Svag hörförståelse och lässvårigheter hör ofta ihop

Arbete med hörförståelse är gynnsamt för många elever som riskerar att utveckla lässvårigheter. Tidiga insatser för att identifiera elever som kan få svårigheter med sin läsförståelse är viktiga. Lika viktigt är att det är de barn som mest behöver stöd också får det.

Stödet bör vara utformat utifrån de faktiska svårigheter som barnen har. Beroende på om elever till exempel har svårigheter med ordavkodning eller  hörförståelse bör insatserna utformas därefter.

Maria Levlin har studerat lässvårigheter och hur dessa hänger ihop med svårigheter i hörförståelse hos elever i lågstadieåldern. Avhandlingen är lingvistisk och utgår från antagandet att processerna i hörförståelse är desamma som i läsförståelse. Det som skiljer är att hörförståelse bygger på akustiska symboler och att läsförståelse bygger på grafiska symboler.

Ett huvudresultat i avhandlingen enligt Levlin är att elever som har svårt med hörförståelse ofta har lässvårigheter. Dessutom är det vanligt att eleverna med svårigheter med hörförståelse har svårigheter i matematik.

Olika testinstrument ger olika resultatbilder

Den typ av svårigheter som Levlin identifierade utifrån en screening i årskurs två kan missas och förbli oupptäckta. En stor andel av eleverna som identifierades ha lässvårigheter vid screeningen klarade ändå nationella prov i svenska och matematik. De kriterier och normer som används vid screening och logopedutredningar skiljer sig väsentligt från de nationella prov som eleverna genomför i årskurs tre.

Är det då ett problem att lässvårigheter som uppmärksammas vid tester av logopeder inte uppmärksammas vid nationella prov?

Enligt Levlin kan det vara ett stort problem om eleverna får svårigheter längre fram under skoltiden. De har då inte uppmärksammats på ett sådant sätt att de fått stöd utifrån de behov som de har. Levlin betonar att vi i dagsläget inte vet hur väl de nationella proven i årskurs 3 kan visa hur det går i slutet av grundskolan.

Hon betonar också vikten av att elevernas lässvårigheter blir kartlagda. De stödinsatser som till exempel sätts in om en elev har svårigheter med ordavkodning bör vara andra än de stödinsatser som sätts in om eleven har hörförståelsesvårigheter.

I avhandlingen ingår ett mycket stort antal tester. Bland annat är det tester i samband med screeningen i årskurs två. Utifrån testresultaten delades eleverna med lässvårigheter in i olika grupper med olika lässvårighetsprofiler. I årskurs tre ingick därtill ett stort antal tester i en logopedutredning där testresultat inom de olika lässvårighetsprofilerna studerades närmare.

Tre olika lässvårighetsprofiler identifierades

Den grupp av årskurs två-elever som vid screeningen uppmärksammades ha någon typ av svårigheter förknippade med läsning delades in i 3 grupper.

1.    Elever med hörförståelsesvårigheter
2.    Elever med avkodningssvårigheter
3.    Blandade svårigheter (Elever med hörförståelsesvårigheter och avkodningssvårigheter)

Eleverna som enbart hade avkodningssvårigheter klarade de nationella proven i årskurs tre i större utsträckning än de andra två grupperna. Detta gällde flertalet delprov i såväl svenska som i matematik. Slutsatsen som Levlin drar är att det framför allt är elever med hörförståelsesvårighet som måste fångas upp tidigt. Samtidigt betonar Levlin att också avkodningssvårigheter måste tas på stort allvar.

  Elevernas resultat i nationella prov i årskurs tre

  Avhandlingsstudierna är gjorda i två kommuner med sammanlagt 187 elever från årskurs två. Screeningen visade att av de 187 eleverna hade:

•    121 inga svårigheter (”Typisk utveckling”)
•    8 elever ”Specifika avkodningssvårigheter”
•    12 elever ”Specifika hörförståelsesvårigheter”
•    19 elever ”Blandade svårigheter”

Fyra av eleverna tillhörde inte någon av dessa grupper. De betecknas i avhandlingen ha ”Specifika stavningssvårigheter”.

Hur klarade sig eleverna med lässvårigheter i årskurs två i de nationella proven i årskurs tre? Andelen elever som fick godkänt på samtliga åtta delprov i svenska respektive sju delprov i matematik fördelades enligt nedan. Angivet inom parentes är uppgifterna för matematik för de tre elevkategorierna som Levlin utgår från. 

Fyra av eleverna tillhörde inte någon av dessa grupper. De betecknas i avhandlingen ha ”Specifika stavningssvårigheter”.

Hur klarade sig eleverna med lässvårigheter i årskurs två i de nationella proven i årskurs tre? Andelen elever som fick godkänt på samtliga åtta delprov i svenska respektive sju delprov i matematik fördelades enligt nedan. Angivet inom parentes är uppgifterna för matematik för de tre elevkategorierna som Levlin utgår från.

Det framgår också att 101 av 121 elever med ”Typisk utveckling” hade godkänt i samtliga delprov i svenska. I matematik klarade 95 av eleverna med ”Typisk utveckling” samtliga delprov med godkänt resultat.

Problematiken kring ”cost of error”

Sammantaget visar alltså resultaten att många elever som identifierades med lässvårigheter i årskurs två ändå klarade samtliga delprov i de nationella proven i årskurs tre. Detta gällde såväl i svenska som i matematik. Det fanns samtidigt en grupp elever som inte fick godkänt på samtliga delprov i svenska och matematik men som inte blev identifierade genom screeningen i årskurs två.

Levlin beskriver problematiken med att identifiera lässvårigheter utifrån ”cost of error”, ”antingen att man missar elever som skulle ha behövt extra stöd eller att man ger stöd till elever som på lång sikt egentligen inte hade behövt något stöd”.

Levlin betonar i avhandlingens sista del att det inte finns några uppgifter om hur den didaktiska processen har sett ut för eleverna. Det finns med andra ord inga uppgifter om elevernas situation vad gäller lärande och utveckling eller vilka eventuella stödåtgärder som har förekommit.

Avhandlingen utgår från läsmodellen The simple view of reading. Formeln skrivs R = D x L vilket står för Reading comprehension = Decoding x Linguistic comprehension. På svenska kan detta översättas till Läsförståelse = Avkodning x Hörförståelse.

Text: Johan Malmqvist

Källa:

Avhandlingen heter Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin lade fram avhandlingen 2014-12-12 vid Umeå universitet.                                                                        

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Länk till annan webbplats.