Multifunktionella utomhusmiljöer i förskolan för hållbarhet och hälsa
Förskollärarnas medvetenhet är en förutsättning för arbetet med att förbättra förskolors utemiljöer för ökad hälsa och hållbarhet. En annan förutsättning är att låta förändringarna ta den tid de behöver för att arbetet ska bli varaktigt. Det visar ett forskningsprojekt.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Att utevistelse är gynnsamt för barns lek, lärande och utveckling är en vedertagen ”sanning” bland förskollärare i allmänhet men även belagd genom forskning under många års tid. Särskilt i den nordiska kontexten har utevistelse och uteverksamhet lång tradition jämfört med övriga världen. Allemansrätten och en kultur präglad av friluftsliv bidrar också till att upprätthålla den positiva bilden av vad vistelse i utemiljöer kan bidra med, i en mängd olika avseenden.
Livsviktiga ekosystemtjänster
Men trots denna uttalade medvetenhet har förändringar i samhället påverkat både förutsättningar, prioriteringar och intresse för i vilken grad som förskolor ser och använder sin utemiljö som en resurs i verksamheten. En av de ohållbara samhällsförändringar som oroar är klimatförändringar som påverkar oss och våra barn negativt. Med en ökad förtätning av byggnader i städerna har grönytorna minskat och därmed dess viktiga funktion för såväl luftkvalitet som biologisk mångfald, människors möjlighet till rekreation och god hälsa.
Dessa funktioner som naturen ger oss kan sammanfattas genom begreppet ekosystemtjänster, ett begrepp som beskriver de livsviktiga funktioner som vår natur och miljö upprätthåller för sin egen överlevnad men också ger oss människor gratis (Naturvårdsverket, 2018). En ökad medvetenhet om dessa livsviktiga tjänster, och hotet mot att dessa upprätthålls, uppmärksammas numera i allt fler sammanhang. Förskoleprojektet i Jönköping är ett av dessa.
Insektshotell, odlingslådor och hinderbanor
Ett forskningsbaserat samverkansprojekt mellan Region Jönköpings län och nio förskolor i området, har som syfte att utveckla förskolornas utemiljöer för att förbättra barns hälsa och lärande för hållbarhet. Projektet följs och studeras av en forskargrupp vid Jönköping university som bland annat sett hur förskollärarnas medvetenhet om utemiljöns möjligheter har ökat.
Projektet kan beskrivas som en form av systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete där de nio deltagande förskolorna själva är med och utformar sina visioner och mål i arbetet med sina egna hållbara utemiljöer. Vidare utgår man bland annat från begreppet ekosystemtjänster vid både planering, utveckling och utvärdering av multifunktionella utomhusmiljöer vid förskolorna. Ett exempel är hur plantering av blommande växter gynnar pollinerare, hur nya buskar och träd binder koldioxid och ger naturligt UV-strålningsskydd men också ger fler naturupplevelser som bidrar till ökad hälsa och välbefinnande.
Projektet har hittills resulterat i att förskolorna med ca 50 pedagoger och deras barngrupper skapat insektshotell, odlingslådor, miniskogsträdgårdar, hinderbanor, solskydd och vattenlek på sina egna förskolegårdar. Medverkande förskollärare har fått stöd, inspiration och ny kunskap av föreläsare och andra experter genom Region Jönköpings läns försorg och till sin hjälp med planering och praktiskt arbete har barnen och pedagogerna på förskolorna i en av kommunerna haft stadsträdgårdsmästare och gymnasieelever. Även Riksbyggen är med på ett hörn av projektet som en del av deras arbete med hållbart byggande och stadsplanering där de tillsammans med förskolepersonalen bedömer statusen på 15 olika ekosystemtjänster vid förskolorna före och efter projektet.
Undersöker effekter för och efter
Forskargruppen från Jönköping university medverkar i projektet med sina erfarenheter samt följer och studerar denna process och dess resultat på olika sätt. Forskarna Ellen Almers, Per Askerlund och Tobias Samuelsson berättar i en intervju att förutom en studie som genomförs över en längre tid och undersöker olika effekter av hela projektet före och efter, har delstudier redan nu genomförts med de medverkande deltagarna. En studie fokuserar på förskolelärarna och hur de arbetar med att utveckla sin egen verksamhet. En annan studie uppmärksammar förstaklassares och förskoleklassbarns visioner om sina skolgårdar i framtiden och ytterligare en har observerat barns utforskande och lek i olika utemiljöer på förskolan.
Skogsträdgårdar och vidgad syn på ekosystemtjänster
Ett kanske nytt begrepp för många är Skogsträdgårdar. Det är enkelt beskrivet en iordningställd trädgård av skogsliknande karaktär. Till skillnad från en skolträdgård där man planterar blommor och traditionella grödor som odlas och sköts om, planteras i en skogsträdgård träd, buskar och ätliga växter som i stort sett sköter sig själva som i en skog.
