Samordnaren bidrar till att behålla fokus på angelägen fråga

Laura Ruz Haglöf är samordnare för nyanlända och flerspråkiga elevers lärande i Göteborg. Som samordnare utgör hon en viktig länk mellan kommunens skolverksamhet och aktörer som Skolverket, universitet och högskolor.

Samtidigt bidrar samordnarresursen till att bibehålla fokus på en angelägen fråga som annars lätt tappas bort.

I Göteborg var man tidigt ute med att inrätta två samordnartjänster för nyanlända och flerspråkiga elevers lärande. Laura Ruz Haglöf arbetar på Göteborgs stads Center för skolutveckling och har haft samordnaruppdraget sedan 2016, samma år som den här insatsen sjösattes.

Det underlag för systematiskt kvalitetsarbete som Skolverket tillhandahåller har underlättat arbetet mycket, menar Laura Ruz Haglöf.

Bild på Laura Ruz Haglöf. Närbild på ansikte. Personen tittar in i kameran.

Laura Ruz Haglöf

— Det är en hel del synpunkter och tyckande kring frågan med nyanlända och flerspråkiga elever. Med det här underlaget har vi fått en bättre förståelse för vad frågan egentligen handlar om och vad som är viktigt. Dessutom har det gett en tydlig koppling till forskningen om interkulturalitet och flerspråkighet och till våra styrdokument. Så stödet från Skolverket betyder mycket och det är enormt viktigt att det arbetet fortsätter.

Synliggör ansvar och driver på utvecklingen

En av de viktigaste funktionerna med en samordnare för nyanlända och flerspråkiga elevers lärande är att det finns någon som driver på utvecklingen och ser till att frågan är kvar på dagordningen, säger Laura Ruz Haglöf och tillägger att ”inget går av sig själv”.

— Vi måste hela tiden jobba med kompetensutveckling och synliggöra den mångfald av språk och kulturer som eleverna besitter. Självklart är det viktigt att hela skolan tar gemensamt ansvar för de nyanlända eleverna, men det behövs en person som kan synliggöra ansvaret och se till att man tar ett helhetsgrepp istället för att bara göra enstaka insatser här och där. Det är en av de största utmaningarna – att vi kan få till ett holistiskt synsätt i frågan.

Laura Ruz Haglöf arbetar mycket med kompetensutveckling för lärare och skolledare. Hennes främsta kontaktyta ut mot verksamheten är det rektorsnätverk som sedan tidigare finns i Göteborg. Som samordnare för nyanlända och flerspråkiga elevers lärande deltar hon i i RUC-nätverkets arbete. Från Göteborgs sida har man velat komplettera detta nätverk med ett forum för de största städerna, men det har ännu inte blivit verklighet .

— Allt nätverkande och erfarenhetsutbyte är bra, och vi delar gärna med oss av vår kunskap, men förutsättningarna skiljer sig väldigt mycket åt mellan de olika kommunerna. Göteborg har lång erfarenhet av att ta emot nyanlända elever och har andra utmaningar än de kommuner som gör det för första gången. Därför hade vi uppskattat någon form av storstadsnätverk, säger Laura Ruz Haglöf.

Håller koll på forskningen

Göteborg deltar även återkommande i delgivarkonferenser där olika huvudmän har möjlighet att presentera projekt eller insatser. Konferenserna har gett bra input och inspirerat till nya arbetssätt och lösningar, menar Laura Ruz Haglöf.

Som samordnare håller hon också koll på forskningen och har varit med och sjösatt en rad projekt på olika skolor för att främja just flerspråkiga och nyanländas lärande.

— Ett av projekten handlar om translanguaging eller transspråkande där grunden utgörs av att undervisningen ska planeras utifrån elevernas språkliga resurser. Där hade vi även med bland andra Göteborgs universitet som forskningspartner. Det har varit mycket utvecklande och arbetssättet har levt kvar på skolan även efter att vårt pilotprojekt avslutades, berättar Laura Ruz Haglöf.

På en annan skola genomfördes ett pilotprojekt med studiehandledning på modersmål. Det föll väl ut och är ett bra exempel på vad man ville uppnå med de olika pilotprojekten, menar Laura Ruz Haglöf.

Långsiktigt arbete

— Vi tyckte att det var viktigt att pröva nya former. Men samtidigt som vi ville bygga ny kunskap var det också viktigt att hitta strukturer som gör att arbetet finns kvar även på lång sikt. Det får inte bli punktinsatser som sedan glöms bort.

Skolverkets undervisningsstöd Bygga svenska introducerades på en rad skolor och där jobbade man också tillsammans med Institutionen för svenska språket på Göteborgs universitet. Det var ett omfattande arbete, berättar Laura Ruz Haglöf, med återkommande utbildningar, träffar och workshops.

— Generellt har vi satsat på lite längre utbildningar, ofta en eller två terminer. En tanke med det är att det ger tid och möjlighet att arbeta med kollegialt lärande. Det kan bidra till att satsningen får en ihållande effekt. Många lärare jobbar också ganska ensamt med nyanlända ute på skolorna, så det är viktigt att bygga upp strukturer mellan lärarna och mellan skolorna. Med andra ord: Skolverkets samordnarinsats för nyanlända och flerspråkiga elever ger stöd i det långsiktiga arbetet.

Senast uppdaterad 26 juni 2023.
  • Samordnare för nyanländas utbildning

    Samordnarens uppdrag är att stödja huvudmannen i arbetet med att systematiskt följa upp, analysera, planera och utveckla arbetet med nyanlända elevers lärande.

  • Riktade insatser

    Här hittar du information om och exempel på hur vi arbetar med riktade insatser tillsammans med utvalda huvudmän.