Professionell kultur vidgar vyerna i förskolan

Att involvera professionella kulturutövare i förskolans verksamhet kan erbjuda barnen någonting utöver förskolans ordinarie skapande verksamhet. Det visar en kartläggning från Kulturrådet, som ser den konstnärliga processen som kvalitetshöjande och bland annat pekar på vikten av kompetens och expertis inom det estetiska området.

Estetik, lek och lärande vilar på en lång historisk tradition i förskolans verksamhet. Begrepp som skapande, kommunikation, det sinnliga och estetiska nämns i läroplanen för förskolan. Projektarbeten, utforskande arbetssätt och gestaltande arbeten beskrivs i den litteratur som förskollärarstudenter läser. Enligt Anders Marner arbetar personal i förskolan ofta medieneutralt. Det innebär att de olika estetiska uttrycksformerna används som ett medel för lärande inom andra kunskapsområden som matematik eller språk.

Pedagogernas främsta fokus är inte lärandet i musik, sång, dans, bild eller drama. I stället används de olika estetiska uttrycksformerna som ett medel för lärande inom andra kunskapsområden. Forskaren Anna Erhlin menar att det krävs utbildning, kontinuerlig fortbildning och didaktisk kompetens för att kunna bedriva ett kvalitativt arbete med musik. Frågan uppstår om, hur och på vilket sätt barnen i förskolan stimuleras och utvecklar sitt lärande i de estetiska uttrycksformerna överlag.

Skapande förskola

I december 2016 publicerades kartläggningen ”Kultur på barnens villkor. En kartläggning av professionell kultur i förskolan” på uppdrag av Kulturrådet. Kartläggningen syftar till att ge förståelse för hur arbetet med kultur i förskolan kan se ut och ska kunna ligga till grund för eventuell fördelning av medel till förskolor i likhet med regeringens satsning Skapande skola. I dagsläget pågår försöksverksamhet med skapande förskola i ett flertal [AL1] kommuner. Verksamheten går ut på att konstnärer inom exempelvis dans, teater och musik besöker förskolorna. Barnen får ta del av scenkonst och konstnärerna ger förslag på hur personalen i förskolorna kan bearbeta och utveckla innehållet tillsammans med barnen. Målgruppen för skapande förskola är 3-5-åringar i förskolor som exempelvis har långt till städernas kulturutbud.

Kultur – ett mångtydigt begrepp

Begreppet kultur kan betyda många olika saker. Lena Aulin-Gråhamn och Jan Thavenius diskuterar kulturbegreppets betydelse från olika perspektiv. I Kulturrådets kartläggning av professionell kultur i förskolan finns en tydlig koppling till estetik och professionella konstnärer. Kultur kan i den bemärkelsen definieras inom ramen för ”ett smalare kulturbegrepp”. I kartläggningen framkommer att professionell kultur i förskolan är någonting annat än det vardagliga arbetet med skapande verksamhet och estetiska uttrycksformer. Utredarna förordar professionella kulturutövare som har en specifik kompetens inom sitt kunskapsområde. Kulturutövarna är experter inom sin konstform och arbetar utifrån den konstnärliga processen vilket beskrivs som kvalitetshöjande.

Om en professionell danskonstnär möter barnen i förskolan sker det med utgångspunkt i dansen för dess egen skull. Målet är ett lärande i själva uttrycksformen dans, inte att utveckla andra förmågor som språkliga eller matematiska (Bamford, 2009). En professionell dansare eller danslärare arbetar med att stimulera det enskilda barnets uttryck med kroppen som redskap. I kartläggningen framhålls att professionella kulturutövare har en annan utbildning än verksamma förskollärare.

Kultur skapar ett mervärde

Värdet av professionell kultur beskrivs handla om att erbjuda någonting annat, utöver det vanliga i förskolan. Intervjupersonerna i kartläggningen menar att det är positivt när barnen får möta konstnärer då det ”kan vidga barnens egna tänkbara framtidsdrömmar”. Utredarna motiverar professionella föreställningar med det direkta tilltalet till barnen som känner, ser, lyssnar, funderar och får nya tankar. Alla sinnen involveras i mötet med konstnärerna och kan på så vis stärka barnets identitet. Upplevelsen tillsammans i grupp betraktas som värdefull då barnen får ta del av gemensamma erfarenheter.

