Beprövad erfarenhet i nätverksform ger ringar på vattnet

Att arbeta med beprövad erfarenhet i nätverk ger förutsättningar för kollegial samverkan, ökad delaktighet, stärkt professionalitet och positiva kringeffekter. Nätverket blir en plats där praktikens frågor står i centrum. Det stod klart när elva kommuner i Norr- och Västerbotten träffades för att delta i ett nätverksmöte i Skellefteå.

Samordnare för nyanländas lärande är navet

Sedan 2016 stödjer Skolverket kommunala samordnare för nyanländas lärande via nätverk. Nätverken leds av regionala utvecklingscentrum (RUC) på landets lärosäten. Träffarna har fokus på det systematiska kvalitetsarbetet och skolutveckling inom mottagande och utbildning för nyanlända elever. Syftet är att stödja samordnarna att tillsammans med huvudman systematiskt och kontinuerligt följa upp, analysera, planera och utveckla verksamheten.

– Nätverkets arbete är inriktat mot nyanlända och flerspråkiga elevers lärande. Tillsammans möjliggör vi samverkan och erfarenhetsutbyte mellan samordnarna, säger Kaarin Kivimäki vid Luleå universitet, som lett det norra nätverket sedan starten.

Ett fördjupat systematiskt kvalitetsarbete

Utifrån kunskapsöversikten Att ställa frågor och söka svar har deltagarna i nätverket utgått från kommunernas lokala systematiska kvalitetsarbete för att identifiera områden för prövande att arbeta vidare med. Utifrån områdena har de formulerat frågor som de utforskat tillsammans med kollegor i sina verksamheter. Arbetet med att bepröva erfarenheter har följt den systematik som presenteras i kunskapsöversikten.

Beprövad erfarenhet i två kommuner

Så här långt har två kommuner, Boden och Bjurholm, beprövat erfarenheter med utgångspunkt i sitt lokala systematiska kvalitetsarbete. Under arbetets gång är det de deltagande kommunerna som driver arbetet och prövandet framåt. Nätverket och Skolverket har tillsammans fungerat stödjande i faser av frågeformulering, planering, genomförande av prövning och analys.

Kartläggningssamtal har flera syften

I Bjurholms kommun har förskolepersonal, språkpiloter, rektor och skolchef tillsammans beprövat erfarenheter av att genomföra kartläggningssamtal med vårdnadshavare till flerspråkiga barn. Arbetet med att utveckla inskolning och kartläggning av flerspråkiga barn i förskolan har pågått under flera år som en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

– Trots det vet vi för lite om barnens språkliga bakgrund när de kommer till förskolan, säger Pia Bolin, som är skolchef i kommunen.

Hon anser att nätverket har gett dem möjlighet att undersöka vad som är framgångsrikt för att utforma en verksamhet som utgår från varje enskilt barn och ger förutsättningar för utveckling och välbefinnande.

– Samtalen ska också öka vårdnadshavarnas delaktighet och skapa möjligheter för pedagogerna att berätta mer om förskolans verksamhet, arbetssätt och mål, säger Pia Bolin.

Hittills har prövandet resulterat i att handledningsmaterialet för kartläggningssamtalen reviderats och ett observationsprotokoll för dokumentation av samtalen har tagits fram. Bjurholms kommun är mitt uppe i prövandet av de nya underlagen och resultatet är därför preliminärt.

Enligt Pia Bolin kan kartläggningssamtalen potentiellt öppna upp för ökad delaktighet för både barn och vårdnadshavare.

– I det systematiska kvalitetsarbetet har vi sett behovet av att ta utgångspunkt i ett interkulturellt perspektiv i samtalen, och vårt prövande indikerar att vårt sätt att lägga upp samtalen faktiskt kan bidra till ökad samsyn. Det är inte alltid så att vårdnadshavarnas bild av flerspråkighet och interkulturalitet stämmer överens med förskolan uppdrag. Det är viktigt att samtala om det, säger hon.

Framgångsrik studiehandledning är mångfacetterad

I Bodens kommun har studiehandledarnas arbete varit i fokus i flera år. Det var studiehandledarna själva som önskade att kommunen skulle prioritera detta i föregående års systematiska kvalitetsarbete.

– Vi undrade vad som kännetecknar framgångsrika studiehandledarpraktiker här i Boden, säger Annika Samuelsson, som är en av de kartläggande lärarna i kommunen.

Tillsammans med rektor och kartläggande lärare utarbetade studiehandledarna en checklista. Det arbetet tar Annika Samuelsson och hennes kollega Ulrika Stoltz nu vidare tillsammans med studiehandledarna.

– Vi har genomfört ett antal auskultationer och observationer av studiehandledning. Till en början var vi ganska osäkra på hur det skulle uppfattas att vi klev in och observerade studiehandledarna under pågående handledning, säger Ulrika Stoltz.