Skogsträdgårdar har visat sig vara än mer varaktiga än skolträdgårdar, då de senare är beroende av kontinuerlig skötsel även under semestertid. Dessutom erbjuder en skogsträdgård fler möjligheter till aktiviteter för barnen genom exempelvis rörelse och naturstudier än en skolträdgård. En skogsträdgård iordningställs ofta i pedagogiskt syfte och forskarna i detta projekt har tidigare arbetat med ett liknande projekt i Holma, en stadsdel i Malmö.
I en studie av Holma-projektet visas hur barn utvecklade förståelse, empati och relation till andra organismer genom att visats i skogsträdgården, framförallt ville många barn värna och ta hand om de insekter och småkryp de upptäckte där (Askerlund & Almers, 2016). I en annan studie undersöktes skogsträdgårdspedagogernas intentioner och erfarenheter av skogsträdgårdsverksamhet med barn.
Fyra olika pedagogiska möjligheter med barns vistelse i skogsträdgården synliggjordes i studien; känsla av tillhörighet i en helhet, självreglering och ömsesidigt beroende, medskapande med andra organismer, samt upplevelse av platsers förändring (Almers, Askerlund, & Kjellström, 2018).
I Jönköping har man byggt vidare på de positiva resultaten från Holma och initierat skapandet av mini-skogsträdgårdar på förskolorna. Genom att nya grönytor skapats har man till exempel upptäckt en ökning av barns möjlighet till lek och rörelse, barnens uppskattning av att lukta och smaka på de ätliga växterna, men också att ännu en ekosystemtjänst uppmärksammats och beskrivits, en tjänst de kopplar till lärande och benämner som en pedagogisk ekosystemtjänst. Lärarna har vidare vidgat sin förståelse av begreppet ekosystemtjänster och dess innebörd, vilket gör att de kan samtala med barnen på ett mer fördjupat sätt än tidigare om vikten av att naturmiljöer finns även för oss människor. Med andra ord; den utvecklade naturmiljön och den pedagogiska ekosystemtjänst den erbjuder ökade också barnens intresse och utforskande lärande på ett tydligt sätt jämfört med tidigare.
Förändrad förståelse av utemiljöers betydelse
Ett delresultat handlar om hur förskollärarna genom sitt deltagande i projektet fått nya tankar om hur och varför de kan utveckla och använda sina utemiljöer. Genom de seminarieträffar som projektet erbjuder har lärarna samlats och samtalat om hur de ser på utemiljön och dess möjligheter. Deltagarna fått upp ögonen för att det är de som utför arbetet som också kan förändra det i små steg i sin vardag.
Lärarna har genom projektet bland annat fått ny kunskap om det naturliga skydd mot farlig UV-strålning som buskar ger vid barns lek bland dessa. De har också blivit uppmärksammade på hur existerande miljöer kan användas för att öka barnens rörlighet på nya sätt. Här har det till exempel visat sig att lärarna omvärderat sin syn på ”farliga” och utvecklande lekmiljöer och till exempel blivit mer tillåtande till trädklättring samt att till exempel barnens lek inne bland buskar omvärderats då man ibland tidigare tyckt att barnen trampade sönder och förstörde planteringarna.
Visionsverkstäder och barns delaktighet
En del av projektet har arbetat med visionsverkstäder för barn i förskoleklass och årskurs 1. Forskarna har samlat barn som fått fundera tillsammans och sedan tillverka modeller av hur de önskar att deras skolgård ska vara utformad om 30 år, när de kanske har egna barn på skolan. De har skapat små figurer av människor som de sedan byggt miljöer åt i lera och i flera olika material som funnits tillgängliga. Aktiviteten i sig engagerade barnen mycket och forskarna såg att barnen själva också valde att utforma den framtida skolgården på väldigt olika sätt och att olika viljor hanterades med argumentation, förhandlingar och kompromisser.
En didaktisk slutsats är att arbeta med visionsverkstäder kan vara ett konkret sätt för att utveckla barns handlingskompetens för hållbarhet. I förskolorna är de yngre barnen också delaktiga i arbetet med att förändra utemiljön på sina förskolegårdar. På en förskola har de utvidgat en dagvattensamling för att erbjuda mer vattenlek och där får barnen också vara med och gräva.
Slutligen menar forskarna att det kan tyckas som att det är små och inte så märkvärdiga steg som tagits i arbetet med att förbättra utemiljöerna för ökad hälsa och hållbarhet. Men det är just det som är poängen med att göra detta till ett hållbart och varaktigt förändringsarbete; det är inte bara ett intensivt projekt som slutar när tiden är över, utan deltagarna känner själva att de äger och värdesätter sin verksamhet som har förändrats och utvecklats i en takt de finner är lämpligt.
Text: Annika Manni
Källor:
Forest gardens – new opportunities for urban children to understand and develop relationships with other organisms. Urban Forestry & Urban Greening, 20, 187-197.