Kollegialt lärande

Att kollegor hjälps åt är centralt i uppdraget att utveckla en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Vad innebär kollegialt lärande?

Kollegialt lärande är ett samlingsbegrepp för olika former av strukturerat, gemensamt arbete, där kollegor tillsammans utvecklar kunskap. Det görs både genom att lära av egna och varandras erfarenheter och genom ta tillvara befintlig kunskap, till exempel aktuell forskning, inom området.

Kollegialt lärande innebär att lärare, rektorer och övriga professioner i förskola och skola själva formulerar frågeställningar, och kännetecknas av systematik, dokumentation, analys och kritisk granskning.

Varför viktigt att arbeta tillsammans?

Vid arbete på egen hand finns det en risk att man missar viktiga aspekter av en fråga på grund av invanda och kanske omedvetna mönster. Kollegialt samarbete ger vidgade perspektiv och kan på så sätt bidra till professionellt lärande, vilket i sin tur bidrar till barns och elevers lärande och till skolutveckling.

Genom att systematiskt planera, observera, ifrågasätta och utveckla undervisning tillsammans, utvecklas en gemensam förståelse av hur det går för barnen eller eleverna, vad det beror på och vad som kan göras för att utveckla deras lärande. Dessa kollegiala processer är en förutsättning för att göra erfarenhet till beprövad erfarenhet.

För att ett kollegialt lärande ska ske, och bli någonting mer än samarbete, är flera faktorer viktiga. Det behövs strukturer i organisationen som gör arbetet möjligt.

Hur kan det se ut?

Kollegialt lärande kan se ut på många olika sätt och bidra till kunskap i olika form, men det är centralt att elevernas lärande är utgångspunkten och slutmålet för arbetet. Utvecklingsarbete illustreras ofta av en cirkel med återkommande faser.

I det kollegiala arbetet behöver det vara tydligt vilken omfattning arbetet ska ha, hur och när det ska ske samt hur det ska fördelas. Det behövs även någon som leder processen. Enskilda medarbetare som förstelärare, lektor eller ett arbetslag kan ges särskilt ansvar för utvecklingsarbetet inom ett specifikt område. Att forskarutbildade lärares kompetens tas till vara och kommer till nytta i skolverksamheten främjar också en skola som vilar på vetenskaplig grund.

Modeller för kollegialt lärande

Under samlingsbegreppet kollegialt lärande finns alltså en mängd olika modeller. Några av de vanligaste är:

• Lesson study.
• Learning study.
• Forskningscirkel.
• Kollegial grupphandledning.
• Lärande samtal.

Det finns dock inte en modell som fungerar för alla överallt. Vilken modell man väljer beror bland annat på förutsättningar och på vad som passar bäst i sammanhanget, till exempel vad man vill uppnå med samarbetet och vilka frågor som ska besvaras.

Att leda kollegialt lärande

För ett framgångsrikt kollegialt arbete behövs en person som leder samtal och diskussioner. Det kan inkludera att

• få alla att komma till tals
• se till att alla lyssnar på varandra
• ställa frågor som fördjupar diskussionen
• hålla ämnet och barnens/elevernas lärande i fokus
• synliggöra och sammanfatta samtalet.

Film: Kollegial handledning (tid: 7.01)

Se filmen Kollegial handledning där psykologen Helena Pokka lyfter fram olika perspektiv på att handleda och leda samtal i det kollegiala arbetet. I filmen utgår hon från Skolverkets moduler i Läslyftet som exempel, men filmen är relevant för alla som leder någon form av kollegialt lärande på vetenskaplig grund.