Hon understryker att studiehandledarna ofta är en förbisedd profession i skolan.

– Här i Boden kom initiativet att arbeta med pedagogiska metoder för ökat lärande från studiehandledarna själva. De kom till oss och ville bli observerade. Samtalen efteråt gör att alla inblandade känner sig delaktiga, kompetenta och kunniga.

När studiehandledarna tog del av den första sammanställningen av de 15 observerade handledningstillfällena uttryckte de förvåning över hur många olika strategier och arbetsmetoder som de faktiskt använder, enligt Annika Samuelsson.

– I det fortsatta arbetet undersöker vi vilka strategier och arbetsmetoder som stöttar elevers lärande bäst och under vilka förutsättningar, säger hon.

I det lilla syns det stora

I början av processen diskuterade deltagarna i nätverket hur man inom en kommun kan motivera att ägna mycket tid till att undersöka en mindre, avgränsad fråga.

– Det systematiska kvalitetsarbetet innefattar ofta flera stora utvecklingsområden. I nätverket uppkom frågan vad som menas med kvalitet och hur det kan synliggöras och utvecklas kollegialt, säger nätverksledaren Karin Kivimäki.

Annika Samuelsson från Boden menar att ju mer de har arbetat med det här, desto mer har de fått syn på helheten i verksamheten när det gäller den “lilla” frågan om studiehandledning.

– Vad är det för kunskaper, insikter och ansatser som verksamheten är uppbyggd på? Det blir på ett sätt konkretiserat i studiehandledningen, säger hon.

Bjurholms skolchef Pia Bolin instämmer i resonemanget.

– Sådana insikter gör att det känns rättfärdigat och motiverat att fördjupa sig i en avgränsad fråga, även om jag som skolchef vet att utvecklingsområdena är många.

Delaktighet ger stärkt professionalitet

Rickard Mohss är lärare och samordnare för nyanländas lärande vid vuxenutbildningen i Kalix kommun och deltar i nätverket.

– Säger man systematiskt kvalitetsarbete till pedagoger så dör de en smula. Att bepröva erfarenheter med stöd av nätverket gör det mer konkret. Det blir verkstad och alla känner sig delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet.

Enligt Pia Bolin finns det stora vinster med arbetet i hela styrkedjan.

– Det skapar kringeffekter i form av engagemang och stärkt professionalitet. Pedagogerna blir sedda, uppmärksammade och får handlingsutrymme att påverka i frågor där det också är de som ska ha mandatet.

I nätverket har det förts samtal om beprövad erfarenhet som produkt och process.

– Redan från start samtalade vi mycket om betydelsen av att inte bara fokusera på slutresultatet utan också på processen. Att våga ge sig ut på okänd mark tillsammans kräver en hel del mod, tillit och prestigelöshet, säger Kaarin Kivimäki.

Nätverket leder till “dela-kultur och förbättringsskutt”

I nätverket finns olika roller och funktioner i styrkedjan representerade, vilket Kaarin Kivimäki ser som en av dess styrkor.

– Här får små och stora kommuner och olika professioner möjlighet att mötas och utbyta erfarenheter och utveckla kunskap. Vi har byggt upp en stark “dela-kultur”.

Mona Larsson, specialpedagog, lärare i svenska som andraspråk och kartläggande lärare i Malå kommun instämmer.

– Om jag mejlar någon i nätverket så får jag svar direkt. Det är som en livlina. Ett samtal kan göra att man ser en annan väg. Min tjänst kan komma att förändras en del till hösten men jag hoppas kunna vara kvar och sprida tankar och idéer i nätverket, säger hon, och vänder sig till Pia Bolin:

– Det som ni gör med kartläggningssamtalen i förskolan är väldigt inspirerande. Det är förbättringsskutt som sker säger Mona Larsson.

Det är viktigt att våga pröva

Ulrika Dahl är undervisningsråd och ansvarig för uppdraget om samordnare för nyanländas lärande på Skolverket. Hon hoppas att arbetet med det fördjupade kvalitetsarbetet genom beprövad erfarenhet som påbörjats i det norra nätverket ska få ringar på vattnet och spridas till fler nätverk runt om i landet.

– Det gäller att samla mod och våga pröva. Utgå från vad som fungerar bra i arbetet och hur det kan utvecklas ytterligare. Målet är att öka både kvalitet och likvärdighet i mottagande och utbildning för alla elever, inklusive nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska.

Ulrika Dahl betonar att systematiskt kvalitetsarbete inte i första hand handlar om rapporter, utan om ett utvecklingsarbete som bygger på erfarenhetsutbyte och dialog.

– Om frågan får växa underifrån finns en annan motivation i kvalitetsarbetet, och det finns en möjlighet att få en gemensam bild av verksamhetens utvecklingsbehov, säger hon.