Intervjupersonerna i kartläggningen menar att kultur ska vara för alla barn oavsett bakgrund. Kultur för alla överensstämmer också med förskolans uppdrag utifrån läroplanen. Andra fördelar som betonas är att olika kulturevenemang berikar samhället och bygden i stort. Ytterligare aspekter som redovisas i kartläggningen handlar om vikten av att barnen själva får besöka olika platser som bibliotek, museer och konsthallar. Med satsningen på professionell kultur i förskolan erbjuder man också barnen tillgång till flera språk, även de estetiska språken. I utredningen betonas även värdet av kompetensutveckling för verksamma pedagoger i förskolan.

Dans i förskolan i Kiruna kommun

Ett konkret exempel på vad professionell kultur kan innebära i förskolan utgår från en studie som genomfördes i Kiruna kommun (Lindqvist, 2012, 2014). Kommunen satsade på dans som uttryck i förskolan och skolan.

En utbildad danslärare besökte olika förskolor. Dansläraren undervisade barnen i dans som uttryck vid några tillfällen på respektive förskola. Förskollärarna deltog och dokumenterade dansundervisningen med bilder och filmer. De erbjöds också att läsa en högskolekurs i dans på distans. Vid den första intervjun med dansläraren reflekterade hon över vikten av högskolekursen och kontinuerliga träffar med förskollärarna för erfarenhetsutbyte. Högskolekursen ansågs vara väsentlig för ökad kunskap och ett ökat självförtroende hos förskollärarna. Dansläraren upplevde att det inte räckte med att inspirera förskollärarna som en återkommande professionell förebild, detta trots att förskollärarna var förberedda vid varje tillfälle, visade ett stort intresse och en vilja att utvecklas. Dansläraren uppfattade att förskollärarna inte vågade.

Vid ett återbesök i Kiruna två år senare noterades en förändring. Förskollärarna undervisade barnen utan danslärarens stöd och planerade en stor dansföreställning med barnen i förskolan. Förskollärarna poängterade att de var professionella i sitt yrke vilket också gällde dansen med barnen. De argumenterade för dans som uttryck i förskolan med utgångspunkt i läroplanen och pratade om dansens betydelse för barnens utveckling och vikten av lärandet i dans. De berättade också att dansen var uppskattad bland föräldrar och barn.

Personliga upplevelser ökar förståelsen

Biljana C. Fredriksen skriver om värdet av den vuxnes egna personliga upplevelse av konst i mötet med barnen. Hon menar att den personliga upplevelsen är betydelsefull för förståelsen av barnens upplevelser och hur olika konstuttryck påverkar oss känslomässigt. Arbetet med konstuttryck kräver öppenhet, närvaro och uppmärksamhet. Exemplet från Kiruna visar hur dansen slutligen integrerades i olika förskolors verksamhet mot bakgrund av förskollärarnas personliga erfarenhet och fortbildning över tid. Utvecklingsarbetet anknyter till Kulturrådets kartläggning som lyfter fram flera olika dimensioner av professionell kultur i förskolan. ”Om förskolepedagogerna får kompetensutveckling och/eller om en kulturpedagog eller ateljerista finns anställd på förskolan är kulturen i hög grad integrerad i verksamheten.”

Text: Anna Lindqvist

Källor:

Att lära av och med varandra. Länk till annan webbplats.

Fredriksen, Biljana C. (2015). Förstå med kroppen. Barns erfarenheter som grund för allt lärande. Stockholm: Liber.

Kulturrådets bidrag Skapande skola. Länk till annan webbplats.

Lindqvist, Anna (2012, 2014). Opublicerat material.

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan (Lpfö reviderad 2016). Stockholm.