Entreprenörskap i skolan – De fångar upp entreprenörerna i sfi-klasserna

Genom stöttning och utbildning i entreprenörskap ger projektet E-resurs i Örebro fler nyanlända chansen att förverkliga sina företagardrömmar – till nytta och glädje för både individen och samhället. Projektet arbetar också systematiskt med information mot sfi-personalen som beskrivs som nyckelaktörer för att fånga upp blivande entreprenörer i klassrummen.

En outnyttjad resurs. Så kallar Martin Ryberg, utbildare och rådgivare på E-resurs, alla de potentiella entreprenörer som läser sfi runt om i Sverige.

– Det finns mycket talang i just den här målgruppen, de har ofta otroligt mycket erfarenhet och kunnande och vi kan inte tillåta att ett gammalt informationssystem utgör ett hinder. De talanger och entreprenörer som finns måste vi ta vara på.

Det övergripande syftet med projektet E-resurs är att öka sysselsättningen och minska utanförskapet. Många av deltagarna hittar man på utbildningar inom grundvux och sfi. Inom projektet talar man om ”en tredje väg” mot sysselsättning – företagande som ett komplement till de två mer traditionella: vidarestudier och anställning.

Kunskapsbrist om vad som gäller

E-resurs jobbar med entreprenörskapet med hjälp av rådgivning, information, kurser och workshops. Och när det gäller deltagarna från sfi-undervisningen ser utmaningarna delvis annorlunda ut, jämfört med svenskfödda deltagare. Och då handlar det inte bara om språket.

– En utmaning är kunskapsbristen vad gäller lagar och regler, så en del av utbildningen blir också en form av samhällsutbildning. Detta är ofta ett större problem än själva entreprenörskapet eftersom många av dem kommer från en entreprenörskapstradition. Man är van vid att driva småföretag som affärer eller kaféer, berättar Martin Ryberg.

En viktig del av arbetet inom E-resurs är riktat mot personal som jobbar inom grundvux och sfi. Med information, utbildning och coachning vill man öka medvetenheten om entreprenörskapets värde även bland skolpersonalen. Enligt Martin Ryberg är det en nyckel för att nå ut till fler framtida entreprenörer.

– Personalen på skolorna är otroligt viktig. Vi hinner inte träffa alla elever utan behöver hjälp med att få ut budskapet. För 20 år sedan var det ett ganska dåligt intresse från skolornas sida, man såg företagande och entreprenörskap som ett politiskt särintresse, men så är det inte alls idag. Många tycker tvärtom att det är bra och uppskattar att fortbildas i ämnet.

Interkulturell kompetens

Ambitionen är att lärare och annan personal ska kunna fånga upp individer som har entreprenöriell potential och slussa dem vidare till rätt instans. Vad gäller studie- och yrkesvägledare har Martin Ryberg en dröm om ett ännu större engagemang i frågan.

– Det hade ju varit fantastiskt om de kan ta de första coachande samtalen och prata grundläggande om affärsidé och liknande. Men tyvärr saknas det ofta kunskap om entreprenörskap hos skolpersonalen. Det står visserligen att man ska arbeta med entreprenörskap, även inom sfi och vuxenutbildningar, men det är sällan något som prioriteras och det är en stor utmaning för oss, säger Martin Ryberg.

Inom projektet lyfter man ofta fram interkulturell kompetens som en av framgångsfaktorerna.

– De utlandsfödda har oftare problem i kontakten med myndigheter, banken och andra aktörer. De saknar nätverk och har svårt att hitta rätt bland regler och lagar. Men det finns också stora skillnader i kulturen. Det kan till exempel gälla hur man gör affärer, knyter kontakter eller når ut till kunder, säger Rana Yaghmour, utbildare och rådgivare på E-resurs.

Innan hon kom till Sverige jobbade Rana Yaghmour på bank i Syrien. Förutom att hon har företagskompetens talar hon dessutom arabiska och utgör därmed en viktig resurs inom projektet.

– Det är ett fantastiskt jobb där jag varje dag får hjälpa människor och se dem utvecklas. Vi ser tydligt hur erfarenheterna de får här hos oss hjälper dem att bryta isoleringen. Deras språkkunskaper utvecklas väldigt snabbt när de kommer igång med sina företag och får motivation att lära sig.

Nätverk är viktiga

Firas Kiwan är en av deltagarna i E-resurs. Han jobbade tidigare som revisor i Syrien och driver nu företaget Kivansson AB och har flera patent godkända, bland annat en ny typ av rakhyvel och en påfyllningsbar whiteboard-penna.

– Jag gick sfi när min handläggare på Arbetsförmedlingen berättade om E-resurs och det är jag verkligen glad för. Vi är många som kommer hit till Sverige som har massor av kreativa och fantastiska idéer, men man behöver hjälp för att komma vidare. Det är jätteviktigt att bygga upp nätverk, det tror jag är det viktigaste. Så att man kan visa upp sig själv och sitt företag.

En annan kreativ person som fått hjälp via E-resurs är Mohamed Awes som har designat en egen eldriven motorcykel med samma maxhastighet och räckvidd som en vanlig mc. Två prototyper finns redan färdiga och körklara och han har stora planer för sitt företagande.

– När jag hörde om E-resurs kände jag direkt att detta var min chans. Jag har själv ingen erfarenhet eller kunskap om företagande så jag har fått otroligt värdefull hjälp här, framför allt när det gäller finansiering och bankkontakter. Här får du all hjälp du behöver, jag kan ringa när som helst, de ställer alltid upp. Jag är utbildad läkare, men jag vill hålla på med företagsutveckling. För mig handlar det om att använda all min kreativitet och växa som människa.

Läs mer om entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap i skolan innebär att alla elever ska utveckla kunskaper, förmågor och förhållningssätt som rustar dem för ett föränderligt samhälls- och arbetsliv. Gemensamt för alla skolformer är att eleverna ska utveckla förmågor som till exempel kreativitet, problemlösning och samarbete samt att komma på nya idéer och ta dem till handling. I gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska skolan också främja innovationstänkande och företagande.

Här kan du läsa fler inspirerande reportage om hur du kan arbeta med entreprenörskap i undervisningen inom olika skolformer.

Stödmaterial för att arbeta med entreprenörskap i komvux

Organisera arbetet med entreprenörskap i skolan