lyngåkraskolan i Halmstad. Vid det andra bordet står Inger Degerfält från Lund. Inger har undervisat i slöjd i närmare 30 år och har länge använt digitala verktyg. Just nu arbetar hon med att producera läromedel, men har även en tjänst på Gunnesboskolan.

Vid Ingers bord ser vi en svart stjärnhimmel. Det är ett gammalt cykelhjul som hon och kollegan Christian Svensson tillsammans har klätt med ett svart tyg där eleverna sen sytt fast lysdioder. Att sy klassens stjärnhimmel är ett enkelt sätt att komma igång med att kombinera textilier och digital teknik, tycker Inger. Några stjärnor blinkar och andra lyser med fast sken. I undervisningen är det bra med ett gemensamt projekt för att få en inkörsport till att använda digital teknik i slöjden. Inger berättar att det är härligt att se när eleverna får en aha-upplevelse, ”-Åh, min diod lyser!” Sedan kan man titta närmare på tekniken och varför den lyser. Hur kan vi få diodern att blinka? Vill någon elev brodera ett smycke eller sy ett armband med några lysdioder så har de med sig erfarenheten från att ha fått lysdioden i stjärnhimlen att lysa. På baksidan sitter det små mikrokontrollerkort som programmeras så att dioden blinkar och ett batteri förser dioderna med ström. Tråden som använts kallas för konduktiv tråd och den kan leda ström.

Den färdiga stjärnhimlen kan kopplas till ett vägguttag och sättas upp som prydnad på väggen. När man inte längre vill ha stjärnhimlen kan alla komponenterna plockas ner och återanvändas.

Spel som en del i undervisningen

Inger har också med sig ett frågespel och sex tillhörande spelkonsoller. Att använda sig av spel i undervisningen är något hon tycker har varit väldigt lyckat. Tanken är att eleverna själva ska få skapa egna spelkonsoller och tänka ut vilka frågor och svar som ska finnas i spelet. Själva spelet är programmerat och kopplat till ett mikrokontrollerkort. Inger och hennes dotter Moa Degerfält har tillsammans gjort spelet. -När man tar tillvara varandras kompetenser och hjälps åt blir allt så mycket bättre, säger Inger. På skärmen syns programmets kod och man ser tydligt var i koden man kan ändra för att skriva egna frågor.

- Vi har inte tid att lära eleverna att programmera på slöjden, det får de göra i tekniken och i matematiken, men om några år kan eleverna programmera och då är det roligt att vi kan använda programmering även i slöjden, säger Inger.

Inger berättar att hon använt film i slöjdundervisningen under en väldigt lång tid.

– Jag undervisar, men eleven ska ha filmstöd i det jag har sagt. Jag ska inte repetera, repetera, repetera, det gör filmen, menar Inger.

– Hur använder man den här sågen? Jo, skanna QR-koden som sitter vid sidan av sågen, där ser du hur man använder den. Med filmstöd kan eleverna nå så mycket längre och få ett mycket bättre resultat, säger Inger. Hon fortsätter med ett tips till lärare som gör egna instruktionsfilmer.

– Filma från rätt håll så att eleven ser hur händerna arbetar, det speglar sig i elevens hjärna.

Ämnesövergripande arbete ger fler möjligheter

På Niclas bord finns det många saker utlagda. Det märks tydligt att han arbetar ämnesövergripande med tekniken och slöjden och han menar att det finns många fördelar med att kombinera dessa två ämnen. Dels kan man spara pengar genom att slå ihop pengapåsarna i båda ämnena men självklart även innehållsmässigt.

– Istället för att i tekniken lägga ner tid på att skapa något simpelt i kartong med smältlim enbart för att visa en teknisk lösning, så kan man bygga något ordentligt och hållbart i slöjden och lägga in teknikinnehållet eller tvärt om. Då blir det kreativt på riktigt och man ger eleverna förutsättningar att komma på och skapa många saker som inte är möjligt om man inte kombinerade ämnena, säger Niclas. Han håller upp en fågelliknande robot som hans elever i årskurs 5 har gjort tillsammans. Den kan prata om man trycker på huvudet.

VR ger fler dimensioner

Niclas visar ett par VR-glasögon i plywood för några besökare. Han berättar att han har låtit eleverna i årskurs 3, 4 och 5 tillverka egna VR-glasögon i slöjden. Det krävde mycket precision och noggrannhet men alla var otroligt motiverade och ville verkligen få till ett par VR- glasögon som passade till deras telefon. Om man vill använda VR i undervisningen och inte vill att eleverna ska använda sina egna mobiltelefoner tipsar Niclas om att skolan kan söka efter telefon som ingen använder längre. Glasögonen målas och pyntat så de får ett eget uttryck. De glasögon som Niclas visar har målats och sedan smyckats ovanpå med ett kretskort med en massa elektronikkomponenter. Det återbrukade kretskortet är bara dekoration och gör att glasögonen ser mer tekniskt avancerade ut än vad de är. Eleverna monterar NFC-chip och en magnet på insidan som tillsammans med en metallring på utsidan gör att man kan styra apparna i mobilen genom att dra i metallringen med ena fingret. Magnetfältsförändringen som bildas fångas upp av mobiltelefonens sensorer och fungerar som en skärmtryckning.

Niclas har arbetat mycket med VR i sin undervisning.

– Det tillför ytterligare en dimension, säger Niclas och berättar att när eleverna upplever att de faktiskt är på platsen, ser sig omkring och ibland även interagerar med saker, då blir det på riktigt och eleverna blir engagerade, de använder fler sinnen och de lär sig nya saker. Man kan ta sig till miljöer som eleverna annars inte skulle ha fått uppleva.

Eleverna provar sig fram

Något Niclas tycker är viktigt i sin undervisning är att låta eleverna tänka själva. Han försöker komma bort från att alla gör samma sak samtidigt. ”-Det ska finnas öppningar så att eleven kan göra varianter och utveckla sin kreativitet”, menar Niclas. Det är viktigt att eleverna får testa sina egna idéer under processens gång. Det ska finnas utrymme för att pröva och ompröva och att lösa ett problem på flera olika sätt. Eleverna ska ha en plan på vad de ska göra, men planen måste kunna förändras, utan att eleverna behöver uppleva att de misslyckats med sitt projekt.

Både Ingers och Niclas bord var välbesökta under mässan och intresset kring slöjd och digital kompetens var stort. Många mässdeltagare stannade vid borden och ställde frågor, tittade på slöjdföremålen, spelade spelet och några av mässdeltagarna berättade om hur de själva arbetar med digitala verktyg.

Niclas och Inger är överens om att i slöjden kan lärarna arbeta på många olika sätt för att utveckla elevernas digitala kompetens och genom att kombinera traditionella hantverkstekniker med nya moderna verktyg och material kan undervisningen utvecklas.